måndag 24 april 2017

Tematrio - Europa

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat Europa. Så här skriver Lyran: Jag och dottern har nu pluggat europeiska länder och huvudstäder i två veckor och nu börjar de sitta. Ja, jag får nog lite skrytsamt säga att jag har rätt bra koll vid det här laget. Men tösen kan hon också. Veckans tema är därför Europa.

Berätta om tre europeiska favoritböcker!

Jag tolkar detta som att de ska utspela sig i Europa, men inte i Sverige och antagligen inte skrivna av svenska författare.


Då börjar jag med en bok jag läste alldeles nyligen och som jag tyckte mycket om, närmligen Konklaven av Robert Harris. Den utspelar sig i Rom, och då är man väl ändå i Europas hjärta?
Det här var en bok jag verkligen såg fram mot att läsa, och jag blev inte besviken. Påveval är spännande, och att få följa processen inifrån (även om historien är uppdiktad) är fängslande.
Det brukar sägas att den som går in i konklaven som påve kommer ut som kardinal. Det som avses med talesättet är att det inte brukar vara storfavoriten som blir kardinalernas val till ny påve.
Robert Harris är mycket skicklig på att bygga upp spänningen. Det har stört min nattsömn något, för det har varit så svårt att lägga ifrån sig boken. Bara ett kapitel till...
Boken har på slutet en fullständigt oväntad twist. Vad den är tänker jag givetvis inte berätta här. Jag säger bara så här: Läs boken! Det är en fantastisk spänningsroman!


En betydligt äldre roman som verkligen handlar om Europa, fast när det är som sämst, är På västfronten intet nytt av Erich Maria Remarque.
Den gavs ut första gången 1929, och var en av de böcker som nazisterna brände i sina bokbål.
Boken är en krigsskildring (från första världskriget), men den är ingen hjältedrapa där modiga soldater ger allt för fäderneslandet. Nej, den handlar om krigets hopplöshet och om vanliga, enkla soldater som bara vill överleva.
Det finns inget hjältemodigt i deras liv i skyttegravarna. Omkring dem dör deras vänner en meningslös död. Inte så konstigt kanske att nazisterna inte kunde tåla boken. Deras plan var ju att starta ett nytt krig som skulle ge det tyska riket ära och det tyska folket ökat "Lebensraum".


Island hör också till Europa. Jag väljer här Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson. Den är en del i Trilogin om pojken.
Handlingen utspelar sig i en karg isländsk miljö bland fiskare. Jag bedömer att det är slutet av 1800-talet. Huvudpersonen är "pojken", vars namn vi inte får veta. Han förlorar sin bäste vän under en fisketur, och sedan får vi följa honom när han lämnar sitt arbete i fiskebåten och tar sig till "köpingen" där han får arbete på en servering.
Det svåraste tycker jag är att hålla reda på alla isländska namn. Tempot är lågt, så det är sannerligen ingen spänningsroman. Och jag fick säkert läsa en 20-30 sidor innan jag över huvud taget kom in i boken.
Men sedan fastnade jag. Inte så mycket för handlingens skull, som för det vackra, uttrycksfulla språket och miljöbeskrivningarna. Så många fina meningar, som man kan stanna upp och suga på. Det råder ingen tvekan om att Stefánsson är en stor författare.

18 kommentarer:

  1. Den där trilogin om pojken måste jag läsa! Jag är väldigt förtjust i Island och har hört mycket gott om den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har två delar kvar att läsa. Ser fram mot det.

      Radera
  2. Så länge sedan jag läste Erich Maria Remarque, kanske borde läsa om västfronten-boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. En för sin tid mycket speciell krigsskildring.

      Radera
  3. Remarque ska jag ta itu med, spännande trio.

    SvaraRadera
  4. Roligt att Konklaven var bra, den kommer jag troligen att läsa. :)

    SvaraRadera
  5. Bra trio dock har jag inte läst någon än men ska snart suga tag i Konklaven.

    SvaraRadera
  6. "På Västfronten..." är utmärkt läsning. Den gör det väldigt tydligt varför krig är en så dålig idé!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varför hittar vi på såna stolligheter?

      Radera
  7. De två första har jag läst. Trilogin om pojken blir jag nyfiken på.Tack för tips!

    SvaraRadera
  8. Trilogin om pojken, så klart! Konklaven låter riktigt spännande, tycker jag

    SvaraRadera
  9. Konklaven var superbra. Trilogin om pojken har jag stående i bokhyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Konklaven var verkligen svår att lägga ifrån sig.

      Radera