En smakebit på söndag - Dr Jekyll och mr Hyde

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser är Dr Jekyll och mr Hyde av Robert Louis Stevenson.

Baksidestexten lyder: 
Jag lade mig bekvämt tillrätta i sängen och håll på att slumra in när jag plötsligt observerade min hand. Henry Jekylls hand var (som du ofta anmärkt) en gentlemans hand; den var stor, kraftig, ljus och välformad. Men den hand som jag nu tydligt såg i morgonljuset, liggande halvsluten på täcket, var mager, senig, knölig, mörk och täckt av kraftigt hår.
Det vad Edward Hydes hand.

Smakbiten är hämtad från sidan 21:

Den aftonen återkom mr Utterson i dyster sinnesstämning till sin ungkarlsbostad och intog utan glädje sin middag. Han hade för vana att på söndagarna, när måltiden var slut, sitta vid brasan med någon knastertorr bok på sitt läsbord till klockan i den närliggande kyrkan slog tolv, varefter han högtidligt och tacksamt gick till sängs. Så fort bordsduken denna afton togs bort, tog han emellertid ett ljus och gick in i sitt arbetsrum. Där öppnade han sitt kassaskåp, plockade ur dess innersta hörn fram ett kuvert vilken enligt påskriften innehåll doktor Jekylls testamente, och satte sig med rynkad panna för att granska dess innehåll. Testamentet var upprättat av testatorn själv, för även om mu Utterson hade det i sitt förvar nu sedan det upprättats, hade han vägrat att vara behjälplig vid upprättandet; det stipulerade inte bara att, i den händelse Henry Jekyll, M.D., D.C.L., LL.D., F.R.S. o.s.v. skulle avlida, alla hans ägodelar skulle tillfalla hans "vän och välgörare Edward Hyde"; utan också att om doktor Jekyll skulle "försvinna eller utan skäl bli frånvarande under en tidrymd längre än tre månader", skulle sagde Edward Hyde utan dröjsmål inta sagde Henry Jekylls plats utan krav eller ersättning, frånsett utbetalandet av några små penningsummor till läkarens tjänstefolk.