Sidor

onsdag 29 november 2023

Veckans kulturfråga v. 48 2023


Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Det handlar om rädsla. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilka kulturella verk har skrämt dig rejält?

Det är väl mest film som kan skrämmas. Det beror nog på att ljud och bild påverkar oss mer än vad en bok eller en tavla kan göra.
Jag minns när jag var 7-8 år så gick det en TV-serie om rymdskeppet Orion. Hela familjen tittade på programmet. (Detta utspelade sig på den tiden då det bara fanns 1 TV-kanal, så alla tittade på samma program.) Pappa satt i fåtöljen och de andra i soffan, men jag satt på golvet. De på rymdskeppet besökte en rymdstation som man förlorat kontakten med. Det visade sig att alla människor på rymdstationen var döda. Så dök utomjordingarna upp. Konstiga, flimrande figurer. Jag blev rädd, men ville inte säga något till mamma och pappa, för jag var rädd att jag inte skulle få följa serien om de visste hur programmet skrämde mig. Men nästa vecka, när vi tittade på det andra avsnittet, satte jag mig i soffan :)
Hajen såg jag på bio tillsammans med ett antal klasskamrater. Det var otäckt när hajen utan förvarning kom upp ur vattnet.
När jag var drygt 20 gick jag och min dåvarande flickvän på bio. Vi tittade på en skräckfilm, (Varför gjorde vi det?!) men jag minns inte vad den hette. Det fanns en sekvens i filmen där det rann en massa blod nerför en trappa. När vi kom ut från biografen släppte spänningen och jag grät för att det hade varit så otäckt.
Jag har sett skräckfilmer senare, men nu var det längesen. Nu ser jag snällare filmer, men det får gärna vara en deckare. Bara det inte är för mycket blod.

7 kommentarer:

  1. vågar inte se så mycket, Hajen var mest mysig

    SvaraRadera
  2. Jag avstår gärna från att bli skrämd, som bokläsare, på bio, i tv-soffran - men ibland måste man.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker aldrig att jag blir skrämd när jag läser böcker. Jag kan bli gripen, glad, äcklad, och en massa olika känslor, men jag blir inte rädd. Det är ju bara att lyfta blicken från boksidan om det blir lite otäckt. TV och film är en helt annan sak. Visuella medier tränger in på ett annat sätt. När jag var barn sa mina föräldrar om det var en otäck scen i en film att det inte kunde vara så farligt. "Han med kameran var ju också där!"

      Radera
  3. men flickvännen tröstade dig väl då när du var så ledsen? väldigt individuellt vad en blir skrämd av. jag vill inte att några barn ska var inblandade i otäckheter av något slag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jodå, det gjorde hon. Fast jag skämdes nog lite. Kändes väl omanligt att gråta av en film. Håller helt med om att barn inte ska vara inblandade i otäckheter. Därför läser jag inte Camilla Läckberg längre.

      Radera