torsdag 2 april 2015

Bokbloggsstafett på internationella barnboksdagen

Idag, den 2 april, är det den internationella barnboksdagen. Dagen är vald eftersom det var H C Andersens födelsedag. Boktjuven anordnar en bokbloggsstafett med anledning av detta. Inlägget före mitt återfinns på Bokomaten och stafettinlägget efter mitt hittar du hos Feministbiblioteket. Ämnet är barnböcker av icke-svenskt ursprung.

Jag tänkte ta upp en sak, som har fascinerat och irriterat mig länge. Varje gång som Nobelpriset i litteratur delas ut, finns det folk som skriver i tidningarnas kommentarsfält att det är skandal att Astrid Lindgren aldrig fick priset. Hon gladde ju så många barn.

Jo, förvisso gjorde hon det, men att glädja många barn ingår inte i kriterierna för priset. Men framför allt borde vi kanske inse att ingen utanför Sverige funderar över varför Astrid Lindgren aldrig fick Nobelpriset. Det är bara för att vi är svenskar, som vi tror att hela världen talar om henne.

Om det hade varit så att Svenska Akademien av någon outgrundlig anledning skulle ha fått för sig att något år uppmärksamma barnboken, så finns det gott om andra kandidater. Vad sägs om A.A. Milne? Det kan väl inte råda någon tvekan om att hans böcker om Nalle Puh tillhör de mest kända barnböckerna i världen.

Eller varför inte J.K. Rowling? Hur många barn och ungdomar världen över känner inte till Harry Potter?

Tove Jansson borde ha kunnat vara en het kandidat. Mumintrollen är djupsinnigare än man kanske förstår vid första anblicken.

Barnböcker är oerhört viktiga. De är inkörsporten till vuxenlitteraturen. Men jag tycker trots det inte att man ska få Nobelpriset för att man har skrivit om kurrekurredutterna. Vad jag däremot vill ha sagt är att detta att skriva böcker för barn och ungdomar inte är något som bara Astrid Lindgren har ägnat sig åt. Om vi klarar av att lyfta blicken och se ut över världen, så ska vi upptäcka att det skrivs barnböcker över hela världen. Det blir lite provinsiellt och inskränkt om vi bara kan nämna Astrid Lindgren.

Här är listan på stafettbloggarna:
Kl   6 Kim M Kimselius
Kl   8 Boktjuven 
Kl 10 Lyrans Noblesser
Kl 12 Sincerely Johanna 
Kl 14 Bokform 
Kl 16 Västmanländskans bokblogg
Kl 17 Lilla Bokhyllan
Kl 18 Bokomaten 
Kl 19 Mina skrivna ord
Kl 19.30 Feministbiblioteket
Kl 20 Sofies bokblogg
Kl 22 Bak bok mat
Kl 24 Boktjuven

13 kommentarer:

  1. Intressant inlägg! Min favorit är nog Tove Jansson - för mig själv alltså, inte för Nobelpriset.... där tycker jag nog Astr... ja du fattar. :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, inte du också! ;)
      Inte kan du väl tycka att Astrid Lindgrens böcker kan jämföras med Selma Lagerlöf, Pär Lagerkvist, Ernest Hemingway, Alexander Solsjenitsyn...?

      Radera
  2. Jag älskar Tove Jansson och dottern älskar allra mest Puh :) Och fler afrikaner skulle haft nobelpriset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Afrikanerna är helt klart underrepresenterade. Det gäller även asiaterna. Och européerna är synnerligen överrepresenterade.

      Radera
  3. fina val, jag har läst nästan original av bröderna Grimms sagor för äldsta barnbarnet. "jag gillar läskiga sagor!"

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad är god litteratur? Bästa barnböcker har även de vuxna glädje av, det där kunde Astrid Lindgren. Idag på universitetet läser man inte bara antikens litteratur utan man har kurser om populärlitteratur, chick lit och annat. Vad som är "god litteratur" är inte statiskt... det sker förändringar även i Svenska Akademien, fler kvinnor med förhoppningsvis bredare repertoar än gubbarna som gav Nobelpriset exempelvis till Mo Yan... Astrid Lindgren hade varit klart bättre val. Men Svenska Akademien har sin policy att sprida kunskap om helt okända och olästa författare.

      Radera
    2. Jag gillar Astrid Lindgrens böcker, men tycker inte att de på något sätt kan jämföras med de nobelpristagare jag nämnde ovan. Och varför ska de jämföras.
      Inte har Svenska Akademien som policy att sprida kunskap om helt okända och olästa författare. Även om jag inte har läst något av Mo Yan, så var han ju faktiskt en av de förhandstippade. Men det hör på något sätt till att man ska kokettera med att man inte hört talas om den författare som får Nobelpriset i litteratur.
      Men ärligt talat - hur många av oss har hört talas om pristagarna i medicin, kemi och fysik? Är det faktum att de flesta av oss inte känner till dem ett tecken på att de inte var värda att få priset?

      Radera
    3. Det är typ professorer som bevakar den internationella forskningen... man behöver inte vara professor för att läsa en bok (jag har inte hört någon kokettera om sin okunskap om böcker).

      Radera
    4. Man behöver kanske vara professor för att kunna avgöra vem som är den främste författaren. Det räcker knappast att ha läst en bok.
      Till och med när Doris Lessing fick nobelpriset fanns det folk som undrade varför ytterligare en okänd författare hade belönats. Jag tror inte någon hade velat framhålla sin okunnighet inom andra områden. Det tycker jag är att kokettera med sin okunskap.

      Radera
  4. Intressant inlägg! Jag har ingen stark åsikt angående Astrid Lindgren och Nobelpriset, men kan ändå glädjas lite åt att folk bryr sig tillräckligt mycket om litteratur för att bli upprörda när “fel författare vann”.

    Däremot håller jag inte med om att barnböcker är viktiga för att de är inkörsporten till vuxenlitteraturen (om jag tolkar dig rätt). Enligt mig är barnlitteraturen viktig för att den är just litteratur, inte som en slags övning inför den vuxna, “riktiga” litteraturen. Det finns för mig ingen motsättning mellan att skriva barnböcker och få Nobelpriset. Sedan instämmer jag så klart fullständigt med att det finns många, många barn- och ungdomsförfattare, vid sidan av Astrid Lindgren, som förtjänar att uppmärksammas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt. Givetvis har barnlitteraturen ett egenvärde. Vad jag egentligen menade är att vi inte ska tro att vi kan sätta Röda rummet i händerna på ett barn och tro att det är ett bra sätt att väcka läsintresset. Den som inte får möjlighet att läsa barnlitteratur som barn kommer att ha svårare att finna vägen till annan litteratur som vuxen.
      Jag tror faktiskt att det finns en motsättning mellan att skriva barnböcker och att få Nobelpriset. Av naturliga skäl måste barnböcker skrivas på ett enklare sätt.
      Men Tolkien var faktiskt nominerad till Nobelpriset. (Det kan ju diskuteras om hans böcker är ungdoms- eller vuxenlitteratur.) Svenska Akademien på 1950-talet avvisade dock tämligen bryskt förslaget.

      Radera
    2. Jo, upp till en viss ålder är det klart att barnböcker måste skrivas på ett visst sätt. Jag skulle till exempel aldrig hävda att pekböcker skulle vara med i nobelprisdiskussionerna. :) Men säg böcker som lämpar sig för kanske 12 år och uppåt, där tycker jag inte längre att det finns en tydlig skiljelinje mellan barn/ungdom och vuxen, det är mer en marknadsföringsfråga. När jag var 12 läste jag till exempel V.S. Naipaul med stor behållning och som vuxen tycker jag att Den oändliga historien av Michael Ende är lika sofistikerad som vad som helst som hittas på vuxenhyllan.

      Radera