En smakebit på søndag - Ryska dockor

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Idag är min födelsedag. Boken jag läser heter Ryska dockor och är skriven av Martha Hall Kelly. 

Första världskriget tvingar Eliza och Sofija att leva åtskilda på var sin sida Atlanten, men de nära vännerna skriver till varandra varje dag. Medan Sofija gömmer sig i familjens sommarpalats för att undkomma upprorsmakarna som vill störta den ryska aristokratin, kämpar Eliza för de nödställda flyktingar som lyckats ta sig till New York. Men den ryska landsbygden är inte den trygga plats som Sofijas familj hade hoppats på. Dessutom visar det sig att barnflickan Varinka är i klorna på en av de mest hänsynslösa bolsjevikerna. När breven slutar komma från Sofija tar Eliza saken i egna händer, samtidigt som Sofija inte skyr några medel för att rädda sina älskade.

Smakbiten är hämtad från sidan 15:

Det var en helt vanlig vårfest, som alla andra i Southampton. Som vanligt spelade vi krocket och badminton och roade oss på varandras bekostnad. Festen ägde rum hemma hos min mor på Gin Lane, en rymlig, vit fjällpanelsvilla omgiven av en gulbrun gräsmatta som böljade ut i havet. Drottning Annas stuga, som av de flesta kallades Mitchells villa efter fars släkt, stod på rad tillsammans med sina systrar längs Long Islands trädlösa South Fork i delstaten New York, likt passagerare som blickade ut mot havet från båtdäck.

Om jag hade varit mer uppmärksam den dagen, när jag betraktade de unga männen som stod och skrattade över krocketbågarna, hade jag kanske kunnat förutse vilka av dem som snart skulle ligga döda i Argonnernas skogar, eller vilka av kvinnorna som skulle byta sina elfenbensvita sidenklänningar mot svart sorgflor. Jag skulle inte ha pekat på mig själv.