Så var ett bidrag till Ballografpriset färdigt. Det ska ju vara högst 3 sidor och högst 9000 tecken inklusive blanksteg. När jag var färdig, hade jag skrivit 9300 tecken. Jag visste inte hur petiga de var, så jag strök lite vilket förbättrade texten.
Egentligen går det ju ganska fort att skriva 9000 tecken, men det tog ganska lång tid för mig. Jag valde att skriva om min pappas bortgång (som ligger ganska många år bakåt i tiden) och då kom minnena hela tiden över mig, vilket gjorde att det tog många gånger längre tid än det annars skulle ha gjort.
Blev det något vettigt och "prisvärt" av det hela då? Det vet jag inte, men det kändes bra för mig att få skriva det, och egentligen är det väl det som är det viktigaste.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar