Veckans tisdagsutmaning - En favorit bland landsbygdsskildringar

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Helena: Vi skriver om landsbygden och hembygden den här veckan och om det ska naturligtvis också tisdagsutmaningen handla.Välj en av frågorna eller besvara bägge, kanske går de ihop och får samma svar?
Finns det en skildring av din egen hembygd som du gillar (eller inte gillar)?
Vilken är din favorit bland landsbygdsskildringar? Vilken film, bok, tavla, tv-serie eller vad det nu kan vara har gett dig en ny, eller en fördjupad, känsla för landsbygden? Berätta gärna också hur och varför.

Jag har bott i Karlstad i hela mitt liv. De senaste arton åren i ett samhälle i kommunens utkant. Från denna hembygd finns det ingen särskild skildring som poppar upp i skallen på mig.
Men om jag får vidga begreppet hembygd till hela Värmland, så vill jag gärna nämna Gösta Berlings Saga. Även om mycket av handlingen utspelar sig på herrgårdar, finns det även en känsla av de förhållanden som kunde råda på den värmländska landsbygden och på bruksorterna under 1800-talet.

Som svar på den andra frågan väljer jag en TV-serie: Hem till byn.
Det var på många sätt en helt fantastisk serie. 52 avsnitt låter inte så otroligt mycket, men det är ändå Sveriges Televisions mest långlivade serie, eftersom den gjorts i åtta säsonger med åratal emellan, men med samma skådespelare. Den första omgången sändes 1971 och den sista 2006.
Den skildrar hur det svenska samhället förändras. Det blir allt svårare för landsbygdens befolkning att försörja sig, och en del människor tvingas flytta till storstäderna.
Peter Bratts epos över den svenska landsbygdens utveckling (avveckling) under drygt tre decennier är ett unikt projekt.