I förrgår kväll hade jag varit på ett kundbesök och skulle gå över gatan. Jag snubblade på trottoarkanten (helt nykter!) och ramlade pladask på asfalten. Jag tog emot mig med ansiktet vilket var väldigt onödigt. Det blev till att bli sydd på hakan på akuten. Några småflisor från tänderna åkte väck också. Ja ja, så går det när man är klumpig.
Usch! Hoppas allt är okej med dig nu!
SvaraRaderaJadå, ont krut förgås inte så lätt :)
RaderaNej men oj! Ja, ibland hinner man inte ens få upp händerna. Trist med tänderna, de läker ju inte som huden.
SvaraRaderaJag bar en låda i ena handen och en portfölj i den andra. Om jag hade haft vett att släppa de grejerna så hade jag kunnat ta emot mig bättre.
RaderaDet visade sig att en krona gått sönder, så den får bytas ut.
Outch! Det gör ont bara att titta på ditt sargade ansikte. Gissar att du räddade innehållet i lådan - det gäller ju att prioritera...
SvaraRaderaOsis med kronan också. Hoppas det inte drabbar någon fattig;-)
Krya på dig!
Jag hoppas att kostnaden för kronan täcks av någon försäkring ...
RaderaÅh, fy. Hoppas att du mår bättre nu och att det går bra med tänderna!
SvaraRaderaJa, jag känner mig "fit for fight".
Radera