Ogooglebar

Visst är det en helt fantastisk historia. Och sann är den också. Ja, det där att Svenska Språkrådet hade tagit med ogooglebar i sin lista över nya svenska ord, och så går Google in och kräver att ordet tas bort eftersom Google är ett registrerat varumärke. Och Svenska Språkrådet gör det, eftersom de inte har tid att bråka.

Det här är ju helt stolligt ur många perspektiv. För det första utvecklas språket. Nya ord kommer till och andra blir obsoleta. Om svenska folket använder ordet ogooglebar så finns det, oavsett om det finns med på Svenska Språkrådets lista och oavsett vad Google tycker. Det kommer nog inte att dröja länge innan ordet kommer med i Svenska Akademiens ordlista, och Akademien lär inte bry sig om Googles åsikt.

För det andra borde Google vara lyckliga över att deras sökmotor har sådan genomslagskraft, så att man använder ordet googla, även om man använder Altavista eller någon annan sökmotor.

För det tredje blir ju detta förfärligt dålig reklam för Google. Om man googlar (sic!) på ogooglebar, så får man 388.000 träffar. Mängder av sidorna som det länkas till handlar om att Google vill strypa yttrandefriheten.

Så nu ropar vi OGOOGLEBAR, OGOOGLEBAR, OGOOGLEBAR allesammans, bara för att få chansen att visa långfingret åt Google!

Däremot tycker jag att ogooglebar är ett oskönt ord. Ogooglingsbar skulle bara ett bättre alternativ. Måste man nödvändigtvis säga ogooglebar, så skulle jag föredra stavningen ogoogelbar. Vi skriver ju simpel, även om det ursprungliga ordet var simple. Tyvärr skriver vi gentleman, vilket gör att många uttalar det så. Alla vi som kan lite engelska vet ju att en engelsman inte skulle uttala ordet med l-ljud framför e-et.

Sten Broman, salig i åminnelse, sade: "Det heter gentelman. Det är bara stockholmare och bonddrängar som säger gentleman!"