Sidor

måndag 28 augusti 2017

Tematrio - Ljus

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat ljus. Så här skriver Lyran: För att väga upp förra veckans mörka tema tillbringar vi idag tid i ljuset.

Berätta om tre böcker som innehåller ljus eller något ljust i titeln eller i innehållet. Bokstavligt eller symboliskt, valfri tolkning.

En stjärna ger ifrån sig ljus. Blå stjärnan är femte delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. Tidigare delar är BrobyggarnaDandyMellan rött och svart och Att inte vilja se.
I likhet med Att inte vilja se utspelar sig Blå stjärnan under andra världskriget. Här är det kvinnornas roll i kampen mot nazismen som lyfts fram och huvudperson är Johanne Lauritzen. Hon arbetar som agent för den norska motståndsrörelsen och för Storbritannien.
Guillou har anklagats för att ha stulit stora delar av romanen från andra verk. Verk som han anger i efterordet. Om detta har jag inget att säga. När jag läser en roman behöver jag inte bekymra mig om hur materialet har tagits fram.
Precis som tidigare delar är detta en mycket bra bok. Den blandar spionarbetet med familjeliv och kärlek och den är lättläst. Jag ser framför mig hur Johanne ömsom beger sig över bergen för att undsätta en norsk telegrafist, ömsom sitter med sina närmaste vid obligatoriska släktmiddagar.
När vi närmar oss nutid är det svårt för författaren att helt undvika att stöta på historiska personer. Ofta ger han dem nå ett annat namn, eftersom han vill kunna skriva dialoger som ju är uppdiktade. Därför får författaren Gunnar Ekelöf heta Bengt utan något angivet efternamn. Det kanske är bäst, eftersom Ekelöf inte direkt porträtteras smickrande.
Sammantaget är det en bok som jag varmt rekommenderar. Jag vet att det finns människor som helt enkelt inte klarar av Jan Guillous sätt att skriva, men jag ser faktiskt fram mot varje del i denna romansvit med längtan. (Dock har inte de båda senaste delarna hittat hem till mig än.)

En speciell stjärna är solen. Jag vet inte för vilken gång i ordningen jag återkommer till Khaled Hosseinis Tusen strålande solar.
Boken gjorde mig inte besviken. Jag tycker att Khaled Hosseini är en fantastisk författare. Om ni inte har läst något av honom, så gör det!
Men det är inte så lätt att läsa en sådan här bok, för den rymmer så otroligt mycket smärta. Vi får följa Mariam, som vid femton års ålder tvingas gifta sig med en trettio år äldre man som misshandlar henne. Efter nära tjugo års äktenskap tvingas ytterligare en ung flicka gifta sig med Mariams make.
Vi följer inte bara kvinnornas vardagsliv, utan vi får också en inblick i hur människor påverkas av först Sovjetunionens ockupation och sedan talibanernas grymma styre. Gammal unken islam tvingar kvinnor att hålla sig i sina hem. De får inte arbeta och inte gå på stan utan att en manlig släkting ledsagar dem. Givetvis får inte flickor gå i skolan. All musik förbjuds och tusenåriga kulturskatter förstörs.
Hosseini står på kvinnornas sida i boken, det är helt klart. Jag skulle nästan vilja se den som feministisk. Men det handlar inte om en feminism där man funderar över patriarkala strukturer, om man ska säga "hen" och diskuterar delad föräldraförsäkring. Nej, här handlar det om kvinnor som kämpar för sitt människovärde.

Till sist en dikt ur nobelpristagaren Harry Martinsons rymdepos Aniara. Här nämns lykta, lampa, låga och ljus:

Det fanns ej längre några ljus att tända.
En ensam lykta brann vid Mimas grav
dit nu de sista samlats för att vända
i hjälplös nöd sin rygg mot dödens hav.
De sista timmarna av människotid
mot lågan vände sina ögons fråga.
Så satt på jorden mången fånge vid
sin sista lampas ljus och såg dess låga
och hörde hur plutonen ställde upp
där utanför där murens hårda sten
snart skulle spegla skottens mynningssken.
Ty rymdens grymhet övergår ej människans.
Nej människors hårdhet tävlar mer än väl.
Fånglägercellens ödslighet på jorden
har tungt sin stenrymd välvt kring människans själ,
när kalla stenar stumma hördes svara:
här härskar människan. Här är Aniara.

22 kommentarer:

  1. Tusen strålande solar är den enda jag läst av böckerna i din trio.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är å andra sidan hur bra som helst! Den kan man leva länge på.

      Radera
  2. Jag har inte läst någon i din trio men Tusen strålade solar står i bokhyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Med tusen strålande solar lär det bli hett i hyllan ��

      Radera
  3. Aniara är jag väldigt förtjust i!

    SvaraRadera
  4. Nu påminner du mig om att jag vill läsa Guillous Det nya århundradet-böcker! :)

    SvaraRadera
  5. Svar
    1. Så olika, men ändå bra var och en på sitt sätt.

      Radera
  6. Hosseini är väldigt bra och Martinson var långt före sin tid. jag älskar hans dikter

    SvaraRadera
  7. Tusen strålande solar är den enda jag har läst här och den är med i min trio också :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den passade bra till temat, trots att innehållet inte är så ljust.

      Radera
  8. Bra trio! Men jag håller inte med om att Hosseinis bok är "nästan feministisk", den är SOLKLART feministisk! Feminism handlar inte om ordet hen, det handlar om människors lika värde. Vilket i förlängningen kan leda till diskussioner om vilka ord vi använder och hur vi fördelar vårt föräldraansvar, men det är det grundläggande människovärdet som är feminismens kärna, bara det att vi i Sverige inte längre behöver kämpa så mycket för just den saken, tack och lov.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag var väl lite för försiktig. I den svenska debatten är det alltför vanligt att det blir en diskussion om vem som har "rätt" att kalla sig feminist. De där som svänger sig med ord som "identitär", "rasifierad" osv brukar anse sig ha företräde när det gäller både feminism och antirasism. Så jag tog på mig filttofflorna här ;)

      Radera
  9. Tusen strålande solar tyckte jag väldigt mycket om. Aniaria borde jag ta mig igenom någon gång, för allmänbildningens skull.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte att Aniara var svår att förstå. Men det är roligt att ha läst den ;)

      Radera
  10. Tusen strålande solar fick komma med även i min trio. Blå stjärnan står och väntar i min bokhylla.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag måste skaffa Äkta amerikanska jeans, som väl är nästa bok i Guillous romansvit.

      Radera
  11. Fyndig trio! :) Hosseinis bok är den enda jag läst.

    SvaraRadera