Jag tänker inte citera allt som står där. Där finns beröm, men även kritiska synpunkter, precis så som det ska vara. Men jag kan väl få citera de delar i utlåtandet som jag gillar allra mest :)
Om romanens början skriver lektören så här:
Den tycker jag är riktigt lyckad. Läsaren blir snabbt väl bekant med huvudpersonen och hans omvärld. Det är en mycket ömsint och rolig beskrivning av en hopplös kille - befriad från allt trist moraliserande. Läsaren begriper direkt att Bileam inte kommer att få det alldeles lätt i livet, men den humoristiska tonen ger löfte till läsaren om en intressant utvecklingsresa i Bileams fotspår.
Om språket skriver lektören:
Jösses amalia! säger jag bara. Språket är absolut förnämligt.
I sammanfattningen kan man läsa följande:
Det är en spännande uppgift, att ge sej på en nyskrivning av en gammaltestamentlig persons liv, som mycket knapphändigt omtalas i Bibeln. Där finns utrymme för fantasi, vilket inte är världens enklaste sak att hantera, men författaren har lyckats väl med sitt projekt. Berättelsen känns alldeles sann och trovärdig. Men en del brister föreligger. Olika avsnitt bör ges olika tyngd och variation så att den litterära resan bli en slingrande byvägsupplevelse. Med en del omstrukturering av materialet, kan den här berättelsen bli helt lysande. Språket är det allaredan, ja absolut fantastiskt faktiskt!
Det är en spännande uppgift, att ge sej på en nyskrivning av en gammaltestamentlig persons liv, som mycket knapphändigt omtalas i Bibeln. Där finns utrymme för fantasi, vilket inte är världens enklaste sak att hantera, men författaren har lyckats väl med sitt projekt. Berättelsen känns alldeles sann och trovärdig. Men en del brister föreligger. Olika avsnitt bör ges olika tyngd och variation så att den litterära resan bli en slingrande byvägsupplevelse. Med en del omstrukturering av materialet, kan den här berättelsen bli helt lysande. Språket är det allaredan, ja absolut fantastiskt faktiskt!
Detta är väl något att bygga vidare på, eller vad tycker ni?
Stor kram från mig! Unnar dig all framgång :-)
SvaraRaderaDom där raderna måste du ju vara jättenöjd över! Men jag förstår att det återstår en hel del arbete!
SvaraRaderaDet låter som om man så småningom kan få läsa hela boken, och glädjas över dina framgångar.
Herregud, detta lät ju hur bra som helst!! Hoppas du fick konkreta tips på vad du ska förändra, så att du kan bättra det och sedan skicka till förlag! Jag håller som vanligt tummarna.
SvaraRaderaMen, vad bra Robert!
SvaraRaderaJag antar att det inspirerar till att ta ett tag i manuset igen.
Kram Åsa
Hej allihop! Jo, det kändes mycket inspirerande. Och jag fick även anvisningar om vad jag borde arbeta mer med.
SvaraRaderaDen enda invändningen han/hon hade, som jag inte har någon lust att ta till mig är att jag borde stryka hela del två i romanen (av tre.) Men för mig är den absolut nödvändig.
Jag kanske i ärlighetens namn ska berätta att lektören inte var nöjd med slutet. "Slutet blir bara för mycket för en stackars läsare. Jag nästan kräks över sidorna."
SvaraRaderaMen den kritiken gällde alltså den allra sista sidan i manuset, som lektören tyckte var helt onödig. Jag får väl överväga om den sidan ska vara kvar. I vart fall kanske jag ska omarbeta den...
Ta tid på dig så att du inte gör något förhastat bara :-)
SvaraRaderaKram!
Pennelina, det tror jag du har alldeles rätt i. Det är ju min roman, inte den anonyma lektörens. Det finns en del kritik i utlåtandet som jag gärna tar åt mig, därför att jag ser att det skulle förbättra texten om jag följer råden. Men jag vill inte göra våld på texten. Jag har läst den sista sidan igen, och den är faktiskt oerhört viktig för upplösningen, så jag tror att lektören får fortsätta att kräkas ;)
SvaraRaderaGrattis Robert.
SvaraRaderaNu är det bara att starta upp igen. Du är på väg....
Grattis för de positiva orden från lektören. Det är alltid något man måste arbeta vidare med, men det är lättare när man får konkreta kommentarer från en läsare. Sedan behöver man inte hålla med allt utan ddet är viktigt att man som författare gör vad som känns rätt för berättelsen...
SvaraRaderaLycka till! :-)
MvH Eva