Det kan inte hjälpas att jag blir lite ledsen. Man har ägnat så förfärligt mycket tid åt att skriva en roman, och så kommer det bara några rader i ett mejl att de inte vill ge ut den.
Okej, nya tag. Det finns mängder att plattityder att ta till. "Det är alltid som mörkast just innan det ljusnar." "Man stärks av motgångar." "Ovan molnen skiner alltid solen."
Fast jag tänker i alla fall tycka lite synd om mig, så det så!
tufft, jag har inte ens vågat försöka.
SvaraRadera..men en dag vänder det. Så på´t igen! ha en go helg!
SvaraRaderaÅh, det är jobbigt att bli refuserad. Särskilt de där korta "nejen" man får. Ibland tror jag att jag inte blir klar med mina nuvarande manus bara för att jag inte står ut med a) plågsam lång väntan och sedan b) refuseringarna. Men det är bara ibland. Man måste fortsätta. Man kan ju inte vara utan skrivandet.
SvaraRadera