Tisdagstrion: Böcker som gavs ut under olika årtionden på 1900-talet

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker som gavs ut under olika årtionden på 1900-talet (ett årtionde i varje bok). Här är min trio:

Doktor Glas av Hjalmar Söderberg gavs ut 1905.

Doktor Glas har inget till övers för Gud och kyrkan, och när en ung vacker kvinna, gift med en vämjelig präst, kommer till honom och beklagar sig, eftersom hon inte vill ligga med maken utan bara med sin älskare, då ställer sig doktorn på hennes sida.
I början handlar det bara om att säga till prästen att  av medicinska skäl låta bli sin unga hustru, men snart börjar doktor Glas fundera över om inte det bästa vore att en gång för alla lösa Helga Gregorius' problem. Vore det så fel om han tog livet av pastor Gregorius och därmed lät Helga bli fri igen? Doktorns förälskelse i Helga Gregorius påverkar naturligtvis hans ställningstagande.
Men har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?

1914 kom nobelpristagaren Selma Lagerlöfs roman Kejsarn av Portugallien.

Jan i Skrolycka krävs på hundra riksdaler av den nye bonden i Falla för att få behålla sitt torp. Det finns ingen möjlighet för Jan att få fram pengarna, men då erbjuder sig hans älskade dotter Klara Fina att fara till Stockholm och ta tjänst som hembiträde för att få fram pengarna.

Klara Fina kommer inte hem på utsatt tid, men hon skickar pengarna. Jan saknar sin dotter så oerhört mycket att han går in i en drömvärld där dottern är kejsarinna av Portugallien, och då är givetvis han själv kejsare.

I verkligheten är Klara Fina prostituerad, vilket de flesta i byn snart vet, men inte Jan. Han går runt i gårdarna när storbönderna har fest och blir något av en narr när han kommer i en märklig klädsel och sjunger den egenkomponerade Kejsarsången.

En annan svensk nobelpristagare är Pär Lagerkvist. Hans dagboksroman Dvärgen utkom 1944.

En märklig, men mycket fascinerande, bok. Dvärgen är en ondskefull person vid Furstens hov, som hatar kärleken och älskar kriget. Det är väl tveksamt om dvärgen är en riktig människa. Istället ska han väl snarast symbolisera det onda i fursten. Alla har vi kanske en dvärg inom oss, om än förhoppningsvis inte lika framträdande som den som Lagerkvist målar upp.