Earthquake Bird

Titel: Earthquake Bird
Originalets titel: The Earthquake Bird
Författare: Susanne Jones
Förlag: Bookmark Förlag (2019)
Antal sidor: 208

Lucy har flytt till Tokyo för att undkomma det förflutna. För att inte bli upptäckt lever hon ett tillbakadraget liv, med få vänner, och en älskare som väger upp bristen på all annan passion.
Sedan träffar hon Lily som har kopplingar till hennes tidigare liv. Vänskapen blir intensiv, men kort därpå mördas Lily och Lucy är den enda som är misstänkt.
I jakten på att rentvå sig själv fångas Lucy i minnets förrädiska labyrinter. Det blir en suggestiv katt- och råttalek där läsaren, liksom Lucy, hålls på sträckbänken ifråga om hennes skuld - eller oskuld.

Earthquake Bird är en bok som jag verkligen tyckte om att läsa. Kanske för att den var så annorlunda på många sätt. Det är hela tiden Lucy som berättar. Oftast benämner hon sig själv "jag", vilket är logiskt, men ibland säger hon Lucy om sig själv istället. Varför? Det vet jag inte med säkerhet, men det sätter igång mina tankar om inte annat.

Under större delen av berättelsen befinner hon sig hos polisen. I ett förhörsrum och i en cell. Men det är mycket lite som berättas om hur hon har det där. Istället får vi följa hennes livs historia genom hennes tankar. Från början, då hon till sin mors djupa besvikelse visar sig vara en flicka och inte den väntade åttonde sonen, genom en barndom tillsammans med de elaka bröderna, beslutet att flytta till Japan, och till slut fram till tiden då Lily mördades.

Hela tiden undanhåller författaren oss de fakta som skulle kunna avgöra om Lucy är skyldig eller inte. Det gör att boken är riktigt spännande. (Som en bonus får man dessutom veta en del om samtliga järnvägsstationer i Tokyo...)

Jag är glad att jag tackade ja till det här recensionsexet, för det var en annorlunda och mycket läsvärd roman, som jag uppskattade från den första sidan till den sista.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 34: Läs en bok som filmatiserats.