Sidor

tisdag 2 juli 2019

Tisdagstrion: Amerikanska favoriter

Bokbloggen Ugglan & Boken drar från och med idag igång en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat amerikanska favoriter.

Om de är mina främsta favoriter vet jag inte, men jag ska i alla fall plocka fram tre minnesvärda amerikanska böcker.

Först ut blir Den gamle och havet av nobelpristagaren Ernest Hemingway.
Det är en bra, och sorglig, roman om den gamle fiskaren som betraktas som otursförföljd. Därför får "pojken" inte följa med honom ut och fiska längre. Ensam sitter han i sin båt, när han äntligen får den stora fisken på kroken. I dagar kämpar han mot fisken och vinner. Han lyckas döda jättefisken och börjar se fram mot att få sälja fiskköttet på marknaden.
Men hajarna attackerar och tar bit efter bit från fisken. Till slut finns bara ryggfenan och huvudet kvar.
Ernest Hemingway fick Pulitzerpriset för denna roman 1953 och den anses vara den avgörande orsaken till att han 1954 erhöll Nobelpriset i litteratur.

Så får det bli Dödssynden av Harper Lee.
Dödssynden utspelar sig i en liten stad i Alabama i den amerikanska Södern i mitten av 1930-talet. En svart man anklagas för våldtäkt på en vit kvinna. Advokaten Atticus Finch försvarar honom, vilket inte uppskattas av alla. Varför bry sig om att hålla en rättegång mot en neger, när man lika gärna kan lyncha honom direkt?
Bokens berättare är advokatens åttaåriga dotter Scott (Harper Lee själv?). Den skarpsinniga flickan ser igenom samhällets förljugenhet. Hur kan hennes lärarinna tycka så synd om judarna i Tyskland, samtidigt som hon inte har det minsta till övers för de svarta i den egna staden?
I boken används orden neger och nigger hela tiden. Det här är en bok som man definitivt inte får byta ut dessa ord mot andra som är mindre stötande idag. De behövs för att man ska förstå det samhälle som beskrivs. Det går inte att byta ut ett ord som "niggerälskare" mot "afroamerikanälskare", för då skulle man helt radera det rasistiska samhälle som beskrivs.
Dödssynden är en riktigt bra bok, och jag förstår att den blev mycket uppmärksammad när den gavs ut 1960. Det var en tid när svarta i sydstaterna fortfarande förvägrades rätten att rösta och svarta och vita hade olika offentliga toaletter, skilda skolor och skilda säten i bussarna.

Och när vi nu är inne på det ämnet vill jag lyfta fram en bok från 1800-talets mitt: Onkel Toms stuga av Harriet Beecher Stowe.
Boken kom ut 1852, och avsikten var att avslöja grymheterna i slavsystemet. Det innebär dock inte att Stowe stod fri från rasistiska tankar. Är vi inte alla barn av vår tid? När hon skriver om en svart kokerska att hon är duktig på att laga mat precis som alla andra av hennes ras, så är detta naturligtvis också ett rasistiskt synsätt. Även positiva omdömen är rasistiska, när de bygger på synen att människan kan bedömas utifrån ras. Och vem skulle idag benämna svarta barn som "krullhuvuden"?
Men man ska inte läsa boken med moderna glasögon, utan istället se till hur den kan ha blivit emottagen på 1850-talet. I USA såldes boken i hela 300 000 exemplar, vilket gjorde den till den mest spridda boken efter Bibeln! Den satte fart på debatten om slaveriet och anses ha haft en stor betydelse för beslutet att förbjuda slaveri i USA.
Harriet Beecher Stowe fick träffa president Abraham Lincoln i början av inbördeskriget, och då ska presidenten ha sagt: "So this is the little lady who made this big war?"
Idag används ibland "Onkel Tom" som en nedsättande benämning på svarta som inte kämpar för sina rättigheter. Det tycker jag är djupt orättvist mot romanens Onkel Tom. Förvisso är han en man som för det mesta finner sig i sin lott och bara önskar sig en god "massa", men i romanen symboliserar han godheten, i bjärt kontrast till slavhandlarna. Den religiösa Harriet Beecher Stowe ville nog förvisso inte att de svarta skulle göra blodig revolution, men hon var övertygad om att om man bara spred informationen om slaveriets omänsklighet, så skulle hennes land avskaffa det. Och hon fick ju faktiskt rätt.

25 kommentarer:

  1. Faktiskt läst alla tre :) Skönt att kunna säga det ibland. Själv hoppade jag klassikerna för ovanlighetens skull. Hörru, ska du inte länka hos Ugglan så att folk hittar hit lite lättare?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har länkat, men kommentarerna kommer inte upp förrän hon godkänt dem.

      Radera
  2. Dödssynden är den enda jag har läst av dem :)

    SvaraRadera
  3. Onkel Toms stuga läste jag nyligen - för Kaosutmaning - fortfarande ryslig läsning, alltid hemskt när det är sant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rysligt, men samtidigt lite upplyftande, eftersom man vet att boken medverkade till slaveriets avskaffande.

      Radera
  4. Riktigt klassisk lista! Tack för dina tips!

    SvaraRadera
  5. Den gamle och havet är så bra!

    SvaraRadera
  6. det var en riktig klassikertrio! en gång hade jag en riktig Hemingway - period och läste mycket av honom

    SvaraRadera
  7. Tre verkliga klassiker! Man borde läsa om dem, allihop.

    SvaraRadera
  8. Jag tror jag har läst alla tre, men är lite osäker på Hemingways. Riktiga klassiker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Har du inte läst Den gamle och havet, så rekommenderar jag den.

      Radera
  9. Tre klassiker. Jag funderar ibland på om jag skulle läsa om Dödssynden. Och jag håller med dig om att man inte ska städa i gamla böcker så att de blir mer politiskt korrekta. I alla fall inte i vuxenböcker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, historien blir obegriplig om orden i gamla böcker inte får stå kvar. Man kan avsky Mein Kampf, men man kan ju inte ge ut den i nyutgåva och ta bort antisemitismen.

      Radera
  10. Läst alla utom Dödssynden, men har sett filmatiseringen, väldigt bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den filmen har jag tyvärr inte sett.

      Radera
  11. Dödssynden har jag läst och den var himla bra! Den gamle och havet vill jag läsa någon gång, men det verkar lite ledsam på din beskrivning..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den är sorglig, men ändå läsvärd. Jag tror att det är vemodet som har gjort den till en stor klassiker. Hade inte varit samma sak om allt hade ordnat upp sig på slutet.

      Radera
  12. Onkel Toms stuga är ännu oläst, men både Dödssynden och Den gamle och havet är lästa och omtyckta, riktiga klassiker som tål omläsning. Bra trio!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den trion behöver inte skämmas för sig ;)

      Radera