Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Älskade barn av Marianne Fredriksson.
Jag har aldrig haft något förhållande till Gud, det kan bero på att jag fick för mycket av honom under min barndom.
Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!
Mitt garanterat ”gudlösa” inlägg hittar du som vanligt på bastmattan:
SvaraRaderahttps://bastmattan.blogspot.com/?m=1
Margaretha
Gud får inte vara med jämt.
RaderaErbjuder inte drömmannen men en karl har jag fått fatt i ...
SvaraRaderahttps://klimakteriehaxan.blogspot.com/2026/09/veckans-mening-om-en-ruskig-typ.html
Tror att det där med Gud i barnaåren kan sätta många spår, så din mening håller jag för rena sanningen!
Tyvärr kan nog vissa föräldrar vara alltför ivriga att tvinga på barnen sin tro.
RaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderatredje gången gillt!
SvaraRaderahon hade säkert rätt, Marianne Fredriksson
Veckans mening v. 39 skriver vi idag. förlåt
https://mrscalloway.blogspot.com/2026/09/veckans-mening-v-39-2026.html
Marianne Fredriksson var en klok kvinna.
SvaraRadera