Sidor

torsdag 7 september 2017

Helgfrågan v. 36

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången är frågan:

Vilken är den mest sorgliga boken du vet?

Det var ingen lätt fråga. Jag brukar inte läsa så mycket riktigt sorgliga böcker. Men till sist fastnade jag för Markus Zusaks Boktjuven.
Vilken märklig bok detta är. Av baksidestexten kan man utläsa att nioåriga Liesel Meminger bor hos en fosterfamilj. Hennes föräldrar har tagits till ett koncentrationsläger och hennes lillebror är död. Liesel är en boktjuv - hon stjäl från nazisternas bokbål, från borgmästarens bibliotek, varhelst böcker finns att hitta. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.
Vad jag inte förstod innan jag började läsa boken var att den innehöll så mycket mörker. Det är definitivt ingen feel good-roman. I början hade jag svårt att förstå den, men snart trollbands jag av berättelsen. Det finns strimmor av ljus även i en värld fylld av mörker. För det är en mörk värld vi får möta, i en liten by i Tyskland under åren 1939-43. Döden, som är bokens berättare, har mycket att göra. Det är så många själar, som han ska hämta.
När jag kom till slutet av boken hade jag tårar i ögonen. Kunde inte Liesel ha fått slippa en del av all den omänskliga sorg hon drabbades av? Men det här var Nazityskland under brinnande krig. Det var ingen lycklig tid.
Det är en fin bok, som jag gärna rekommenderar. Men bitvis gör den ont att läsa.

22 kommentarer:

  1. sorgsna böcker är inget för mig heller

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns så mycket sorg i livet ändå.

      Radera
  2. Den har jag läst och visst var berättelsen sorglig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mörkret kan vara så överväldigande, och ändå krävs det så lite ljus för att mörkret ska försvinna.

      Radera
  3. Boktjuven är en helt fantastisk bok, jag tror jag var fast från första sidan :)

    SvaraRadera
  4. Började läsa den här ,men sen kom något emellan.

    SvaraRadera
  5. Boktjuven är en väldigt stark bok som gör väldigt ont att läsa. Men jag är också tacksam för att jag läst den. Ibland behöver man bli berörd och få ta del av andras mörker för att kunna uppskatta sitt eget liv bättre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man är uppfylld av känslor efter att ha läst den.

      Radera
  6. Boktjuven har jag haft funderingar på att läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du förlorar inget på att läsa den. Utom möjligen det goda humöret för en stund.

      Radera
  7. jag vet inte varför, men den här boken tyckte jag inte om. mycket konstigt, egentligen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den hade jag nog trott att du skulle tycka om.

      Radera
  8. Jag trodde den skulle handla om något helt annat därför blev den en liten besvikelse för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag trodde också att den skulle vara annorlunda. Jag hade trott att böckerna skulle komma mer i centrum.

      Radera
  9. Det här var en bok jag (troligen) gav upp för snabbt, tyckte den var alltför konstig i början. Kanske man borde ha härdat ut. ;)

    SvaraRadera
  10. Boktjuven är fantastisk, men som du skriver ingen feelgood...

    SvaraRadera
  11. Ja, den är otroligt sorglig men på ett logiskt sätt eftersom den utspelar sig i en hemsk period i världshistorien. Jag kände nog som du i början men blev inte lika såld i slutet. Allas vår smak är olika.

    SvaraRadera