Sidor

tisdag 29 oktober 2019

Tisdagstrion: Spännande och otäckt

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat spännande och otäckt.  Här följer min trio:


Boken Färjan av Mats Strandberg är självklar till det här temat.

Av baksidestexten framgår följande: "I kväll ska 1200 förväntansfulla passagerare åka på en finlandskryssning. Under 24 timmar ska de lämna vardagen bakom sig och släppa alla hämningar. Men det finns något ondskefullt ombord. Mitt i natten, ute på Östersjön, är det omöjligt att fly. Det finns inget sätt att kontakta land.
Vanliga människor tvingas bli hjältar, men denna natt kan också locka fram det värsta i dem - något som kan förändra världen för all framtid om färjan når hamnen i Finland.
Välkommen ombord på Baltic Charisma."

Det här är en otäck bok, inte tu tal om den saken. Och det får man väl räkna med när man ser blodet på väggarna på omslaget. Det är så långt från en feel good-roman man kan tänka sig. Det finns något ombord, och snart vet du inte vem du kan lita på. Är din bästa vän också en av "dem"?
Men när jag säger att boken är otäck, så är detta inte något negativt omdöme. Det överensstämmer med genren och författaren har Stephen King som förebild, vilket väl säger det mesta.
Boken är riktigt bra, och det tror jag beror på att det inte är förfärligt hela tiden. Redan Alfred Hitchcock visste att man måste växla mellan det lugna, vardagliga och det skräckfyllda, och detta lyckas Strandberg med. Att ondskan finns mitt i vardagen gör den mer skräckfylld. Och är du på en färja, kan du inte ta dig därifrån.
Jag är dock glad att det är en bok, för den kan man lägga ifrån sig emellanåt. Jag skulle inte vilja se filmen.


Det femte barnet av Doris Lessing är en fascinerande, men samtidigt skrämmande, bok. David och Harriet gifter sig och börjar skaffa barn. De bor i ett jättestort hus och släktingarna dyker upp i flera omgångar varje år. De är så lyckliga. Släkten tycker att de skaffar barn lite för snabbt, men de vill ju ha åtta-tio stycken. När de har fyra barn är lyckan på topp, men så föds det femte barnet...
Den märklige Ben med sitt särpräglade utseende är ondskan personifierad. Han hatar alla och alla hatar honom. Genom sin blotta existens krossar han familjelyckan.
Vem är Ben? Är han utvecklingsstörd? Är han ond? Tillhör han ett sedan länge utdött släkte som plötsligt dykt upp igen? Doris Lessing ger inte svaren. Men när jag är klar med boken, finns en känsla av obehag kvar. Trots det rekommenderar jag boken. Den är bra, men obehaglig. Kanske att den är otäck just därför att den inte handlar om bara ondska, utan faktiskt om en vanlig lycklig familj, som får en familjemedlem som inte är som andra.


Den tredje boken får bli Jan Guillous roman Ondskan. Boken ska vara delvis självbiografisk, men Guillou har kritiserats för att den alltför mycket avviker från verkligheten. Den saken kan jag inte bedöma.
Däremot är boken fängslande och samtidigt skrämmande i sina skildringar av vad "kamratfostran" kan innebära på en internatskola. I sina bästa former skulle kamratfostran kunna vara något mycket positivt, men här handlar det om utstuderad pennalism.
Huvudpersonen Erik blir misshandlad av sin far och utsatt för svår misshandel på internatskolan, även om han har förmågan att ge igen. Hans kamp är inte mot vare sig fadern eller det förtryckande skolsystemet. Det är en kamp mot Ondskan.
Inte utan skäl har denna bok karaktäriserats som en modern klassiker.

PS. Missa inte min utlottning av Marc Camerons spänningsroman Heder utan samvete.

32 kommentarer:

  1. en annorlunda blandning, Det femte barnet av Doris Lessing passar ju, Ondskan är ju hemsk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lite av varje ;) Det femte barnet är en otäck bok, utan att vara en skräckroman.

      Radera
  2. Har inte läst ågon av de böckerna. Tack för tips!

    SvaraRadera
  3. Ondskan är väl ändå Guillous bästa? Färjan vet jag inte om jag vågar läsa. Undvek stora båtar i många år efter Estonia.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ondskan är riktigt bra, men är inte säker på att det är den bästa. Brobyggarna är väldigt bra.

      Radera
  4. Färjan tyckte jag var väldigt spännande! :D Lessings bok verkar intressant och spännande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lessings bok är intressant och gripande. Den lämnar en med en känsla av obehag.

      Radera
  5. Färjan är så fantastiskt bra. Trots att jag vare sig gillar vampyrer eller splatter :)

    SvaraRadera
  6. Både Lessings och Guillous har jag planerat att läsa. Färjan tror jag att jag hoppar över. På tok för läskig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det skulle vara väldigt intressant att få veta vad du tycker om Lessings bok.

      Radera
  7. Jag har med Färjan på min lista också. Just som du skriver, det otäcka i att det inte går att fly. Så obehagligt!

    SvaraRadera
  8. Ondska är den enda av dina som jag läst. Tack för de övriga tipsen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ondskan får väl anses vara en modern klassiker.

      Radera
  9. Har läst alla på din lista och håller med om att de är skrämmande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, de är skrämmande, men på så olika sätt.

      Radera
  10. usch, Färjan. en fruktansvärd bok. Det femte barnet hoppade jag över. den lät för hemsk tyckte jag när den kom. Ondskan är också en läskig bok

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det femte barnet är en mycket speciell bok.

      Radera
  11. Färjan har jag läst, gillade inte splashet men den var läsvärd. Ondskan är obehaglig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Håller med om splashet och att den var läsvärd. Visst är Ondskan obehaglig.

      Radera
  12. Jag har läst Ondskan, om än för många år sedan, så kommer inte riktigt ihåg vad jag tyckte om den. Denna veckas tema får mig att inse att jag inte är en skräckläsare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag läser inte heller speciellt mycket skräck. Däremot finns det böcker som är otäcka på ett annat sätt.

      Radera
  13. Gillar blandningen i din trio! Färjan är verkligen otäck Ondskan är mycket obehaglig på sitt sätt. Blir faktiskt osäker på om jag har läst titeln av Lessing... Tack för tipsen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror inte man glömmer Det femte barnet om man har läst den...

      Radera
  14. Det femte barnet och Ondskan har jag läst. Bra böcker båda två. Färjan vet jag inte om jag vågar läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är ruggig. En riktigt blodig historia.

      Radera
  15. Ondskan var verkligen obehaglig läsning, men intressant inblick.

    SvaraRadera