torsdag 18 december 2008

måndag 15 december 2008

Konstigt, Expressen!

Elisabet Höglund har en krönika i dagens Expressen om språket på radion. Hon tycker bland annat att radiojournalisterna är dåliga på att använda tungspets-r och hon pekar på grammatiska felaktigheter.

Eftersom det finns en kommentarfunktion till krönikan, plitade jag ned följande lilla inlägg:

Jag tycker att Elisabet Höglund har rätt i mycket av det hon skriver i artikeln. Även tidningsjournalister skriver ofta "det kommer bli" istället för "det kommer att bli." Och även jag saknar tungspetsärren, men det tycks vara omöjligt att få stockholmare att uttala bokstaven "R" ordentligt.

Men detta mitt inlägg ströks omedelbart av Expressens censor. Två gånger till och med. Jag har skrivit till Expressens nättidningsredaktör Thomas Mattsson och frågat varför, men inte fått något svar. Är det för att jag hade synpunkter på tidningsjournalisters språk, eller är det för att jag nämnde stockholmare? Om man inte får säga något om stockholmskan, är det lite märkligt att synpunkter om skånskan tillåts bland kommentarerna.

Jag har inte fått svar från Thomas Mattsson.

söndag 14 december 2008

SF-tävling

Som barn (ungdom) älskade jag science fiction. Jag sprang på biblioteket och lånade massor av böcker. En hel del skräp kan man väl säga så har i efterhand, men även exempelvis Isaac Asimovs Stiftelsetrilogi, som är helt lysande.

Jag såg att det finns en essätävling på gång inom SF. Det är nättidskriften Vetsaga som arrangerar den. Vore kanske kul att prova på.

Hur begreppet essä ska tolkas här vet jag inte. Låter som en skoluppsats. Kan det vara en novell månntro?

tisdag 9 december 2008

Vad står Svenska Kyrkan för?

CD-skivor går inte bra i Svenska kyrkan. Heliga Trefaldighets församling i Kristianstad har ingripit med kraft.
Men i Umeå stadsförsamling anställer man en troende muslim (!) för att tillsammans med en präst arbeta i ett projekt i skolorna. Läs här. Som bekant var Muhammed en falsk profet enligt kristen uppfattning, men det har man tydligen inte kläm på i alla församlingar inom Svenska kyrkan. Jag tycker att vi ska respektera islam och alla andra religioner, men jag tycker också att Svenska kyrkan borde respektera kristendomen. Muhammeds massakrer mot judar, hans sexövergrepp mot barn och hans förnekande av Kristus som Guds Son visar att han inte på något vis representerade samma Gud som den Jesus predikade om. Men Svenska kyrkan bekymrar sig över cd-skivor.
Varför i all världen ska jag betala flera tusen kronor om året till en kyrka som inte tycker att den kristna kyrkan står för ett unikt sanningsbudskap? Någon som kan ge ett tips på någon kyrka i Sverige som faktiskt tror på Trosbekännelsen?

söndag 7 december 2008

Dorés bibel


Jag har just avslutat läsningen av Torgny Lindgrens Dorés bibel. Det var mitt första möte med Lindgren, och jag blev mycket förtjust. I början hade jag lite svårt att förstå mig på boken, men ju mer jag läste, desto mer gripen blev jag av huvudpersonens öde. En bildad man, som tillbringat många år på en institution för "obildbara." Hela hans liv bygger på en lögn, men han inser det aldrig. Jag rekommenderar boken varmt!

Farliga hästar


Jag var med mina döttrar till ridskolan igår. Jag satt på läktaren, medan flickorna red. Den ordinarie ridläraren var ledig, så de hade en vikarie som inte kunde namnen på barnen. På slutet av ridlektionen fick de rida en bana och hoppa över hinder. En efter en hoppade de, men en av dem blev bortglömd, nämligen min tioåriga dotter. Så jag påpekade vänligt detta, och naturligtvis fick även hon rida den lilla hinderbanan. På sista hindret, som var mycket lågt, snubblade dock hästen och min dotter ramlade av. Hon fick rejält ont, så jag fick åka med henne till akuten på Centralsjukhuset i Karlstad. (Kunde inte låta bli att tänka att om inte jag hade påpekat att hon inte fått hoppa, så hade det inte hänt...)

När vi kom till akuten fick vi först vänta en halvtimme på att få anmäla oss. Sedan satt vi i väntrummet i en och en halv timme, innan en sköterska hämtade oss och förde oss till ett undersökningsrum. Där fick vi vänta två timmar tills en läkare undersökte dottern. Hon ordnade med en remiss till röntgen, och vi fick vänta lite mera. Efter en halvtimme kom en skamsen sköterska och berättade att hon glömt att säga till oss att vi kunde åka upp till röntgen nu. Efter röntgen kom vi tillbaka till undersökningsrummet igen, men snart blev vi uppmanade att gå ut till väntrummet eftersom de behövde rummet till andra patienter. Ny väntan, innan vi vi komma in i ett nytt väntrum och vänta på läkaren. Sammanlagt var vi på akuten i sex timmar. Flickan var förfärligt hungrig, men personalen på akuten vägrade att låta henne äta något. Läkaren kom till slut och berättade att min dotter hade brutit armen strax under axeln. Så nu har hon armen i en mitella.

Det är farligt med ridning. Fast hade jag haft pojkar hade de säkert spelat ishockey, och det är också farligt. Tyvärr för min dotter dröjer det nog ett bra tag innan hon får rida igen, men det har hon nog inte riktigt förstått ännu. Jag är i alla fall glad att det inte gick värre än så här.

måndag 1 december 2008

Första advent

Vi var i kyrkan igår, hela familjen. Det var ju första advent. Kyrkans barnkör i Nor-Segerstads församling, kallad Sångfåglarna, medverkade, och i den kören är båda mina döttrar med. Äldsta dottern (10 år) fick även sjunga solo, så då var pappa naturligtvis jättestolt.

Första advent är något speciellt. Till min stora glädje var det idel klassiska psalmer som vi fick sjunga, såsom Bereden väg för Herran, Hosianna och Gläd dig du Kristi brud. Inga moderna experiment. Jag tror faktiskt att kyrkobesökarna uppskattar att få känna igen sig när de kommer till kyrkan.

Men en del konstiga nymodigheter tvingades man ändå genomlida. Vi fick sitta både vid evangelieläsningen och välsignelsen och Fader Vår är förändrad så att församlingen inte kan läsa med. I över 400 år har församlingen kunnat Herrens bön, men nu har vi fått en ny version som ingen kan.

Svenska Kyrkan tror att de kan locka folk genom att förändra så mycket som möjligt, men där tror jag att de har fel. De flesta av oss tycker om att känna igen oss i gudstjänsten. Men det är de ideliga förändringarna som gör att man måste dela ut gudstjänstagendor för att besökarna ska veta vad som händer. Den främsta effekten av alla nymodigheter i gudstjänsterna är att de trogna gudstjänstbesökarna blir förvirrade och de som går i kyrkan någon enstaka gång känner inte igen sig. De som aldrig går i kyrkan, och som kyrkan tror sig kunna locka genom att förändra sig, bryr sig inte. Kyrkan får inte en enda ny besökare genom sina tramsreformer.

De ortodoxa kyrkorna har inte reformerat sina gudstjänster de senaste 1500 åren, och de delar inte ut några gudstjänstagendor. Ändå kan de få folk att komma till kyrkan. Något att tänka på kanske...