Sidor

tisdag 23 juli 2019

Tisdagstrion: Sol, vind & vatten

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat sol, vind & vatten. Okej, jag betar väl av de tre orden i tur och ordning.
Jag börjar med Tusen strålande solar av Khaled Hosseini. Jag tycker att Khaled Hosseini är en fantastisk författare. Om ni inte har läst något av honom, så gör det!

Men det är inte så lätt att läsa en sådan här bok, för den rymmer så otroligt mycket smärta. Vi får följa Mariam, som vid femton års ålder tvingas gifta sig med en trettio år äldre man som misshandlar henne. Efter nära tjugo års äktenskap tvingas ytterligare en ung flicka gifta sig med Mariams make.
Vi följer inte bara kvinnornas vardagsliv, utan vi får också en inblick i hur människor påverkas av först Sovjetunionens ockupation och sedan talibanernas grymma styre. Gammal unken islam tvingar kvinnor att hålla sig i sina hem. De får inte arbeta och inte gå på stan utan att en manlig släkting ledsagar dem. Givetvis får inte flickor gå i skolan. All musik förbjuds och tusenåriga kulturskatter förstörs.
Hosseini står på kvinnornas sida i boken, det är helt klart. Jag skulle nästan vilja se den som feministisk. Men det handlar inte om en feminism där man funderar över patriarkala strukturer, om man ska säga "hen" och diskuterar delad föräldraförsäkring. Nej, här handlar det om kvinnor som kämpar för sitt människovärde.

Dit vinden blåser av E.V. Thompson är en bok som innehåller mycket. Den utspelar sig i 1840-talets Cornwall. Där arbetar gruvarbetare under fruktansvärda förhållanden. Den unge Josh ser hur människor i hans närhet slits ut och dör. När han får möjlighet att utbilda sig till ingenjör vill han använda sina kunskaper till att förbättra gruvarbetarnas förhållanden.
Hans engagemang för gruvarbetarna och deras försök att sluta sig samman i fackföreningar ses dock med oblida ögon av Cornwalls gruvägare.
Hans stora kärlek är en ung zigenarflicka. Ja, boken utspelar sig i en tid då det fortfarande fanns ett folk som kallades zigenare. De älskar varandra, men ödet skiljer dem åt. Flickan Miriam gifter sig med Josh' bäste vän, men föder hans barn.
Istället gifter han sig med en flicka från en mer välsituerad familj. Givetvis blir de inte lyckliga.
Mer ska jag inte berätta, för jag vill gärna rekommendera boken till andra. Det är en bok som speglar svåra sociala förhållanden, men som även innehåller mycket kärlek, hat och avundsjuka.

Boken Färjan av Mats Strandberg utspelar sig, som titeln säger, på en färja. En färja som går på Östersjön och där människor äter, dricker och roar sig. Men den här resan är annorlunda.

Av baksidestexten framgår följande: "I kväll ska 1200 förväntansfulla passagerare åka på en finlandskryssning. Under 24 timmar ska de lämna vardagen bakom sig och släppa alla hämningar. Men det finns något ondskefullt ombord. Mitt i natten, ute på Östersjön, är det omöjligt att fly. Det finns inget sätt att kontakta land.
Vanliga människor tvingas bli hjältar, men denna natt kan också locka fram det värsta i dem - något som kan förändra världen för all framtid om färjan når hamnen i Finland.
Välkommen ombord på Baltic Charisma."

Det här är en otäck bok, inte tu tal om den saken. Och det får man väl räkna med när man ser blodet på väggarna på omslaget. Det är så långt från en feel good-roman man kan tänka sig. Det finns något ombord, och snart vet du inte vem du kan lita på. Är din bästa vän också en av "dem"?
Men när jag säger att boken är otäck, så är detta inte något negativt omdöme. Det överensstämmer med genren och författaren har Stephen King som förebild, vilket väl säger det mesta.
Boken är riktigt bra, och det tror jag beror på att det inte är förfärligt hela tiden. Redan Alfred Hitchcock visste att man måste växla mellan det lugna, vardagliga och det skräckfyllda, och detta lyckas Strandberg med. Att ondskan finns mitt i vardagen gör den mer skräckfylld. Och är du på en färja, kan du inte ta dig därifrån.
Jag är dock glad att det är en bok, för den kan man lägga ifrån sig emellanåt. Jag skulle inte vilja se den som film.

33 kommentarer:

  1. Dit vinden blåser blir jag väldigt nyfiken på! Den låter som något jag skulle tycka om. Håller med dig om Färjan, älskar den i bokform men en film skulle jag inte vilja ge mig på, hu...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att Din vinden blåser är en sån bok som jag köpt när biblioteket haft utgallring. Inte säker dock.
      Färjan har ju faktiskt filmatiserats, men jag har INTE sett den ;)

      Radera
    2. Det har jag missat att den redan har filmatiserats!? Men jag låter den nog vara som sagt. ;)

      Radera
  2. Hosseini har vi gemensam :) Räknade med att se den i fler bloggar. Dit vinden blåser skulle jag gärna läsa. Färjan hoppar jag över, du vet hur jag är :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan vara lite väl mycket "splash" i Färjan för en känslig mage ;)

      Radera
  3. Färjan var verkligen riktigt bra!

    SvaraRadera
  4. Svar
    1. Egentligen konstigt att jag gillade den, med tanke på vilken blodig historia det var.

      Radera
  5. en rejäl blandning av böcker, lite vintrigt - men passande för temat!

    SvaraRadera
  6. Färjan var fantastiskt bra. Och då gillar jag egentligen vare sig vampyrer eller splatter :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det konstigt. Inte alls en bok jag borde gilla.

      Radera
  7. Färjan var verkligen obehaglig. Jag var förvånad att jag tyckte den var såpass bra ändå...

    SvaraRadera
  8. Tusen strålande solar har jag läst. Så gripande. Tack för övriga tips.

    SvaraRadera
  9. Tusen strålande solar är den enda jag läst. Tack för tips om de andra!

    SvaraRadera
  10. Av din trio har jag bara läst Hosseini. Lika förtjust som du.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hoppas det kommer fler böcker av honom!

      Radera
  11. Av dessa har jag läst Färjan, bra men var inte så förtjust i splattret.... Tusen strålande står på läslistan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det skvätter väldigt mycket... Tusen strålande solar ska du absolut läsa!

      Radera
  12. Hosseinis bok tog hårt på mig. Den var så bra att jag knappt kan läsa honom för jag vill leva i minnet. Färjan, tja. Alltså jag har båtfobi så nja, nja. Kanske för alla verkar älska den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du kommer inte att bli besviken på Hosseinis båda andra böcker. Färjan. Det går att hoppa över den om man känner att det blir lite för mycket. Men bra är den.

      Radera
  13. Ja Färjan var inte hälsosam läsning för mig som åker färja ganska ofta..

    SvaraRadera
  14. boken från Cornwall påminner om Jag minns min gröna dal av Richard Llewellyn. där gäller det gruvsamhälle i Wales.
    Färjan var väldigt välskriven, men fy, så äcklig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att de flesta av oss har en kluven syn på Färjan. En mycket välskriven bok, som vi samtidigt till en del avskyr.

      Radera
  15. Spännande trio även om jag är rädd för att färjan är för hemsk för mig. Tusen strålande solar är så bra och spännande. Dit vinden blåser blir jag nyfiken på.

    SvaraRadera
  16. Läst den första och tredje, och tackar för tips vad gäller den andra! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vet inte hur lätt det är att få tag i den andra, men biblioteket kan nog hjälpa till.

      Radera