Bokbloggsjerka 1-4 april

Bokbloggsjerka i regi av Annikas Litteratur- och kulturblogg. Så här lyder veckans fråga:
Koko tycker att bokbloggsvärlden fokuserar för mycket på det som är nytt och spännande. Därför vill hon utmana er att blogga om en bok (eller flera) som är minst hundra år gammal men som fortfarande är läsvärd. Vuxenbok, barnbok, facklitteratur, vad du vill. Motivera!

Annika återanvänder just nu många av sina tidigare jerkor. Frågan från Koko var med i jerkan 24-27 april 2015. Jag har inte ändrat mig utan använder samma svar som då.

Jag börjar med Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf (1891). Denna var Selma Lagerlöfs stora genombrott. En fantasifull historia i herrgårdsmiljö med kärlek och svek. Inledningsorden tillhör de mest berömda i svensk litteratur: "Äntligen stod prästen i predikstolen."
Den fallne prästen Gösta Berling tas om hand av majorskan på Ekeby och ansluter sig till kavaljererna. Trevliga och vittra herrar, som absolut inte vill arbeta för brödfödan. Tillsammans med den elake patron Sintram sluter de emellertid ett avtal med Djävulen för att ta över Ekeby.
Carl David af Wirsén skrev dock en mycket negativ recension av boken när den kom ut. I sin roll som Svenska Akademiens ständige sekreterare gjorde han sedan allt för att försöka förhindra att hon fick nobelpriset. Att ge henne priset skulle ju innebära att af Wirsén skulle behöva erkänna att hans nedsabling av Lagerlöf var något förhastad.

Så har vi Doktor Glas av Hjalmar Söderberg (1905). 
Doktor Glas har inget till övers för Gud och kyrkan, och när en ung vacker kvinna, gift med en vämjelig präst, kommer till honom och beklagar sig, eftersom hon inte vill ligga med maken utan bara med sin älskare, då ställer sig doktorn på hennes sida.
I början handlar det bara om att säga till prästen att  av medicinska skäl låta bli sin unga hustru, men snart börjar doktor Glas fundera över om inte det bästa vore att en gång för alla lösa Helga Gregorius' problem. Vore det så fel om han tog livet av pastor Gregorius och därmed lät Helga bli fri igen? Doktorns förälskelse i Helga Gregorius påverkar naturligtvis hans ställningstagande.
Men har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?

Sedan lämnar vi Sverige och beger oss till Amerikas Förenta Stater. Där hittar vi Harriet Beecher Stowes bok Onkel Toms Stuga(1852).
Boken kom ut 1852, och avsikten var att avslöja grymheterna i slavsystemet. Det innebär dock inte att Stowe stod fri från rasistiska tankar. Är vi inte alla barn av vår tid? När hon skriver om en svart kokerska att hon är duktig på att laga mat precis som alla andra av hennes ras, så är detta naturligtvis också ett rasistiskt synsätt. Även positiva omdömen är rasistiska, när de bygger på synen att människan kan bedömas utifrån ras. Och vem skulle idag benämna svarta barn som "krullhuvuden"?
Men man ska inte läsa boken med moderna glasögon, utan istället se till hur den kan ha blivit emottagen på 1850-talet. I USA såldes boken i hela 300 000 exemplar, vilket gjorde den till den mest spridda boken efter Bibeln! Den satte fart på debatten om slaveriet och anses ha haft en stor betydelse för beslutet att förbjuda slaveri i USA.
Harriet Beecher Stowe fick träffa president Abraham Lincoln i början av inbördeskriget, och då ska presidenten ha sagt: "So this is the little lady who made this big war?"

Idag används ibland "Onkel Tom" som en nedsättande benämning på svarta som inte kämpar för sina rättigheter. Det tycker jag är djupt orättvist mot romanens Onkel Tom. Förvisso är han en man som för det mesta finner sig i sin lott och bara önskar sig en god "massa", men i romanen symboliserar han godheten, i bjärt kontrast till slavhandlarna. Den religiösa Harriet Beecher Stowe ville nog förvisso inte att de svarta skulle göra blodig revolution, men hon var övertygad om att om man bara spred informationen om slaveriets omänsklighet, så skulle hennes land avskaffa det. Och hon fick ju faktiskt rätt.