Jag var lat

Jag skäms för att erkänna det, men jag var lat. Eller kanske att jag ska skylla på tidsbrist. Hur som helst så fick jag idag iväg ett bidrag till Umeå kommuns novellpristävling. Jag hade stora planer på att skriva en ny novell, men det blev inte så. Jag skickade en "byrålådenovell" istället. Skäms på mig. Men jag tycker faktiskt att den är bra...

Målning

Jag smet ut lite på förmiddagen och målade på garaget. Måste ta varje chans.

Lustarnas herre

Lustarnas herre är den första boken av Theodor Kallifatides som jag har läst. Den handlar om den berömde fältherren Alkibiades vars uppgång och fall vi för följa, men historien berättas av hetären Timandra. Ett intressant grepp att låta en synbarligen betydelselös person få återberätta ett levnadsöde som blivit hågkommet genom seklerna.

Men varför skriver Kallifatides "det enkla, lantliga huset i Frygien" på var och varannan sida? Det höll på att driva mig till vansinne!

Bort regn! Bort!

Nu vill jag ha regnfritt några dagar i sträck. Annars blir jag aldrig klar med målningen av garaget.

Pinsamt, NWT!

I Nya Wermlands-Tidningen idag finns en artikel om gymnasieläraren Kristina "Knyttet" Magnér, som fått pris som landets bästa gymnasielärare i svenska av Svenska Akademien. Jätteroligt för henne tycker jag.

Men om rubriken i NWT tycker jag inte. Där står nämligen: Knyttet fick pris som bästa svenskalärare

Svenskalärare??? Kanske "Knyttet" Magnér kan utbilda NWT:s anställda i svenska språket. Tänk att vara svensklärare och behöva se en sådan rubrik om sig själv. Ja ja, jag är språkpuritan, men ord som "svenskalärare" får mig att rysa!

Nytt körkort

Jag hämtade mitt nya körkort idag. Egentligen försökte jag hämta det på Postens företagscenter i Grums redan igår, men det visade sig att deras öppettider är 08.30-10.00 och 16.00-18.00.

Jag lägger mig inte i om de har sex timmars lunch, men nog kunde väl öppettiderna stå på avin som de skickar ut!

Knäck???!!!

Jag läste just en artikel i Aftonbladet på nätet om statsskulden. Där kan man läsa:
När finansminister Anders Borg (M) i dag (ändra datum till papprets knäck) presenterade förslaget till nästa års budget kunde han samtidigt konstatera att den svenska statsskulden fortsätter att sjunka. 

Papper och knäck? Är det en metafor? Tycker journalisten att finansministern verkar knäckt? Har han knäck i kolan?

Eller är det möjligen en kommentar till redigerarna, som aldrig borde ha kommit med i den publicerade artikeln...?

Grabbiga Aftonbladet

I Aftonbladet på nätet idag skriver journalisten Staffan Lindberg om Dansk Folkepartis ledare Pia Kjærsgaard. Han skriver: "Hon går in i studion, där den slutliga, avgörande TV-debatten ska hållas. Klädd i rosa kofta och lila scarf. Småstadsprydlig - som vanligt."

Journalisten Joachim Kerpner skriver om den socialdemokratiska statsministerkandidaten Helle Thorning- Schimidt: "I så fall en S-politiker som har åtminstone en sak gemensam med Mona Sahlin: intresset för dyra väskor. Hon har blivit känd som Gucci-Helle." Lite senare skriver han att hon är gift med Neil Kinnocks son Stephen, vad nu det har med det danska valet att göra.

Jag blir så trött! Varför måste journalisterna alltid kommentera kvinnliga politikers klädsel? Så skulle man aldrig skriva om manliga politiker. Det värsta är att jag inte tror att man över huvud taget tänker på detta hos den manliga redaktionsledningen. Den grabbiga miljön är så etablerad, att man inte märker hur kvinnor förminskas.

(Bilden är inte från ett redaktionsmöte med Aftonbladet, utan är hämtad från filmen Jägarna.)

Det var hälften det

Skattebetalarnas förening har haft "Hälften kvar" som sin paroll. Nå, det lämnar jag nu därhän. Men jag har skrivit hälften av det jag föresatt mig för boken "Ben". Inte för att jag vet hur många ord det blir till slut, men jag satte 80 000 ord som mål, vilket är så mycket som det blev med Bileam.

Det har gått trögare med den här boken. Kanske beroende på att jag inte lyckats övertyga något förlag att de ska ge ut Bileam. Men jag skriver på den andra boken ändå. Det är en berättelse som behöver komma ut. (Ur mig alltså...)

Hemsöborna

I min färd bland svenska klassiker :) hade turen nu kommit till August Strindbergs Hemsöborna. Boken som är känd för sin inledning: "Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett höganäskrus i en svångrem runt halsen." Från min skoltid minns jag att detta är ett exempel på "in medias res."

Men trots att vi fick lära oss detta, har jag löjligt nog aldrig läst boken förut. (Men jag har sett filmen med Allan Edwall som Karlsson, Sif Ruud som Madam Flod och Sven Wollter som Gusten.)

Boken är faktiskt riktigt underhållande i all sin enkelhet. Den dumsluge Karlsson försöker klättra på samhällsstegen, men det går ju som bekant åt pipsvängen för honom.

En ganska lagom Strindberg att läsa. Röda Rummet har jag inte läst...

Envar

Så där ja, nu har jag för första gången läst en roman av Philip Roth. Det blev Envar. Boken inleds med begravningen av huvudpersonen. Därefter får vi följa honom när han försöker förbereda sig för döden, som ändå kommer helt oväntat för honom.

Titeln är hämtad från det medeltida "Det gamla spelet om envar." När Envar möter Döden är hans första ord: Oh Death, thou comest when I had thee least in mind.

Jag tycker att boken är läsvärd, och det var roligt att stifta bekantskap med en författare som är ny för mig. Roth är naturligtvis inte någon ny författare i sig. Hans namn har nämnts i samband med Nobelpriset i litteratur.

Pyschjakten

Jag nämnde pyschjakten i inlägget nedanför. Nu har någon sagt mig att den inte börjar förrän den 16:e, så då vet jag inte vad rådjuren har för ursäkt för att springa omkring på vägarna.
Rådjur gör sig bäst på bild och på tallriken...