Sidor

tisdag 30 januari 2024

Tisdagstrion: "Saga", "historia" eller "berättelse" i boktiteln

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat "saga", "historia" eller "berättelse" i boktiteln. Här är min trio:

Givetvis börjar jag med Gösta Berlings saga av nobelpristagaren Selma Lagerlöf. Det var denna bok som blev det stora genombrottet för Lagerlöf.
Romanen handlar om den fallne prästen Gösta Berling, som majorskan på Ekeby förbarmar sig över och låter den försupne prästen flytta in i kavaljersflygeln med de andra "kavaljererna".
Om man inte vet något annat om romanen kanske man ändå känner till inledningsorden, som är ett exempel på in medias res: "Äntligen stod prästen i predikstolen!"


En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka är betydligt mer underhållande än vad titeln ger sken av. Titeln hänvisar bara till den bok som den äldre mannen håller på att skriva. Men boken handlar om en ukrainsk familj i diasporan och de något ansträngda relationerna mellan familjemedlemmarna. Historiens berättare är Nadezjda och det är hennes kommentarer (framför allt de inom parentes) som är bokens behållning. De är bitvis riktigt roliga.
Så den som är intresserad av traktorer ska nog söka information någon annanstans. Men den som vill läsa en trevlig bok som avkoppling kan gärna välja den här.

Till sist Noreas saga av Marianne Fredriksson. Den ingår i författarens Paradistrilogi. De tidigare delarna heter Kains bok och Evas bok.
Jag tyckte framför allt den syn på barnen som finns i boken. Att allt är möjligt för ett barn till dess att vi vuxna lär barnet vad som är omöjligt och därmed begränsar dess seende.
Särskilt fastnade jag för den här passagen i boken, som berättar hur Norea kunde se stenarna dansa och hon hade även sett "djuret":

Hon älskade den här platsen. Här skimrade sanden, här lyste stenarna i tusen färger, här dansade världen för henne. Här fanns också djuret.
Hon hade mött honom en morgon när frosten ännu svepte stenen i vitt. De hade sett på varann i fullkomlig gemenskap. Det var ett litet, brunskinnat djur, ilsnabbt och skyggt. Ändå hade han inte vikt undan för henne, suttit där bara och sänkt sina svarta ögon i barnets.
Allt hade blivit mycket högtidligt.
Hon hade haft sin bror med den gången. Han  hade blivit otålig, ryckt henne i armen, skrikit åt henne att följa med hem.
- Men ser du då inte, hade hon viskat.
Och brodern hade stirrat på djuret och inte sett det.
Det var på det sättet hon kommit att förstå att djuret var Gud. Gud var osynlig, så hade hennes far sagt. Han uppenbarade sig bara ibland för någon utvald.
Så idag satt hon där bland de dansande stenarna i en värld som sjöng av ljus och färg och väntade. Han skulle komma, hon visste det. Och modern skulle se honom också.
Mor var utvald, såsom Norea själv var det.
I nästa stund fanns han där på klippblocket nära bergets fot och åter möttes deras ögon och hon blev han och han blev hon samtidigt som de båda blev ett med hela den oändliga tillvaron.
Också modern satt stilla. Till slut viskade hon:
- Det är en vessla, Norea.
I samma ögonblick var djuret borta och genom barnet gick en känsla av obestämd sorg. Modern hade sett, något annat var ändå inte möjligt. Men varför kallade hon Gud vessla? Och vad fanns det i ordet som tog fast glädjen och slog den i skärvor?
En stund senare bröt modern upp.
- Här blir för varmt och obekvämt. Det här är ingen trivsam plats, sade hon.
Då såg sig barnet om och stenarna hade slutat dansa.
Och barnet grät, så obegripligt och tröstlöst som bara mycket små barn gråter.

24 kommentarer:

  1. Noreas saga har jag missat, Fredriksson har skrivit mycket.

    SvaraRadera
  2. Traktorboken har jag läst. Älskade Marianne Fredriksson "bibel-trilogi"! (för de är väl tre?) Men kom lustigt nog inte att tänka på Gösta Berling i detta sammanhang ...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Kains bok, Evas bok och Noreas saga.

      Radera
  3. Vi har båda ukrainska traktorer i våra poster idag, ser jag. Kul!

    SvaraRadera
  4. Känner till alla tre, men har inte läst någon av dem.

    SvaraRadera
  5. Känner bara till Gösta Berlings saga. Tack för övriga tips.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var längesen jag läste Gösta Berlings saga. Kanske dags för omläsning.

      Radera
  6. Jag tror jag läst Noreas saga. Men blir lite tveksam. Hade en period i tonåren när jag läste många böcker av Marianne Fredriksson

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon har ju för övrigt skrivit fler böcker med bibliskt motiv utöver den här trilogin. Syndafloden och Enligt Maria Magdalena.

      Radera
  7. Jag måste läsa mer av Selma Lagerlöf. Får införskaffa Gösta Berlings saga. Under tiden den väntar på att på bli läst kommer den vara ett smycke i bokhyllan. Denna utgåvan är så vacker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, tycker man om att läsa hennes böcker så "måste" man läsa Gösta Berlings saga.

      Radera
  8. Har bara läst Gösta Berlings saga. Tack för tipsen!

    SvaraRadera
  9. Gösta Berlings saga ✨dina andra två är jag mycket nyfiken på. Gillade Fredrikssons Simon och ekarna / Maria Bokologen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Noreas saga ingår i den mycket läsvärda trilogin Paradisets barn.

      Radera
  10. Gösta Berlings saga undrar om den var med på min Book bucket list.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du inte redan läst den så hoppas jag verkligen att den står på listan ;)

      Radera
  11. Selma Lagerlöf hade jag också med!

    SvaraRadera
  12. Fröken Christina2 februari 2024 kl. 10:48

    Gösta Berglings saga har jag läst några gånger.

    SvaraRadera