En smakebit på söndag - Britt-Marie var här

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag läser just nu Fredrik Backmans bok Britt-Marie var här. Han har även skrivit En man som heter Ove och Min mormor hälsar och säger förlåt, som var förra söndagens bok.

Britt-Marie, som är huvudpersonen i den här boken, spelade även en framträdande roll i Min mormor hälsar och säger förlåt. Hon har för vana att informera sina grannar om vad de bör göra och får göra i huset. Det tycker Britt-Marie är viktigt, för hon vill ha ordning. Här är en smakbit från boken:

En gång kallade grannen Britt-Marie "gnällkärring" efter att Britt-Marie omtänksamt ringt på hos grannen och på förekommen anledning informerat om reglerna i husets allmänna tvättstuga. För fjärde gången. Britt-Marie tog mycket illa vid sig. Inte för "kärring"-delen, för den kan hon för all del stå ut med, men Britt-Marie "gnäller" faktiskt inte. Hon är omtänksam, det är skillnad. Det förklarade hon för grannen varje gång de träffades efter det, tills grannen efter några månader skrek: "Nu får du för helvete sluta älta det där!" Britt-Marie kränktes djupt, för hon är faktiskt inte en sådan som ältar. "Är jag det? Tycker du att jag är en sådan som ältar, Kent? Tycker du det? Ältar jag, Kent?" frågade hon Kent den kvällen. "Nänänä, för fan" mumlade Kent. "Det är ju det jag säger, precis det jag säger! Jag ältar minsann inte!" nickade Britt-Marie. Sedan låg hon vaken hela natten och var upprörd över att det gick runt människor i huset som fullständigt orättfärdigt tyckte att Britt-Marie var en sådan som ältade saker.