En smakebit på søndag - Mirakelkammaren

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Mirakelkammaren och är skriven av Angie Kim.   

I en småstad i Virginia driver de koreanska immigranterna Young och Pak Yoo företaget Mirakelkammaren, vars patienter får medicinsk syrgasbehandling i en tryckkammare som alternativ för olika åkommor. När kammaren exploderar och dödar två personer skakas samhället i grunden. Vem eller vad orsakade explosionen? Den påföljande, dramatiska mordrättegången avslöjar en väv av hemligheter: förbjudna möten och farliga missförstånd, intensiv rivalitet och dolda lojaliteter. En gripande, andlöst spännande och överraskande roman där inget är som det först verkar.

Smakbiten är hämtad från sidan 11:

Min man bad mig att ljuga. Det var ingen stor lögn. Han tyckte troligen inte ens att den var någon lögn, och det gjorde inte jag heller just då. Det han ville ha var så litet. Polisen hade just släppt demonstranterna och medan han gick ut för att försäkra sig om att de inte var på väg tillbaka skulle jag sitta på hans stol. Täcka upp för honom på det sätt som kollegor alltid gör, på samma sätt som vi själva hade brukat göra i matbutiken medan jag åt eller han rökte. Men när jag satte mig på stolen slog jag i skrivbordet och det certifikat som hängde ovanför det hamnade en aning snett, som för att påminna mig om att det här var något utöver det vanliga, att det fanns en anledning till att han aldrig tidigare hade lämnat över ansvaret till mig.