En smakebit på söndag - Lolita

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu är Lolita av Vladimir Nabokov.

Det kändes lite konstigt att gå in på byns bibliotek och fråga efter boken Lolita. Men det är ju faktiskt en klassiker och mot alla odds hade de boken. Jag hade trott att de skulle behöva beställa den, och det trodde faktiskt bibliotekarien också.

Av baksidestexten framgår att detta är historien om den 40-årige bildade gentlemannen Humbert Humberts fatala passion för Lolita, den 13-åriga barnkvinnan, "nymfetten", och att boken vid det här laget är en klassiker som har översatts till många språk och även filmats.

Det är en gripande kärlekshistoria - trots sitt upprörande motiv - berättad på ett lyriskt mästerligt språk med inslag av både svart humor, ömhet, sinnlighet och poesi.

Så långt baksidestexten. Smakbiten är hämtad från sidan 43, där Humbert Humbert berättar om hur han som 13-åring var förälskad i den jämnåriga Annabel. De har inte legat med varandra, men när det är dags att fara smyger sig Humbert och Annabel iväg:

Under den svagast tänkbara förevändning (men det var vår sista chans och ingenting betydde längre något) lyckades vi komma iväg från kaféet och ner till plagen, där vi fann en folktom strandremsa. I den violetta skuggan av några röda klippor som bildade ett slags grotta njöt vi en kort stund av hetsiga smekningar. Jag låg vid min älsklings fötter och stod just i begrepp att ta henne i besittning när två skäggiga badande, kanske gamle Neptunus själv och hans bror steg upp ur havet under oanständiga uppmuntrande rop till oss. Fyra månader senare dog hon av tyfus på Korfu.