Grattis kungen!

Idag fyller konung Carl XVI Gustaf 69 år. Grattis!

Ja, jag gillar kungahuset. Tänk att han har varit kung i över fyrtio år. Och han är inte mycket äldre nu än vad hans företrädare, Gustaf VI Adolf, var när han blev kung. Så vår nuvarande konung kommer säkert att vara kvar på tronen i minst 20 år till.

Dagens visdomsord 2015-04-29

Har alldeles för mycket blod i koffeinsystemet, drömmer om att bli författare och tycker att sarkasm är en livsstil. Böcker och koffein får världen att gå runt. (C.R.M. Nilsson)

En inspirerad tisdagsutmaning

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo:
Finns det en berättelse ur ditt liv som du skulle vilja göra bok/film/teater konst av? Hur skulle du vilja att den framställdes eller framfördes?
och
Vilken bok vill du se på teaterscenen eller vita duken (eller i någon annan form)?

Jag har faktiskt funderat på att skriva en liten bok om mina upplevelser i samband med att jag drabbades av en stroke i somras. Om hur märkligt det kan vara ett reduceras till patient. Vad gör man när personalen kommer in med fel medicin, därför att de inte håller koll på vem som ska ha vad? Hur kan en person som är 25-30 år yngre än jag få för sig att diskutera om det är lämpligt att jag dricker kaffe? (Det fanns inget i min sjukdomsbild som innebar att kaffe var farligt för mig.) Och varför blev min närmaste chef plötsligt så upptagen att hon inte hade tid att besöka mig på sjukhuset som hon sade att hon skulle göra, fastän jag låg inne i fem veckor? Jag tror att en sådan bok skulle kunna ha en hel del poänger, men om jag någonsin tar mig för att skriva den är en annan sak.

Vilken bok jag skulle vilja se filmatiserad? Gärna En man som heter Ove. Säkert en tuff uppgift, men man lyckades ju faktiskt göra en vettig film av Hundraåringen.

Stewe Claeson får Selma Lagerlöfs litteraturpris

Stewe Claeson får Stiftelsen Selma Lagerlöfs litteraturpris. Han får priset "för ett författarskap som undan för undan, med stilistiskt mästerskap och vidsträckta kunskapsfält, har lyssnat in romanens hemspråk i det ovissa pågående, mot livets öppna."
Den motiveringen är minst lika högtravande som en del av motiveringarna till Nobelpriset, men det får vi försöka bortse från. Vad som kan sägas om honom är att han är född 1942 och debuterade 1969 med diktsamlingen Semantica. Han har under åren publicerat ett antal novellsamlingar och romaner. Den senaste romanen är Komma nära (2014) som är en uppgörelse med korruptionen och girigheten i dagens svenska samhälle.
Priset delas ut den 8 augusti under kulturveckan i Sunne. Prissumman är på 100.000 kronor.
Det är 32:a gången som priset delas ut. Bland tidigare pristagare kan nämnas Birgitta Trotzig, Astrid Lindgren, Göran Tunström, Kerstin Ekman, Tove Jansson, Torgny Lindgren och Lotta Lotass.

Tematrio - Sol, vår och blommor

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om sol, vår och blommor. Lyran skriver: Det är mycket gräva i trädgården just nu. Ledbruten överallt är jag av allt rensande och fixande. Men fint ska det bli. Och doftande inte att förglömma, jag älskar blommor som doftar. Veckans tema är att berätta om tre böcker som på något sätt anspelar på våren med den efterlängtande solen och de kommande blommorna! Var konkreta och berätta om en trädgårdsbok eller långsökta och berätta om en bok med en blomma i titeln. Helt upp till er.

Då börjar jag med En plats i solen av Liza Marklund. Då fick jag alltså med solen i alla fall. Det är en av Marklunds deckare med Annika Bengtzon i huvudrollen. Tyvärr en bok med en ganska rörig intrig, så jag kan tyvärr inte rekommendera den.

Solstorm av Åsa Larsson har väl inte heller så mycket med våren att göra. Jag fuskar friskt här, men solen nämns i alla fall även här. Det är sex år sedan jag läste den, och jag tyckte då att den var mycket bra. Ledaren för frikyrkoförsamlingen Kraftkällan i Kiruna hittas mördad. Rebecka Martinsson är advokat i Stockholm. Hon har bott i Kiruna och kände den mördade. Hon åker till Kiruna för att få reda på vad som har hänt.

Även den tredje boken tänjer väl på ämnet, men våren är ju en tid då det växer, varför jag väljer boken Varför växer gräset? av Klas Hallberg och Magnus Kull.
Den innehåller små korta, inspirerande berättelser att tänka till. En av de 58 berättelserna heter just Varför växer gräset? och den vill jag gärna återge:
En man höll på att klippa gräset i sin trädgård när hans fyraårige son kom fram till honom och frågade varför gräset växer.
Mannen visste inte riktigt hur han skulle hantera frågan. Varför växer gräset? Vad svarar man på det, tänkte han.
Han funderade några ögonblick och tänkte berätta om fotosyntesen, om solsken och syre, om samspelet i naturen och om hur det går till när gräset växer. Han insåg dock sin oförmåga att förklara på ett enkelt sätt och bestämde sig för att säga:
- Gräset växer för att det vill växa.
Hans lille son tittade då på honom med stora ögon och frågade:
- Men varför klipper du det då?

Skam den som ger sig

Här skrev jag för precis en vecka sedan om Deckardottirs tävling för deckare/kriminalromaner, där priset är ett förlagskontrakt.
Jag blev väldigt sugen att vara med, så nu har jag börjat skriva. Jag har idén klar för mig och jag har skrivit 6000 ord, vilket jag tycker är en bra början efter en vecka, som givetvis även innehållit intensiva funderingar på vad denna kriminalroman ska handla om.
Arbetsnamnet är Skam och jag har tid på mig till den 1 november att bli klar. Å, det är alltid så spännande när man får börja med en ny text! Den kanske aldrig blir publicerad, men själva skrivandet är ju så roligt!

En smakebit på söndag - Ett felsteg eller två

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag läser just nu Karina Johanssons bok Ett felsteg eller två. 

Detta är Karina Johanssons tredje deckare i Sunnemiljö. De tidigare är Bara en pärla och Utan egen vinning.
Sagolika Teatern i Sunne hotas av nedläggning. Amatörteatergruppen Scengångarna ska sätta upp en revy för att försöka rädda den och anlitar Mirjam att skriva manuset. När Mirjam kommer till teatern för ett första möte med Scengångarna hittas Lenny, teatergruppens frontfigur, nerslagen och medvetslös och han förs med ambulans till sjukhus. Här är en liten smakbit:

De hittade en öppen dörr och Roy sittande på golvet. Framför honom låg en man klädd i klänning med guldpaljetter. En fjäderboa ringlade sig över heltäckningsmattan och en bit bort låg en högklackad sko. Blod rann från ett sår i mannens nacke, ut på den röda heltäckningsmattan och Mirjam ryggade tillbaka när hon såg hur en ros växte runt hans huvud.
Gilla släppte taget om korgen. Kakburken sprack i bitar när den stötte emot golvet och kakorna förvandlades till smulor.
- Lenny, utbrast hon och sjönk ner på golvet och ruskade om honom. Vakna, Lenny.

Främmande ord - ändalykt

Ordet ändalykt är väldigt speciellt tycker jag. Svenska Dagbladet skrev en ledare benämnd Med ändalykten i fokus. Den handlade om blöjor för äldre. Tydligen har ändalykt kommit att betyda stjärt.
Men det är inte den ursprungliga betydelsen. Ändalykt betyder fullbordan (av ett skede). I den Wallinska psalmboken kunde man läsa "kristlig bön om en salig ändalykt och stilla hängivenhet under Guds vilja". Jag lovar att det inte var stjärten som skulle vara salig!

Toscana tur och retur

Titel: Toscana tur och retur
Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Forum (2015)
Antal sidor: 309

Så där ja! Nu har jag läst ännu en av Åsa Hellbergs böcker. Den här gången var det Toscana tur och retur, som släpptes för en dryg månad sedan.
Sara Raphael köper en motorcykel för en spottstyver och bestämmer sig för att åka till Toscana för att möta gamla spöken. Givetvis måste bästa vännen, den kända författarinnan Jessica Romin följa med. Jessica, som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt förslaget. Ett par dagar senare sitter hon ändå bakom Sara i skinnställ.
Jag blev inte besviken på den här Hellbergsboken heller. Det är inte stor litteratur och inte kommer böckerna att bli några klassiker, men visst kan Åsa Hellberg skriva. Det är en underhållande bok, men även gripande. Jag skrattar flera gånger, men jag ska även erkänna att jag fick tårar i ögonen vid något tillfälle också, och det är alltid ett gott betyg. Då har författaren lyckats gripa tag i en.
Det är romantik, tantsnusk och gamla sorger som inte har läkt om vartannat. Jag tror inte att jag är den egentliga målgruppen för boken, men jag gillar den. Så det så.
Enda egentliga svagheten i boken är jakten på en försvunnen vinsamling. Där känns det alltför mycket som Lassemajas detektivbyrå. Den hade gärna fått utgå.
Men sammantaget är det en bok som jag gärna rekommenderar, för den som längtar efter en lättläst feelgoodroman.

Bokbloggsjerka 24-27 april

Bokbloggsjerka från Annikas Litteratur- och kulturblogg. Den här gången kommer en utmaning från Koko:
Jag tycker ibland att bokbloggosfären fokuserar onödigt mycket på det som är nytt och spännande. Jag skulle vilja komma med en utmaning: blogga om en bok (eller flera) som är minst hundra år gammal, men fortfarande läsvärd. Vuxenbok, barnbok, facklitteratur, vad du vill!

Jag har faktiskt bloggat om ett antal gamla böcker. Därför gillar jag den här utmaningen och ska omedelbart komma med några exempel på sekelgamla böcker som fortfarande håller.

Jag börjar med Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf (1891). Denna var Selma Lagerlöfs stora genombrott. En fantasifull historia i herrgårdsmiljö med kärlek och svek. Inledningsorden tillhör de mest berömda i svensk litteratur: "Äntligen stod prästen i predikstolen."
Den fallne prästen Gösta Berling tas om hand av majorskan på Ekeby och ansluter sig till kavaljererna. Trevliga och vittra herrar, som absolut inte vill arbeta för brödfödan. Tillsammans med den elake patron Sintram sluter de emellertid ett avtal med Djävulen för att ta över Ekeby.
Carl David af Wirsén skrev dock en mycket negativ recension av boken när den kom ut. I sin roll som Svenska Akademiens ständige sekreterare gjorde han sedan allt för att försöka förhindra att hon fick nobelpriset. Att ge henne priset skulle ju innebära att af Wirsén skulle behöva erkänna att hans nedsabling av Lagerlöf var något förhastad.

Så har vi Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905). 
Doktor Glas har inget till övers för Gud och kyrkan, och när en ung vacker kvinna, gift med en vämjelig präst, kommer till honom och beklagar sig, eftersom hon inte vill ligga med maken utan bara med sin älskare, då ställer sig doktorn på hennes sida.
I början handlar det bara om att säga till prästen att  av medicinska skäl låta bli sin unga hustru, men snart börjar doktor Glas fundera över om inte det bästa vore att en gång för alla lösa Helga Gregorius' problem. Vore det så fel om han tog livet av pastor Gregorius och därmed lät Helga bli fri igen? Doktorns förälskelse i Helga Gregorius påverkar naturligtvis hans ställningstagande.
Men har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Sedan lämnar vi Sverige och beger oss till Amerikas Förenta Stater. Där hittar vi Harriet Beecher Stowes bok Onkel Toms Stuga (1852).
Boken kom ut 1852, och avsikten var att avslöja grymheterna i slavsystemet. Det innebär dock inte att Stowe stod fri från rasistiska tankar. Är vi inte alla barn av vår tid? När hon skriver om en svart kokerska att hon är duktig på att laga mat precis som alla andra av hennes ras, så är detta naturligtvis också ett rasistiskt synsätt. Även positiva omdömen är rasistiska, när de bygger på synen att människan kan bedömas utifrån ras. Och vem skulle idag benämna svarta barn som "krullhuvuden"?
Men man ska inte läsa boken med moderna glasögon, utan istället se till hur den kan ha blivit emottagen på 1850-talet. I USA såldes boken i hela 300 000 exemplar, vilket gjorde den till den mest spridda boken efter Bibeln! Den satte fart på debatten om slaveriet och anses ha haft en stor betydelse för beslutet att förbjuda slaveri i USA.
Harriet Beecher Stowe fick träffa president Abraham Lincoln i början av inbördeskriget, och då ska presidenten ha sagt: "So this is the little lady who made this big war?"
Idag används ibland "Onkel Tom" som en nedsättande benämning på svarta som inte kämpar för sina rättigheter. Det tycker jag är djupt orättvist mot romanens Onkel Tom. Förvisso är han en man som för det mesta finner sig i sin lott och bara önskar sig en god "massa", men i romanen symboliserar han godheten, i bjärt kontrast till slavhandlarna. Den religiösa Harriet Beecher Stowe ville nog förvisso inte att de svarta skulle göra blodig revolution, men hon var övertygad om att om man bara spred informationen om slaveriets omänsklighet, så skulle hennes land avskaffa det. Och hon fick ju faktiskt rätt.

Utlottning hos C.R.M. Nilsson

Bloggaren C.R.M. Nilsson har en utlottning på sin blogg av Sarah Waters' bok Hyresgästerna.
Vill du vara med i utlottningen? Gå HIT och följ sedan instruktionerna.

Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!"

Titel: Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!"
Författare: Jonas Gardell
Förlag: Norstedts (2012)
Antal sidor: 126

Egentligen håller jag på att läsa en helt annan bok, men jag smet emellan med Jonas Gardells Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!"
126 sidor är inte mycket, och om man sedan betänker att varje sida bara innehåller några få meningar, så förstår man att den går fort att läsa. Den består helt enkelt av ett antal Twitterinlägg som Jonas Gardell har gjort. Han tillhör, har jag läst, de allra mest aktiva på Twitter, och han är faktiskt riktigt rolig många gånger. Jag tänkte ge några exempel från sidan 50 i boken:

Till alla unga: Det fanns inte något internet när jag var liten. Ingen Facebook, ingen Youtube. Vi hade istället något som vi kallade "liv".

FLASH! Fanns inga mobiltelefoner förr. Ville vi prata med varandra fick vi ta två tomma plåtburkar med ett snöre emellan och ropa HALLÅ!

Och ni kan inte ana hur usla de där plåtburkarna var på att skicka sms!

Dagens visdomsord 2015-04-22

Det gäller att alltid ha höga förhoppningar. Annars blir man inte besviken. (Gunnar Hägg, Ekoredaktionen)

Tisdagsutmaning - Vad är det som är så himla roligt med det då?

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Berätta om en bok, film eller något på tv som skulle vara så vansinnigt rolig enligt alla andra – men som inte fick dig att skratta det minsta.

och

Berätta om en bok, film eller något på tv som du verkligen skrattade åt så att du höll på att gå sönder.

På den första frågan svarar jag årets paushumor i Melodifestivalen. Komikern Sissela Benn gjorde en figur som kallades Filippa Bark.
Enligt programledarna var hon otroligt rolig. Men jag fattade absolut ingenting. Jag ställde hela tiden frågan till mig själv och till TV-apparaten: Vad är det som är så himla roligt med det då?

Riktigt rolig var däremot filmen Mammas pojkar, med Björn Starrin i en av de ledande rollerna. Mycket roligare än TV-serien Ack Värmland som går på TV4 på fredagarna just nu.
Mammas pojkar kunde jag verkligen sitta i biosalongen och skratta åt.

Tematrio - Böcker från hela världen

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om böcker från hela världen. Lyran skriver: På torsdag firar vi återigen världsbokdagen och jag smygstartar lite genom att ha ett världstema på tematrion. Men hur man ska definiera Världsbok lämnar jag upp till er. Berätta om tre intressanta texter från jordens alla hörn!

Hur frestande det än är att ta någon bok av Selma Lagerlöf (jag brukar ju göra det) så ska jag ändå inte göra det den här gången. Jag måste ju visa att jag faktiskt har förmågan att lyfta blicken och se utanför mitt eget landskap.

Oscar Waos korta förunderliga liv av Junot Diaz. Boken har fått Pulitzerpriset. Den handlar om stackars Oscar Wao, som aldrig riktigt får till det, men det handlar även om den fruktansvärda diktaturen i Dominikanska republiken under Trujilloeran. 

Dit vinden blåser av E.V. Thompson. En mycket bra bok om förhållandena för gruvarbetarna i 1840-talets Cornwall. En bok om sociala missförhållanden, men som även innehåller romantik och förräderi.

Snö av nobelpristagaren Orhan Pamuk. Jag är säker på att man i Turkiet är stolta över att Pamuk har fått nobelpriset. Samtidigt blev den här boken kritiserad när den kom ut, för det berörde många kontroversiella frågor, som den tilltagande islamiseringen och folkmordet på armenier. 

Klicka gärna på boktitlarna, så får ni läsa lite mer av vad jag tyckte om de här böckerna när jag just hade läst dem.

Vinn förlagskontrakt hos Deckardottir

Har du en deckare på gång? Bokförlaget Deckardottir utlyser en tävling, där priset är ett förlagskontrakt. De efterlyser deckare/kriminalromaner, som gärna får vara lite annorlunda än de traditionella.
Manuset, synopsis och en presentation av författaren ska vara förlaget tillhanda senast den 1 november 2015. De väljer sedan ut 5-10 bidrag, vars tre första kapitel läggs ut på deras hemsida. Läsarna tillsammans med en jury utser sedan vinnaren.

Läs mer om tävlingen här.

En smakebit på söndag - Toscana tur och retur

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag läser just nu Åsa Hellbergs bok Toscana tur och retur. 

Baksidestexten berättar att när Sara Raphael köper en motorcykel för en spottstyver och ser reseannonsen finns bara ett alternativ: hon måste få upp sin bästa vän på pallen och åka till Toscana. Tiden är inne att möta gamla spöken. Jessica Romin, den kända författaren som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt Saras förslag. Hur det kommer sig att hon några dagar senare ändå sitter bakom Sara i skinnställ kan hon inte ens förklara för sig själv. Här kommer nu en smakbit, där den nyskilda Sara funderar över livet:

Om någon för ett år sedan sagt att Danne och hon skulle vara skilda inom ett halvår hade hon skrattat. Hade man levt ihop i över trettio år skilde man sig inte. I alla fall hade inte Sara en sådan längtan. Hon var nöjd. De hade det fint. Hon hade trott att han respekterade att hon periodvis var ute på sina reportageresor, och att han under tiden passade på att spela golf och ta igen förlorad kompistid. Arrangemanget hade fungerat smärtfritt sedan Sara sa upp sig från dagstidningen och istället satsade på att frilansa. Elva år senare var hon och hennes man väldigt samspelta.
Tyckte hon.

Liebster award

Jag har blivit nominerad av Liebster award av både Agneta på Älskar att läsa och Anna på Fantastiska berättelser. Tack för det! Nu ska jag försöka svara på frågorna.

Regler Länka tillbaka till personen som nominerade dig.
Svara på frågorna som du fick av personen som nominerade dig.
Nominera 11 andra bloggar med färre än 200 följare.
Gör 11 frågor till dem som du nominerar.
Meddela de nominerade via sociala medier/bloggar.

Jag börjar med Agnetas frågor:
1. Vilken bok läser du just nu?
Åsa Hellbergs Toscana tur och retur.
2. Vilken är din favoritförfattare?
Jag tycker om våra svenska författare. Både levande och döda. Bland mina favoritförfattare finns Selma Lagerlöf, Pär Lagerkvist, Torgny Lindgren och Marianne Fredriksson.
3. Vilken bok ser du mest fram emot att läsa i sommar?
Vet inte, för jag planerar inte mitt läsande så långt i förväg.
4. Vilken genre läser du helst?
Jag tycker om lite olika saker. Böcker som bygger på bibliska berättelser, såsom Kristuslegender, Barabbas, Batseba och Kains bok. Deckare. Historiska romaner, som Guillous böcker.
5. Hur står dina böcker i bokhyllan? (alfabetiskt, efter färg mm)
Tyvärr är svaret att de står lite huller om buller. Jag har försökt att ha lite ordning, men det brukar spricka. Dock står deckare för sig och Värmlandslitteratur för sig.
6. Vilken är den bästa bok du läst och varför?
Det kan jag inte svara på. Det finns så många bra böcker.
7. Hur många olästa böcker äger du?
Inte så många skönlitterära tror jag. Kanske 5-6 stycken.
8. Vilken är den senaste bok du köpt?
Kafkas soppa av Mark Crick.
9. Var handlar du helst böcker?
I en riktig bokhandel, men jag köper en del äldre böcker på Tradera också.
10. Vilken var den senaste boken du valde att inte läsa klart?
Hela världens lilla anka av Gahan Wilson.
11. Vilken bok tycker du att jag ska läsa?
Eftersom jag tror mig ha förstått att du gillar spänningslitteratur vill jag föreslå Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson. En obehaglig intrig, men boken är spännande.

Då går jag vidare med Annas frågor:
1. Vad läser du för bok just nu?
Åsa Hellbergs Toscana tur och retur.
2. Om du vann 1000 kronor som oavkortat måste spenderas på böcker, vad skulle du köpa?
Ujujuj så svårt! Jag har ingen långtidsplanering när det gäller böcker jag vill köpa. Men Det sista testamentet av James Frey, Boken av Niklas Rådström och Gatukatten Bob av James Brown skulle nog kunna få följa med mig hem.
3. Vilken är den senaste boken som har flyttat hem till dig?
Jonas Gardells Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!"
4. Var handlar du helst böcker?
I en riktig bokhandel, men jag köper en del äldre böcker på Tradera också.
5. Vilken genre läser du allra helst?
Jag tycker om lite olika saker. Böcker som bygger på bibliska berättelser, såsom Kristuslegender, Barabbas, Batseba och Kains bok. Deckare. Historiska romaner, som Guillous böcker.
6. Vilken bok har du läst flest gånger?
Det skulle kunna vara Det stora spelet av Jeffrey Archer.
7. Nämn den senaste boken du valde att inte läsa klart? 
Hela världens lilla anka av Gahan Wilson.
8. Du förflyttas till en fantasyvärld, vilken magisk varelse skulle du helst vilja vara?
Jag läser inte fantasy, så jag har faktiskt ingen aning.
9. Vilken är din favoritsaga (saga som i folksaga - typ Askungen)?
Den ståndaktige tennsoldaten av H C Andersen.
10. I vilket format läser du helst?
"Riktiga" böcker. Det och inget annat.
11. Vilken bok skulle du rekommendera mig att läsa?
Jag blir inte riktigt klok på vilken sorts böcker du tycker om att läsa, men jag provar med Och bergen svarade av Khaled Hosseini.

Nu säger reglerna att jag ska tagga elva personer, vars bloggare har färre än 200 följare. (Vilka bloggar har fler än 200 följare?) Jag tror inte att jag känner till så många som ännu inte har varit med, så det blir färre än så. Bättre någon än ingen antar jag. Så dem jag vill nominera är:

Karina författar
Saras bokhörna
Havsdjupens sal
Boktanken
Agnes bokblogg

Mina frågor är:
1. Vilken bok läser du just nu?
2. Vad för slags böcker vill du INTE läsa?
3. Vilken författare, död eller levande, skulle du helst vilja träffa?
4. Vilken är den senaste boken du har köpt?
5. Om du får ett paket i morgon som du vet innehåller en bok, vilken bok hoppas du att det är?
6. Vad får dig att välja att köpa en viss bok?
7. Läser du böcker på andra språk än svenska?
8. Om du fick ta med dig en enda bok till en öde ö, vilken skulle du välja?
9. Vad föredrar du? Vanliga böcker, e-böcker eller ljudböcker?
10. Var läser du (eller lyssnar på böcker) helst? I sängen, i soffan, på bussen...?
11. Vilken bok tycker du att jag ska läsa?

Ett litet bokpaket

Idag råkar det vara min födelsedag, och jag fick faktiskt en bok i present. Jonas Gardells bok Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!"
Boktiteln antyder att det nog kan vara en riktigt rolig bok.

Inferno

Titel: Inferno
Författare: Dan Brown
Förlag: Albert Bonniers Förlag (2013)
Antal sidor: 542

Inferno - den senaste i raden av Dan Browns böcker. Som jag tidigare konstaterat är Dan Brown inte den som ändrar ett vinnande koncept. Harwardprofessorn Robert Langdon far omkring i ett rasande tempo för att tolka symboler och rädda världen, hela tiden jagad av beväpnade män och kvinnor.
Fantasi lider han inte brist på och boken är helt klart spännande. Det är nästan så att jag blir lite andfådd när jag läser, för tempot är högt. Detta trots att det mesta av de 542 sidorna utspelar sig under ett enda dygn.
Jag blir aldrig riktigt besviken när jag läser Dan Browns böcker. De är spännande, fantasirika och underhållande. Däremot är språket undermåligt. Det är kiosklitteraturspråk med människor som "flämtar" när något händer eller "visslar till." Har någon av er träffat någon i verkliga livet som avger en visselsignal när något speciellt händer? När jag läser meningar som "Han granskade Langdon med ett väl inövat lugn, men Langdon uppfattade ändå faran som låg på lur djupt inne i ögonen", då stönar jag bara.
En liten detalj förvånade mig förresten. Brown är väldigt noga med detaljbeskrivningar och berättar mängder av trivia från de katedraler och museer hans romanfigurer besöker. Men när en bil rullar fram med ett rött kors på vit botten, då tror Langdon av förklarliga skäl att bilen kommer från Röda Korset. Dock kommer han på att bilen kommer från schweiziska konsulatet, som använder samma symbol. Men det tror jag inte alls. Schweiz har ett vitt kors på röd botten. När Henri Dunant grundade Röda Korset tog han sitt lands flagga och vände på färgerna. Det borde Brown ha vetat.
Sammanfattningsvis är detta en bok för alla som gillar Dan Brown. Men jag tycker definitivt inte att den når upp i samma klass som Da Vinci-koden och Änglar och demoner.

"Språkliga maoister"

Den här artikeln i Aftonbladet vill jag gärna sprida. Poeten och sinologen Göran Sommardal är upprörd över språkliga pekpinnar och vindflöjlar.
Jag älskar det han skriver om "den urbana noblessen i hen-kvarteren".

Bokbloggsjerka 17-20 april

Bokbloggsjerka från Annikas Litteratur- och kulturblogg. Den här gången kommer frågan från Sanna och lyder:
Har du någon riktigt nördig, udda eller till och med pinsam bok i hyllan?

Jag tycker inte att böcker är pinsamma, men en riktigt nördig och udda bok hittar jag direkt när jag går fram till bokhyllan.

Där står nämligen ett exemplar av Stationshus Järnvägsarkitektur i Sverige från Balkong Förlag (2009).

Jag har inte läst den. Det tycks vara ett riktigt praktverk och prislappen sitter kvar på baksidan. Den kostade 479 kronor.

Min enda ursäkt är att jag har fått den i julklapp av en familjemedlem, trots att jag aldrig någonsin uttryckt något som helst intresse för ämnet.

Det är säkert inget fel på boken, men den är väl inte direkt något för mig. Och nördig tycker jag allt att den är.

Brevbäraren kom med ett litet paket igen

Idag kom brevbäraren med ett litet bokpaket igen. Det innehöll Kafkas soppa - Den samlade världslitteraturen i 14 recept av Mark Crick. Tipset kom från Mrs Calloway.

Med en gammaldags bok får jag läsa ifred

Jag såg i Dagens Nyheter att förlagen kan hålla på på hur man läser en e-bok. De får information om läshastighet, vad som inte blir läst, understrykningar, anteckningar, passager och vidare läsning.
Det känns lite tryggt att läsa gammaldags böcker. Då kan ingen lägga sig i vad jag läser och hur fort det går.

Vilka böcker ska SvD recensera?

Än en gång frågar Svenska Dagbladet läsarna vilka böcker man vill se recenserade. Jag tycker att det är ett väldigt intressant sätt att interagera med läsarna. Det är ju fortfarande tidningens kulturredaktion som väljer ut titlarna, så det innebär inte att man ger avkall på kvalitetskraven. Men eftersom man inte kommer att recensera alla, är det väl faktiskt en rolig och intressant idé att låta läsarna påverka.

Dagens visdomsord 2015-04-15

Ordet är fritt hos oss som har ordet i vår makt, och vi kan fritt förolämpa dem som betalar för att höra oss, men ändå väntar vi på bifall. (Villy Sörensen)

Veckans tisdagsutmaning - Så in i Norden!

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Berätta om:
en bok från ett nordiskt land eller språkområde,
en film från ett annat nordiskt land eller språkområde,
en TV-serie från ett tredje, och
musik från ett fjärde land eller språkområde.

Boken får bli Gerpla - en kämpasaga av den isländske nobelpristagaren Halldór Kiljan Laxness. Den handlar om några islänningars liv och strävan efter ära vid tiden för kristendomens spridning i norra Europa. Det är lite svårt att hålla reda på vilka de olika personerna är, för nästan alla har namn som börjar på Thor... Mitt intryck är att Laxness ofta är satirisk i boken. Åtminstone hoppas jag att han är det. Människorna är grymma och ofta tämligen enfaldiga. Hans beskrivning av påvedömet och dess präster handlar mest om hur de försöker få in rikedomar till kyrkan. De isländska kämparna söker förtvivlat efter en konung som de kan tjäna. De vill inte leva tillsammans med fru och barn, utan vill hellre mista livet på slagfältet, utan att egentligen ha en aning om vad kriget handlar om.

Filmen jag väljer är Okänd soldat (Tuntematon sotilas) från 1955. Den baseras på en roman av Väinö Linna. Av någon anledning fick vi titta på den filmen när jag gjorde lumpen. Den handlar om fortsättningskriget mellan Finland och Sovjetunionen och den handlar om krigets vansinne. En detalj har etsats sig fast i mitt minne. Finnar och ryssar befinner sig på var sin sida av ett fält och det är finnarna som är på offensiven. Den finske officeren ställer sig upp med en pistol (!) i handen och ropar: Hakka päälle suomen poika! och blir givetvis omedelbart ihjälskjuten.

TV-serien blir den danska serien Badhotellet, vars andra säsong visas på TV nu. En småputtrig berättelse om ett badhotell i slutet av 1920-talet, där rika grosshandlare och fabrikörer med familjer blir uppassade av nigande pigor. Just nu har de rika herrarna börjat köpa aktier i USA. Kurserna bara stiger. Misstänker att börskraschen på Wall Street snart dyker upp i handlingen.

Musiken är det värre med. Jag är inte särskilt musikintresserad. Kan gärna lyssna på en konsert, men kommer aldrig ihåg artist eller kompositör. Jag skulle vara usel i Så ska det låta. Men jag måste ju fylla upp kvartetten, och kom att tänka på att Norge hade ett alldeles förfärligt uselt bidrag i Eurovisionsschlagerfestivalen 1968. Låten hette Stress och framfördes av Odd Børre. Det var så dåligt att jag aldrig kunnat glömma hans namn. Här är framförandet:

Tematrio - Faktion

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om faktion. Lyran skriver: Det känns alltid lite trixigt att läsa romaner om verkliga personer; hur mycket är "sant", vad är fiktion? Senaste veckan har jag läst Blonde, som fått inspirera till veckans tema. Berätta om tre texter som blandar verkliga personer/händelser och fiktion!

Jag hoppas att jag tolkar "faktion" rätt. En roman som är "påhittad", men som ändå kan innehålla en klar verklighetsbakgrund.

Jerusalem av Selma Lagerlöf får bli den första. Givetvis är det en roman, där Selma Lagerlöf har använt sin fantasi när hon beskriver byborna i Nås i Dalarna, som lämnar sin hembygd och emigrerar till Det Heliga Landet. Men den baseras på en verklig händelse. Det var verkligen en grupp bönder som flyttade från Nås till Jerusalem.

Det gamla riket av Vilhelm Moberg. Boken utspelar sig i det fiktiva kungariket Idyllien, men det är ingen tvekan om att Moberg bland annat har Haijbyaffären och Kejneaffären som grund för sin roman.

Ondskan av Jan Guillou. Här blandas fakta och fiktion. Bokens huvudperson Erik Ponti är författarens alter ego. Den ska delvis vara självbiografisk, men hans familj och gamla klasskamrater beskyller honom för att ljuga. Om man nu kan ljuga i en roman. Denna bok borde väl vara urtypen för en faktionstext.

Har nån sett en hipster?

Är det nån som har sett en hipster? Jag läser ofta om sådana, men har inte riktigt förstått vad det är. I Sverige lär de i alla fall finnas på Söder i Stockholm, och vanliga kännetecken lär vara (i vart fall för hannarna) skägg, storrutig flanellskjorta och ålderdomliga kläder (lite som amishfolket antar jag). De tycker om surdegsbröd och de förnekar själva att de är hipsters.
Jag bildgooglade på hipster och hittade mannen till höger. Han har inte storrutig skjorta, men det kanske kan finnas vissa variationer.
Annars är det så att det är viktigt för hipsters att de är originella, men i sin jakt på originalitet blir de lustigt nog tämligen uniforma.
I en artikel i DN idag står det att det finns speciella resmål som är väldigt populära bland hipsters. Dit kan de åka och träffa andra hipsters, som själva inte vet att de är hipsters.
Ett av de populäraste hipsterresmålen är Stockholm, så de svenska hipstrarna behöver inte resa någonstans alls.
Det sägs att hipsterkulturen är på väg att dö ut. Jag kanske borde åka till Stockholm och försöka få syn på några innan de är borta. Jag missade mammutarna, så den här gången borde jag kanske hålla mig framme lite bättre. Jag kan ju ta mig till Söder och lägga en bit surdegslimpa på en parkbänk och se om jag kan locka fram några. Hur ser hipsterhonorna ut förresten?

Brevbäraren kommer med böcker

De senaste veckorna har brevbäraren kommit med bokpaket till mig. Inga överraskningar i och för sig, eftersom det är böcker som jag själv har köpt, men roligt ändå.
På Tradera köpte jag först Åsa Hellbergs Toscana tur och retur och därefter Joanne Harris' Choklad.
I ett tredje paket fick jag Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken, som jag vann på bloggen Kulturkollo.
Visst är det roligt att få bokpaket!

Vilken fin föreställning!

Å, vad roligt det var att gå på Chess in concert på Löfbergs Arena igår. Kvällen innan var det premiär i Globen (en arena i Stockholm) och nu var det Karlstads tur.
Det här är ju en konsertvariant, så man ska inte försöka hänga med i handlingen, för den försvinner på vägen. Men om man glömmer handlingen och istället lyssnar på sången och musiken, så är det riktigt bra.
Det var ingen liten cirkus som drog förbi. På scenen har man placerat Stockholm Concert Orchestra, Stockholms Musikgymnasiums kammarkör och Helene Stureborgs kammarkör. Dirigent är Anders Eljas.
Philip Jalmelid var helt fantastisk som ryssen, så jag saknade faktiskt inte Tommy Körberg, och det får väl sägas vara ett gott betyg. Och när Sarah Dawn Finer i rollen som Svetlana träder in som en valkyria, då kan det nästan inte bli bättre.
Mitt upp i alltihop måste jag nämna en lustig sak. Vi satt på parkett och ganska tidigt i föreställningen börjar en mobiltelefon ringa ilsket bakom oss. Och givetvis tar det lång tid för kvinnan med telefonen att stänga av. Hon säger något till maken att hon ju faktiskt satt den på flygplansläge. Suck! Stäng av ljudet människa! Lite senare sitter de och småviskar till varandra, vilket är mycket störande. Men efter pausen är de försvunna. De ser inte andra akten. Det gör mig lite nyfiken, för biljetterna på parkett är inte billiga. Tyckte de att det var så dåligt att de gick hem? Eller var de så korkade att de trodde att föreställningen var slut och skyndade sig ut för att komma först ut från parkeringen?

En smakebit på söndag - Inferno

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Jag läser just nu Dan Browns bok Inferno. Det är, om jag räknar rätt, den sjätte boken av denne amerikanske succéförfattare, som bland annat skrivit Da Vinci-koden och Änglar och Demoner. Den sistnämnda boken fick konspirationsstollar världen över att inbilla sig att det finns en organisation som heter Illuminati, och som i hemlighet styr världen.

Harvardprofessorn i religiös symbolik, Robert Langdon, vaknar mitt i natten i en sjukhussäng med blixtrande huvudvärk. Han har ingen aning om var han befinner sig, inte heller vad som hänt honom de senaste dygnen. Bara några timmar senare utsätts han för ett attentat och tvingas fly handlöse tillsammans med kvinnan som vårdat honom. Smakbiten är från början av boken, när han ligger i sjukhussängen och en kvinnlig attentatsman kommer för att döda honom:

Ilskna röster hördes när ett gräl bröt ut i korridoren. Det lät som om Langdons besökare inte ville vänta. Nästan direkt efteråt hörde Langdon en tung dörr som slogs upp i den bortre änden. Han tittade ditåt tills han såg en person närma sig.
Kvinnan var klädd i ett svart läderställ. Hon var muskulös och hade kort spretigt hår. Hon rörde sig obesvärat, nästan som om hennes fötter inte rörde vid marken, och hon var på väg rakt mot Langdons rum.
Utan att tveka ställde sig doktor Marconi i den öppna dörren för att stoppa besökaren. "Ferma!" befallde mannen med framsträckt hand som en polis.
Utan att stanna drog främlingen en pistol med ljuddämpare. Hon siktade mot Marconis bröst och sköt.
Det hördes ett slags stötvisa väsande ljud.
Langdon såg skräckslaget på när doktor Marconi stapplade bakåt in i rummet och föll med händerna för bröstet på sin nu blodiga läkarrock.