Sidor

tisdag 1 oktober 2024

Tisdagstrion: Böcker utgivna på 1800-talet

I många år har Helena med bloggen Ugglan & Boken hållit igång Tisdagstrion. Hennes kluriga teman har varit till stor glädje för oss bokbloggare. Nu känner hon dock att tiden inte räcker till och att det därför är dags för henne att sluta hålla i den utmaningen.

Jag erbjöd mig att ta vid, och det verkar som att det finns ett intresse bland deltagarna att jag gör det. Jag kan inte lova att jag inte råkar välja ämnen som Helena har använt tidigare, men jag tänker som så att det säkert har tillkommit deltagare genom åren och då kanske ämnena känns nya ändå.

Det är som ni ser en ny logga för Tisdagstrion. Mia med bloggen Mias Bokhörna har haft vänligheten att göra en åt mig, vilket jag är tacksam för. Om ni klickar på loggan till höger på sidan ser ni kommande temata.

Som tema denna gång har jag valt böcker utgivna på 1800-talet.

Grundidén är den samma som tidigare:

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Hertha av Fredrika Bremer kom ut 1856. Boken är en feministisk klassiker. Fredrika Bremer låter romanens Hertha föra en kamp för att kvinnan ska kunna erhålla samma rättigheter som mannen. Kravet gäller något för oss så självklart som att kvinnan ska bli myndig och ha rätt att disponera över egen egendom. Detta var en tid där kvinnans far var hennes förmyndare och när hon gifte sig blev maken hennes målsman. Änkor var dock myndiga.

1825 hade Lagkommittén lagt fram förslag om att ogifta kvinnor skulle bli myndiga vid 25 års ålder. (Männen blev myndiga vid 21.) I slutet av boken finns en bilaga, där man kan läsa hur Högsta Domstolen och två hovrätter i bestämda ordalag avstyrker förslaget. Ett argument emot att en ogift kvinna skulle bli myndig var att hon ju skulle upphöra att vara myndig när hon gifte sig. Att hon då skulle kunna fortsätta att vara myndig var alltför radikalt för att det överhuvudtaget skulle föreslås. Vidare framhölls att det var bra för kvinnan att vara omyndig, eftersom hon kunde riskera att genom okloka beslut förlora sina tillgångar. Det var alltså för hennes eget bästa. Ett argument som även användes för slaveriet i USA!

Det är mycket intressant och upplysande att i romanens form läsa om hur en kvinna ställer krav på att kvinnor ska få möjlighet att utvecklas. Dock är det så att en roman från 1856 givetvis är skriven på ett helt annat sätt än dagens romaner. Boken är så poetisk, och ibland tappar jag koncentrationen där björkarna har susat, fåglarna har kvittrat, humlorna har surrat alltför länge. 

Fredrika Bremer var utan tvekan en beläst kvinna. Där finns mängder av vittra anspelningar, inte minst till nordisk mytologi, vilket ställer krav på läsaren, och det tycker jag är roligt. Jag fick slå upp ett och annat. Upp med en hand alla som vet vem Nidhögg var ;)

För min del hade boken gärna kunnat vara hundra sidor kortare, så att inte den feministiska kampen hade bäddats in i naturromantik, mytologi och böner till Gud. Men kanske var det nödvändigt för att dåtidens läsare skulle ta till sig bokens budskap.


Gösta Berlings Saga av nobelpristagaren Selma Lagerlöf utgavs 1891. 
Det var denna bok som blev det stora genombrottet för Lagerlöf.

Romanen handlar om den fallne prästen Gösta Berling, som majorskan på Ekeby förbarmar sig över och låter den försupne prästen flytta in i kavaljersflygeln med de andra "kavaljererna".

Om man inte vet något annat om romanen kanske man ändå känner till inledningsorden, som är ett exempel på in medias res: "Äntligen stod prästen i predikstolen!"

Frankenstein av Mary Shelley utkom 1818. 
Vetenskapsmannen Victor Frankenstein har farliga kunskaper. Av likdelar skapar han ett monster, en vanskapt och fruktansvärd gestalt, som skrämmer folk till vanvett. Monstret försöker lära känna människorna men drabbas av de oförståendes rädsla och hat. Frankensteins monster svär att förfölja och hämnas sin skapare. Den dramatiska jakten går över stora delar av Europa. Hat, våld och ondska kantar vägen mot den oundvikliga undergången.

Alla känner nog till att det finns en bok som handlar om hur Frankenstein skapar en levande varelse och många av oss har säkert sett någon filmatisering av boken, där den mest klassiska väl är den där Boris Karloff har rollen som monstret.

Vad jag däremot inte visste var att boken och filmen skiljde sig åt så mycket. Jag ser framför mig ett monster som bara kan utstöta vissa enkla ord (friend till exempel) och på slutet tror jag att han jagas av män med högafflar som låter honom brinna inne i en byggnad. Och visst fick väl monstret liv genom elektricitet i filmerna? Något sådant förekommer inte i boken.

Boken är betydligt mer problematiserande än vad någonsin filmerna har varit. Vem har egentligen skulden till den ondska som släpps lös och de dödsoffer som krävs? Monstret eller dess skapare?

Detta var en bok som överraskade mig och jag är glad att jag har läst den. Mary Shelleys originaltankar förtjänar att få komma fram och inte döljas bakom Hollywoods filmfilter.

28 kommentarer:

  1. Roligt att du tog med Herta, trevlig tid, mina:
    https://hannelesbibliotek.blogspot.com/2024/10/1800-tal-tisdagstrio.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har en känsla av att det inte är så många som har läst den.

      Radera
  2. Jag tror inte jag har läst ens Frankenstein i din trio. Här är mina gamla böcker https://bokslut.blogspot.com/2024/10/tisdagstrion-bocker-utgivna-pa-1800.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. En bok som alla känner till, men de flesta har nog nöjt sig med filmerna.

      Radera
  3. Gösta Berlings saga och Frankenstein har jag läst.
    Här finns min trio: https://cinnamonbooks.se/2024/10/01/tisdagstrion-bocker-skrivna-pa-1800-talet/

    SvaraRadera
  4. Tre fina klassiker i din trio. Jag har förresten också Gösta Berlings saga i min.
    http://mosstanten.se/2024/10/01/tisdagstrion-bocker-utgivna-pa-1800-talet/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gösta Berlings saga borde jag kanske läsa om.

      Radera
  5. Jag tycker mycket om både Kejsaren och Frankensteins monster. Hertha är ett intressant tidsdokument. Här är min trio:
    https://bokologen.se/2024/10/01/tisdagstrion-bocker-utgivna-pa-1800-talet/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Om du tänker på Kejsarn av Portugallien så har jag läst den också.

      Radera
  6. Somt har ju blivit bättre med åren — ingen ondgör sig längre över det osedliga i att Hertha lade om ett sår på en mans knä!
    Dina tre kvinnor har gjort en stor insats, både för litteraturen och kvinnornas ställning.
    Mina böcker hittar du som vanligt på bastmattan: https://bastmattan.blogspot.com/?m=0
    Margaretha

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den osedligheten har jag faktiskt missat :)

      Radera
    2. Här kan du läsa vad en synnerligen sur gubbe skrev om Hertha.
      Kanske ska man ursäkta honom för han lär ha haft en krävande far — vilket många har haft utan att ha blivit såå griniga.
      Margaretha
      https://bastmattan.blogspot.com/2021/05/lite-battre-har-det-val-anda-blivit.html?m=1



      Radera
    3. Ja kära nån! Vilken gubbstrutt! Men man kan inte annat än le när man läser att han hade tyckt att det hade varit i sin ordning om Hertha hade skött om ynglingens fot, men att sköta om hans knä, nej där gick verkligen gränsen! ;)

      Radera
  7. Trevligt att du tog över temat! Mina böcker är bra - och en har vi (förstås) gemensamt!
    https://klimakteriehaxan.blogspot.com/2024/10/patnatale.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är tämligen säker på att det är Gösta Berlings Saga.

      Radera
  8. Nu blev jag nyfiken på Hertha. https://lottensbokblogg.wordpress.com/2024/10/01/tisdagstrion-v-40-bocker-utgivna-pa-1800-talet/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kan alltid vara roligt att stoltsera med att man läst den feministiska klassikern ;)

      Radera
  9. Tisdagstrion är alltid roligt så jag är glad att du tog över. Gösta Berlings saga fick vara med hos mig idag också.
    https://lasfotoljen.blogspot.com/2024/10/tisdagstrion-bocker-utgivna-pa-1800.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Gösta Berlings saga är en fantastisk historia.

      Radera
  10. trevligt ämne du inleder med, Robert! fint att du tog hand om Tisdagstgrion! har icke läst Hertha
    http://mrscalloway.blogspot.com/2024/10/tisdagstrion-v-40-2024.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det finns så mycket fin litteratur från 1800-talet som verkligen tål att lyftas fram.

      Radera
  11. Det blev en trio idag! https://pepparkaksbokhyllan.wordpress.com/2024/10/01/tisdagstrion-1800-talsbocker/
    Och det är fint att tisdagstrion får en fortsättning!

    SvaraRadera
  12. Här är min trio https://eggetbok.blogspot.com/2024/10/tisdagstrion-vecka-40-bocker-utgivna-pa.html

    SvaraRadera
  13. Jag var säker på att du skulle ha med Carmilla. Tänk vad fel jag hade. Jag har inte läst Hertha än, men väl de andra två. Bra att du kompenserar för mina gubbar med tre kvinnliga författare. Här är de, gubbarna https://scyllashylla.blogspot.com/

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kom faktiskt inte att tänka på Carmilla. Det bara råkade bli så att jag valde tre kvinnliga författare, men nu när jag tänker på det så är jag glad att det blev så. Det är lätt att det bara blir "gubbar". Det räcker att se på listan över nobelpristagare.

      Radera