Sidor

torsdag 28 februari 2013

Bokrean

Jag var på bokrean i tisdags förmiddag. Före klockan 10 kunde man köpa fyra böcker och betala för tre. Den billigaste var gratis.

Så det blev fyra böcker i kassen, som jag bar ut från Akademibokhandeln:
  • Grand Final i skojarbranschen (Kerstin Ekman)
  • Doktor Glas (Hjalmar Söderberg)
  • Spelreglerna (Jonas Karlsson)
  • Den sista akten (Mari Jungstedt)
Men jag funderar på om jag även borde ha köpt Delhis vackraste händer av Mikael Bergstrand. Nåja, det är väl inte för sent.

onsdag 27 februari 2013

Bokbål i Strömsunds kommun


Biblioteket i Backe i Strömsunds kommun måste rensa i bokbeståndet. Det säger jag inget om. Det måste alla bibliotek göra ibland för att på plats med nya böcker. Så gör man i Vålberg där jag bor också. Då brukar de utrensade böckerna säljas för en spottstyver. Men i Backe BRÄNNER man böckerna, berättar DN. Trots att folk har tiggt och bett om att få ta hand om böckerna, så vägrar biblioteket att lämna ut dem. "Så har vi alltid gjort", säger chefsbibiotekarie Britt-Inger Roos. Ja, det är ju ett klassiskt argument.

Bilden ovan visar några nassar som bränner böcker.

lördag 16 februari 2013

Men jag gillade dem...

Nu skriver musikjournalisterna i tidningarna på nätet att svenska folket röstade fel i kvällens deltävling i Melodifestivalen. Speciellt fel var det tydligen att Raviallacz gick vidare och att Amanda Fondell inte gjorde det. Men jag gillade faktiskt Ravaillacs och deras låt En riktig jävla schlager och jag tyckte att Amanda Fondells låt Dumb var dålig. Sålunda röstade jag fel.
Men det gjorde tydligen majoriteten av svenska folket. Så snopet för förståsigpåarna!

Demokratins baksida

Jag var och handlade lite på Ica Maxi. Utanför affärens dörr stod två små nazistslynglar och delade ut flygblad. Tyvärr kan man inte hindra dem. Demokratin tillåter att de får stå där och dela ut material.
Skulle nazisterna ha makten, skulle inga andra få dela ut några flygblad. De tillåter inte demokrati, men demokratin innebär att de fritt får verka för demokratins avskaffande.
Man kanske skulle göra som tanten på bilden ovan från 1985.

torsdag 14 februari 2013

Collings förlags novelltävling

Collings förlag har en novelltävling. De efterlyser årets bästa svenska novell. Så här skriver de:

Kan du få oss att skratta, gråta, längta, drömma, älska, hata, må bra eller kanske rent av må dåligt? Vi söker dig som har förmågan att beröra och får oss att bara vilja läsa mer, mer, mer. Vi söker helt enkelt vår nästa författare.
Skicka i så fall ditt tävlingsbidrag till niklas@collingsforlag.se senast den 30 april 2013. Manuset ska vara skrivet på svenska och inte överstiga 35 000 tecken (inkl blanksteg). Vinnaren kommer att utses under sommaren och novellen publiceras i september samma år. 
Det vinnande bidraget ges ut på Collings förlag i både tryckt format och som e-bok (i enlighet med förlagets författarkontrakt). Som en extra bonus bjuder Adlibris vinnaren på ett presentkort värt 300 kronor.

onsdag 13 februari 2013

Vad är det för fel på hästkött?

"Så ska hästkött i maten stoppas" utropar Aftonbladet i en rubrik. Vad då hästkött i maten? Hästkött är mat. Felet med hästköttet i lasagnen är inte hästköttet i sig själv, utan att man inte har haft med det i innehållsdeklarationen. På samma sätt som när färgad fläskfilé såldes som oxfilé. Det betyder ju inte att det är fel på fläskfilé, utan det handlar om falsk marknadsföring.
Tidningarna skriver dock om hästköttet som om det vore salmonella eller liknande. Det är inget fel på hästkött. Hamburgerkött på smörgåsen är alldeles förbaskat gott! (Fast mina döttrar blir hemskt sura när jag köper det...)

fredag 8 februari 2013

Bländverk

Thomas Eriksons Bländverk är en riktig bladvändare. Fastän boken är lättsamt skriven, är den ändå fängslande. Man måste helt enkelt läsa ett kapitel till. Och ett till.
Huvudpersonen är konsulten och beteendevetaren Alex King. (Jag undrar om Erikson valt det namnet för att underlätta för en internationell lansering. I så fall har han ambitioner...)
Det finns två historier i boken. Den ena handlar om att två synnerligen förmögna affärsmän mördas brutalt. Det framgår mycket snart att de utsatts för utpressning. Polisen har inte mycket att gå efter och det blir Alex King som får hjälpa dem. Med sina kunskaper (som också är författarens egna) analyserar han vilken sorts personer det kan handla om. Är de röda, blå, gula eller gröna? Eller kanske en kombination? (Lugn, det är betydligt vettigare om man läser boken.)
Den andra historien handlar om en frilansjournalist, som får i uppdrag att skriva en biografi. Det är mycket bra betalt, men det finns en deadline. Han har svårt att klara tidsgränsen, och då tvingas han inse att både hans eget och övriga familjemedlemmars liv är i fara.
Givetvis vävs de två historierna samman, och det visar sig snart att inget är riktigt som man föreställt sig. Vem är det egentligen som håller i trådarna?
Finns det något som är mindre bra i boken? Det skulle väl möjligen vara vissa språkliga saker. Erikson skriver "någon slags" så många gånger att jag känner för att skrika. Dels därför att det är tråkigt med upprepningar, dels därför att det är grammatiskt felaktigt.
Inte heller gillar jag att han skriver att ett antal personer avrättas. Det är inte alls fråga om avrättningar, utan om mord. Den siste som avrättades i Sverige var Johan Alfred Ander 1910. Vid något tillfälle hotar en kommissarie i boken att arrestera en person. Det tror jag inte någon kommissarie skulle säga. Arrestering finns inte i svensk straffrätt.
Men sammantaget är det en mycket läsvärd bok, framför allt för att författaren har utgått från beteendevetenskap istället för pangpang.

Jag mår inget vidare

Jag känner mig deppig. Det går inte så bra på jobbet just nu. Eftersom min lön är provisionsbaserad, så innebär det att jag riskerar att inte få någon lön, eller i vart fall väldigt lite. Oron gör att jag vaknar vid fyratiden på morgonen utan att kunna somna om.
Inte blir det något skrivet heller. Det går inte när oron gnager hela tiden. Det här är inget kul :(

onsdag 6 februari 2013

Ett hål att fylla

Idag var jag hos tandläkaren. Hon hittade ett hål minsann :( så jag får komma tillbaka så att hon kan laga det. Men det var många år sedan jag senast hade något hål, så jag antar att jag får vara nöjd ändå. Jag har fått göra många dyra saker med tänderna, men då har det handlat om gamla amalgamfyllningar som har lossnat och tagit en stor del av tanden med sig.

söndag 3 februari 2013

Choklad är gott

När jag kom ut till bilen på parkeringsplatsen efter att ha handlat på El-Giganten satt det ett kort under vindrutetorkaren. På kortet fanns bilder av chokladbitar ur en Aladdinask.

När jag vände på kortet, stod där en text med rubriken: "Tog du av det undre lagret också?"

Kortet kom från Carlstad Träningscenter, och avsikten var tydligen att förmå mig och andra att teckna årskort hos dem för träning.

Jag hämtade upp min tolvåriga dotter, och när hon såg kortet sade hon: "Åh, vad jag blir sugen på choklad!"

Det var nog inte så de hade tänkt sig att deras reklam skulle fungera :D

lördag 2 februari 2013

Nu börjar det!

Nu börjar Melodifestivalen! Robert sätter sig i TV-fåtöljen. Godisskålen är fylld!

fredag 1 februari 2013

Är det så man gör för att bli rik?

Jag läste i Aftonbladet idag om en man i Amerikat, som var ute och rastade hunden på stranden. Hunden hittade ett hårt föremål som luktade illa, så de gick därifrån. Väl hemma började mannen fundera, och så insåg han att det de hade hittat var en valspya!
Och valspya är tydligen väldigt värdefull. Den innehåller ambra, som används vid parfymtillverkning. Mannen hoppas nu få ett par miljoner för valspyan.
Plötsligt händer det...