En smakebit på søndag - Daisy Darker

Idag är det söndag. Utan att spoila delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Daisy Darker och är skriven av Alice Feeney.

Det har gått ett decennium sedan de sågs. Nu samlas familjen Darker igen för att fira farmors 80-årsdag hemma hos henne på Seaglass, ett viktorianskt stenhus på en egen ö utanför Cornwalls kust. Tidvattnet stiger, en storm drar in och snart är de helt avstängda från omvärlden.

Det visar sig snart att alla i familjen bär på hemligheter. Daisy, som aldrig haft någon bra relation till sin familj. Storasystrarna Rose och Lily. Deras frånvarande far och kyliga mor. Den frågvisa systerdottern Trixie och den förmögna farmodern.

Vid midnatt hittas en familjemedlem död. Men det är bara början. Det finns en mördare bland dem - men vem? Och varför?

Islerade på ön tvingas familjen Darker gräva djupt i sitt mörka förflutna. Samtidigt som de kämpar för att överleva tills tidvattnet sjunker...

Smakbiten idag valde jag från den mycket speciella text som finns innan själva historien börjar:

Från författarens agent:

Jag fick den här romanen precis efter jul förra året. Den var inslagen i brunt papper med snöre runt och hade levererats till mitt kontor i centrala London. Jag vet inte av vem. Det fanns inget brev, inte ens ett kort. Inuti paketet låg ett manus. De flesta författare mejlar sina texter nu för tiden, och jag brukar inte ta emot material jag inte har beställt, men namnet på första sidan fick mig att tappa andan. Författaren till den här romanen hade nämligen varit död en tid. Jag har aldrig trott på spöken, men jag kan inte heller ge någon annan, rimlig förklaring. Dessutom kände jag författaren tillräckligt väl för att veta att ingen annan kunde ha skrivit boken. Efter att noggrant ha tänkt igenom saken kom jag fram till att den här historien förtjänade att publiceras. Förläggarna har ändrat namnet på några av personerna av juridiska skäl, men inte ett ord av själva historien. Om det nu är en sådan. Jag fruktar att åtminstone en del av det du snart ska få läsa kanske faktiskt hände.