En smakebit på söndag - Konklaven

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag ska börja läsa heter Konklaven och är skriven av Robert Harris. Det är en roman som jag sett fram mot att få läsa.

Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.
Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på...

Smakbiten kommer från inledningen på sidan 13:

Kardinal Lomeli lämnade sin våning i Palazzo del Sant'Uffizio strax före klockan två på natten och tog sig till fots genom Vatikanens vindlande, mörka pelargångar till påvens sängkammare.
Han bad en tyst bön.
Herre, han har fortfarande så mycket kvar att uträtta, medan allt mitt arbete i Din tjänst är fullbordat. Han är älskad - jag är bortglömd. Skona honom, Herre. Låt honom leva. Ta mig i stället.