En smakebit på søndag - En fallen man

 

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter En fallen man och är skriven av Håkan Lindgren.

Oscar överlever fallet från sjätte våningen på hotellet där han jobbar. Men han hamnar i koma - åtminstone är det vad alla tror. Han kan varken röra sig eller tala men hör allt som pågår, varje samtal från sjukhusbesökarna och vartenda avslöjande om hemligheter och relationer.

Snart börjar en tanke ta form. Var fallet kanske inte alls en olycka? Visst har han inte varit Guds bästa barn, men varför skulle någon vilja döda honom? Oscar inser att hans människokännedom inte är så god som han trott, samtidigt ställs han inför en ännu värre insikt - tänk om han aldrig vaknar.

Smakbiten är hämtad från sidan 91:

Mörker. När Kitty gått lämnar hon bara mörker efter sig.

Vem satan är det som försökt ta livet av mig? Jag vill bara att det ska försvinna. Att någon ska komma och säga att de funnit den skyldige. Eller skyldiga. Att nu kommer personen i fråga att ställas inför rätta, med klara bevis som undanröjer varje risk att han eller hon släpps fri igen. Helst aldrig. Men nu är vi förstås i Sverige. Hur många år får han ens om han åker fast? Tre? Fem?

Om jag kunde slippa att älta allting. Dag och natt tänker jag på det. Hur jag än försöker, kan jag inte låta bli. Det går inte. Det är som en dålig musikslinga som fastnat och går på repeat.

Stäng av den satans musiken!