Sidor

lördag 6 juli 2024

Lundens hjärta av Linda Edgarsson

Titel: Lundens hjärta
Författare: Linda Edgarsson
Förlag: Bookmark Förlag (2023)
Antal sidor: 429

Vid sjutton års ålder står Erika Skog på tröskeln till vuxenlivet, en tröskel som tycks lika orubblig som stenen på åkern. Hon har bara vaga minnen av sin mor Hilda, och hennes far har lagt över ansvaret för dotterns uppfostran på Anna och Oskar Hansson som bor på gården Sjölund. Men Erika har svårt att finna sig i rollen som kvinna och plågas av en inre rotlöshet. Snart får hon veta att allt hon har fått berättat om sin bakgrund är en lögn, upprätthållen av hennes närmaste.

Lundens hjärta av Linda Edgarsson är den fristående uppföljaren till hennes debutroman Där vassen viker. Vi befinner oss i Småland i början av 1900-talet.
Det är inte så där fattigt och eländigt som i Vilhelm Mobergs böcker (som jag i och för sig tycker mycket om), men nog finns stenarna kvar i den småländska jorden.
Att vara torpare var inte lätt, och den som hade ett lite bättre jordbruk hade lätt att se ner på dem som befann sig ett pinnhål lägre, trots att de alla likt Adam fick tjäna sitt bröd i sitt anletes svett.
Linda Edgarssons debutroman var riktigt bra och därför var mina förväntningar högt ställda. Jag får säga att hon inte gjorde mig besviken. Författaren är bra på att skapa intressanta personporträtt samtidigt som man får sig en god portion av det samhälle våra förfäder levde och verkade i för bara ett drygt sekel sedan.
I romanen får vi många av de mänskliga känslorna presenterade för oss. Här finns kärlek, kättja, avund, hat, lögn och bedrägeri. Blandningen är det som gör Lundens hjärta till en läsvärd bok.
Titeln för tanken till gamla pigromaner, men denna bok är så mycket mer. Slutet är överraskande och känns som en cliff-hanger. Det får mig att undra om Linda Edgarsson möjligen har tänkt sig en fortsättning.

Veckans mening v. 27 2024 (Varning! Motbjudande!)

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Tills jag hittar dig av Harlan Coben. En ryslig mening.

Ross, som var snygg på samma sätt som modellerna i en Ralph Lauren-annons, hade mördat minst sjutton personer - män, kvinnor, barn i alla åldrar - och ätit upp deras tarmar.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

fredag 5 juli 2024

Ska det vara så här? :((


Jag har inte fått ordning på TV:n som jag köpte för ett tag sedan. Därför kontaktade jag Hemfixarna, som bland annat ordnar med TV-installationer så att kanalerna finns på plats. Jag fick kontakt med fixaren Osama, som blivit tilldelad uppdraget. Vi talades vid på onsdagen, men han föreslog ingen tid. Istället fick jag ett sms att han skulle komma på torsdagen (igår) klockan 16. Ja ja, det blir väl bra. Jag satt där klockan 16, men ingen Osama. Klockan 17 ringer jag honom och han berättar då att han har så mycket att göra, så han kommer inte. Då jag ifrågasatte att han inte kommer vid den tid som han själv bestämt så sa han att jag ju bor i Grums medan han bor i Karlstad.

- Men det är väl inte mitt problem! fräste jag.

Vi avslutade samtalet. Nästan omedelbart kom ett sms där han hade bestämt att han ska komma idag klockan 18. Sms:et går inte att besvara. Han bestämmer alltså hur jag ska tillbringa fredagskvällen. Jag är i alla fall på plats och räknar med att han ska dyka upp klockan 18. Fem minuter efter utsatt tid får jag ett sms. Han har nu ändrat tiden till måndag klockan 18! Sms:et går inte att besvara.

På måndag är det jag som ringer till Hemfixarna och säger att Osama Essa inte är välkommen hem till mig. Är de fortfarande intresserade av uppdraget får de skicka någon annan. Men det finns kanske fler företag att anlita?

Bokpaket

Idag fick jag ett bokpaket från Modernista. Det innehöll spänningsromanen Avrättningen av den amerikanska författaren Danya Kukafka (ja, hon heter tydligen så).

Fem en fredag v. 27: Sommarfrågor III

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat sommarfrågor III.

1. Vad är det längsta du reser i sommar?
Jag vet inte. Det skulle vara kul att bila ner i Europa, men det blir nog inte av. Vi har ju mycket att se i Värmland. Kan man åka ensam till Kolmården? Där har jag inte varit sedan barnen var små.

2. Hur spenderar du en regnig sommardag?
Jag är inte så bunden av vädret längre. Som pensionär har jag ju ingen semester. Det blir väl att läsa lite eller slösurfa på datorn.

3.  Blir det någon spontan utflykt i sommar?
Man kan väl inte planera en spontan utflykt!

4. Vad är något du vill göra i sommar?
Det skulle vara roligt att besöka Gammelvala (värmländska för gamla världen). Där visar de upp gammal allmogekultur. Då kan man få äta kôlbuller!

5. Har du något smultronställe där du är nu?
Nja, det skulle jag väl inte säga.

Edit. Jag kom på ett smultronställe. Värmskogs café. Där har de fantastiskt goda räksmörgåsar med rent löjligt mycket räkor.

torsdag 4 juli 2024

Helgfrågan v. 27

Helgfråga från Mias bokhörna. Det är en sommaredition med samma fråga ett i sju veckor där vi får ge sommartips. Helgfrågan lyder:

Tipsa om en bok, en film, ett utflyktsmål, en tv-serie, en teater eller något annat skoj.

Jag tänkte komma med ett förslag som kanske kan vara lite överraskande. Om det har gått ett tag sen sist, så läs Första Mosebok! Oavsett hur stark eller svag ens tro är så finns det anledning att läsa Genesis, för den ger en förförståelse till så mycket i vår kultur.

Vad skulle Marianne Fredriksson ha gjort utan Första Moseboks berättelser om Eva, Kain och Syndafloden? Och Astrid Lindgrens berättelse om Madicken, som efter att ha läst hur Josefs bröder placerade honom i en brunn och sålde honom som slav till Egypten ska sälja sin lillasyster Lisabet som slav. 

Första Mosebok innehåller de flesta av de berättelser från Gamla Testamentet som i vart fall vi lite äldre kommer ihåg. Skapelsen. Syndafallet. Kain som mördar Abel och får bege sig till landet Nod, öster om Eden. Jajemänsan! Där får vi svaret till varför nobelpristagaren John Steinbeck skrev en bok med just titeln Öster om Eden. Abraham som inte har någon arvinge, varför Sara säger åt honom att gå in till tjänstekvinnan Hagar. Hagar föder sonen Ismael. Men när sedan den gamla Sara föder sonen Isak övertalar hon hon Abraham att köra iväg Hagar och Ismael. Ismael är tjänstekvinnans son. Hej August Strindberg. Gud säger att Ismael ska vara som en vildåsna, men bli stamfar åt ett stort folk. Enligt traditionen är det araberna som är Ismaels ättlingar. Detta anser man även inom islam. Här finner vi en liten del av svaret till motsättningarna mellan judarna och araberna/muslimerna.

Så mitt lilla förslag blir alltså att läsa Bibelns allra första bok - Första Moseboken (Genesis).

(Bilden är en detalj från fresken "Skapelsen av Adam" av Michelangelo.)

onsdag 3 juli 2024

Dagens visdomsord 2024-07-03

Ett barn, en lärare, en bok, en penna kan förändra världen. (Malala Yousafzai)

tisdag 2 juli 2024

Tisdagstrion: Bästa läsningen under första halvåret 2024

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat bästa läsningen under första halvåret 2024. Jag antar att det är de bästa jag läst under första halvåret oavsett när de publicerads. Här är min trio:
Den som fruktar snön är den norska författarinnan H.S. Palladinos kriminaldebut. Det är en psykologisk spänningsroman som nominerats till det presigefyllda Rivertonpriset.
Bjørk Isdahl är romanens huvudperson och det är genom henne vi följer hela historien. Hon har själv bevittnat Azoras död och misstänker att det inte var självmord. Den åsikten delas av polisen, men där är de dock övertygade om att det är Bjørk som är mördaren. Märkliga saker händer kring henne. Ingen vill emellertid tro henne. Har hon börjat bli galen eller är det någon som vill framställa henne som galen? Kanske sätta dit henne för mordet.
Boken är riktigt spännande. Enda problemet som jag har är att jag ibland har lite svårt att hålla reda på alla karaktärerna, men det kanske bara är jag :)
I vilket fall som helst rekommenderar jag denna bok varmt och jag är mycket nyfiken på vad denna författare ska leverera härnäst.


Jag måste säga att Daisy Darker av Alice Feeney inte var vad jag hade förväntat mig, och det är inte ett negativt omdöme. Detta är en bok som levererar en historia i flera plan. Huvudperson är Daisy Darker och det är hon som är berättaren. Genom hennes ögon följer vi alla händelser. En stor del av boken berättar vad som har hänt genom åren såsom Daisy upplevt det. Detta är en dysfunktionell familj om någon. Daisy har ett medfött hjärtfel och läkarna har sagt att hon inte kommer att bli så gammal. På något vridet sätt får därför Daisy inte göra något som andra barn gör. Hon får inte gå i skolan, hon har inga kamrater. Hennes enda vänner är böckerna. Att läsa böcker är inget som hennes mor ser någon mening i, men som tur är har hon en farmor med ett stort bibliotek. Vi får veta att något hänt för många år sedan. Daisy återkommer till det i tankarna många gånger. En händelse som gör att systrarna och familjens vän Conor inte vill tala med henne.

Samtidigt har vi nutidshistorien, där hela familjen är isolerad i farmors hus på en ö i väntan på att det ska bli ebb igen. Under den tiden dör den ene efter den andre under mystiska omständigheter. Det känns som att Agatha Christies bok Tio små negerpojkar (Ten Little Niggers) har varit en förebild för författaren Alice Feeney. Snart börjar de överlevande misstänka varandra. Men tänk om det är någon utomstående som de inte känner till?

Boken är riktigt spännande. Författaren vet verkligen hur man bygger upp den där krypande stämningen. Jag tror det här skulle kunna bli en riktigt bra film.Upplösningen är totalt oväntad. Vi får äntligen veta vad det var för en händelse som Daisy har antytt om genom boken. Vem som är mördaren? Läs boken! Du kommer att bli överraskad.

Andnöd av Amy McCulloch var en angenäm bekantskap. Vi får följa en grupp människor som ska till en bergstopp mer än 8000 meter över havsytan. Det är nästan så man får andnöd själv.
Det är tyvärr inte ovanligt att bergsklättrare förolyckas när de ska bestiga de högsta bergen. På Mount Everest lär man få passera tidigare klättrare, som ligger infrysta där uppe, på en höjd som gör att ingen begravningsbyrå kan klättra upp och hämta dem.
Men i den här romanen dör flera bergsklättrare under mystiska omständigheter. Visserligen gissar jag ganska tidigt i boken vem som är den skyldige, men jag vet inte motivet. Och det är verkligen spännande att följa färden. Måhända blir det en överdos av detaljer kring själva bergsklättrandet. Jag behöver kanske inte veta exakt hur man ska spänna fast sig vid repen. Men informationen överskuggar ändå inte den spännande historien.
Det blir högsta betyg för den här romanen. Den är riktigt spännande.