Tisdagstrion: De fattiga & de rika

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat de fattiga & de rika. Här är min trio:  

Det är väl inte de fattiga som porträtteras i Belgravia av Julian Fellowes, men däremot ett antal rika. Både de gamla fina aristokraterna och uppkomlingarna.

Julian Fellowes (skaparen av Downton Abbey) har skapat ännu en värld av glitter och flärd, men den utspelar sig tidigare än Downton Abbey. Han verkar ha lagt ned stor möda på att ge boken en känsla av historisk autencitet. Där det är möjligt har han lagt in händelser som faktiskt ägt rum. Balen kvällen före slaget vid Waterloo 1815, som arrangerades av hertiginnan av Richmond är en historisk verklighet.

Någon greve och grevinna av Brockenhurst har däremot aldrig existerat. Givetvis måste det finnas uppdiktade personer, om det ska gå att skapa en sådan här berättelse. Här finns de fina familjerna, som är noga med att deras barn inte ingår några mesallianser, det vill säga äktenskap med någon i lägre social ställning. Samtidigt är 1800-talet en ny epok, där det finns män som startar industrier och bygger hus, vilket skapar ett förmöget borgerskap. Denna senare grupp har sålunda mycket pengar, men de adliga familjerna ser ner på dem.

Boken är fylld av kärlek, hat, avund, lojalitet och intriger. En kombination av människans ädlaste och uslaste egenskaper, vilket borgar för en bra roman. Och en bra roman är det. Det är en verklig bladvändare. Jag vill bara ha mer och mer.

I Vilhelm Mobergs Utvandrarna, som också utspelar sig på 1800-talet, möter vi Fattigsverige. Missväxt och religiöst förtryck får många svenskar att bryta upp från sitt fädernesland och istället söka lyckat på andra sidan Atlanten.

Jag har läst hela Utvandrarserien, men för mig är det TV-serien som hela tiden dyker upp för mig. När Karl-Oskar säger något i boken så hör jag Max von Sydows röst och Monika Zetterlund ÄR sockenhoran Ulrika.

Utvandrarserien är en klassiker som alla bör läsa för att få en bild av hur våra förfäder hade det inte alltför långt tillbaka i tiden. Min mormor var född 1898 och flera av hennes äldre syskon emigrerade till Amerika och återvände aldrig.

Nobelpristagaren Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utspelar sig också på 1800-talet. Jan i Skrolycka krävs på hundra riksdaler av den nye bonden i Falla för att få behålla sitt torp. Det finns ingen möjlighet för Jan att få fram pengarna, men då erbjuder sig hans älskade dotter Klara Fina att fara till Stockholm och ta tjänst som hembiträde för att få fram pengarna.

Klara Fina kommer inte hem på utsatt tid, men hon skickar pengarna. Jan saknar sin dotter så oerhört mycket att han går in i en drömvärld där dottern är kejsarinna av Portugallien, och då är givetvis han själv kejsare.

I verkligheten är Klara Fina prostituerad, vilket de flesta i byn snart vet, men inte Jan. Han går runt i gårdarna när storbönderna har fest och blir något av en narr när han kommer i en märklig klädsel och sjunger den egenkomponerade Kejsarsången.