Sidor

tisdag 10 september 2019

Tisdagstrion: Norrland

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat Norrland. Här följer min trio:



Jag tycker för det mesta att Torgny Lindgren är en fantastisk författare, och Norrlands Akvavit gjorde mig inte besviken. Än en gång är handlingen förlagd till Västerbotten och han lyckas återanvända någon figur från en annan roman. I Merabs skönhet fick vi stifta bekantskap med Jakob, som kämpade mot en jättelik stubbe. I Norrlands Akvavit dyker hans änka Gerda upp när hon ligger på sitt yttersta.
Boken handlar om evangelisten Olof Helmersson, som ett halvsekel tidigare har omvänt en hel bygd och lett väckelsemöte. På gamla dagar har han kommit på att allt var fel och har nu blivit gudsförnekare. Därför återvänder han för att försöka omvända sin gamla församling bort från kristendomen. Problemet för honom är dock att de flesta av dem som fortfarande är kvar i livet redan själva har omvänt sig. Församlingen består nu av endast två personer och dem lyckas han aldrig ens försöka avkristna. Snarare är det väl Gerda som verkar frälsa Olof på nytt.
Det finns många tankar och episoder som kan leda till eftertanke och ibland till ett leende. Det stundtals meningslösa i livet tycker jag illustreras lysande i ett litet avsnitt i boken där Eskil Holm uttrycker sin stora tacksamhet till Olof Helmersson för att denne en gång i tiden gjort honom frisk från magsåret:
Tack vare Olof Helmersson och helbrägdagörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk.


Boken Självtäkt är skriven av en mindre känd deckarförfattare, nämligen tidigare åklagaren och numera domaren Tove Klackenberg. Hennes debutbok hette Påtaglig risk att skada, vilken fick debutantdiplomet av Svenska Deckaradademin. Senare har hon givit ut böckerna Inlåst och Dömd på förhand.
Självtäkt handlar om åklagaren Svea Lundström Duval som knappt hinner börja på sin nya arbetsplats i Östersund förrän Härjedalen drabbas av en rad sabotage. Tidningarna är snabba att knyta händelserna till rättstvisten mellan traktens markägare och samebyarna, och Svea placeras i Sveg för att leda den uppmärksammade utredningen.
Det finns saker som jag tycker är mycket bra i boken. Exempelvis de många tydliga exemplen på hur samerna blivit förtryckta långt in i vår tid. Fortfarande finns stora motsättningar mellan samer och svenskar i Sameland.
(Lustigt förresten att Tove Klackenberg låter en same i boken tala om svenskarna som ett annat folk. Det blev ju ett förfärligt bråk när sverigedemokraten Björn Söder benämnde samer som en egen nationalitet.)
Intrigen är väl inte helt dum. Det blir en hel del brott som ska lösas, och det gäller för polisen och för åklagaren att försöka se om det finns något samband.
Men varför måste Svea Lundström Duval bo i en husbil när hon tjänstgör i Härjedalen? 
Det jag har svårast att acceptera i boken är upplösningen. Plötsligt kommer det renar och skotrar med maskerade förare instormande mitt i ett EU-möte, och mitt i allt detta står allting klart för Svea Lundström Duval. Där hängde jag faktiskt inte riktigt med. 
Boken blir med tvekan godkänd, men jag kan tänka mig att läsa författarens debutbok. Får kolla om biblioteket kan skaka fram den.


Höjden av förändring är en berättelse om vad som händer när man byter Huvudstadens 1000000 invånare till Vemforshöjdens 33. Vad som händer när man faktiskt vågar ta det där steget som innebär Stor Förändring. Som många pratar om, men väldigt få genomför.
Det här är en bok som jag tyckte om redan från första början. Det finns en ironi som jag bara älskar, när vi följer huvudperson (vars namn jag inte tror nämns) som lämnar Stockholm och istället flyttar till en pytteliten by i Norrlands inland.
Det har talats mycket om att människor kan bo kvar i glesbygden och arbeta hemifrån med hjälp av datorer och mobiltelefoner. Men här har vi en kille som går all in. Han tar varken med sig dator eller smartphone. Inga uppdateringar på FB och inga mejl eller sms. Under tiden han arbetat i Stockholm har han tjänat tillräckligt med pengar för att kunna bo i den här byn utan att ha något arbete. Levnadsomkostnaderna är små. Det hus på gränsen till ruckel som han valt som sitt hem betalar han kontant, vilket gör att han får låga boendekostnader.
Detta är en förändring som kan provocera omgivningen. Hans ytliga vänner i Huvudstaden skulle inte kunna förstå hur man frivilligt kan lämna storstadens stress. Och hans nya grannar och hans föräldrar kan inte förstå hur man kan låta bli att arbeta när man är i arbetsför ålder.
Om jag ska säga något negativt om boken så är det att det finns en del språkliga brister. Det står "en slags" istället för "ett slags" på många ställen. Och meningen "man vill att sina skyddsobjekt ska lyckas här i livet" gör lite ont i mig.
Men sammantaget är detta en riktigt underhållande bok med härlig sarkasm. Dessutom är den mycket lättläst. Köp den! För den kommer att få dig att le många gånger! Men den innehåller dessutom en hel del allvar. De viktigaste mänskliga relationerna är nog varken enklare eller svårare bara för att man byter omgivning.

32 kommentarer:

  1. Har inte läst någon av dem, men jag känner ju till Torgny Lindgren :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Lindgren har skrivit många bra och tänkvärda böcker. Underfundig är väl ordet som bäst karaktäriserar honom.

      Radera
  2. just denna av Lindgren har jag inte läst, har andra i min bokhylla.

    SvaraRadera
  3. Jag har inte läst någon av dessa men men de är säkert bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag rekommenderar Höjden av förändring.

      Radera
  4. Vi är rörande överens om Torgny L:s storhet du och jag! Klackenberg har jag också läst och gillar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torgny Lindgren är verkligen en favoritförfattare.

      Radera
  5. Har inte läst någon av böckerna i din trio men Höjden av förändring finns i min läsahög så den kommer jag att läsa så småningom. Tack för tips om de andra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är roligt med en egenutgiven bok som är så bra!

      Radera
  6. Vi har Norrlands akvavit gemensamt. Jag börjar mer och mer luta åt att jag inte alls har läst den, att den är en hyllvärmare. Höjden av förändring verkar intressant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då är det dags att plocka fram den från hyllan ;)

      Radera
  7. Har inte läst någon av dina böcker, så tack för tipsen.

    SvaraRadera
  8. Tove Klackenberg har jag aldrig hört talas om, ska kolla upp lite mer!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hon har bott och arbetat i Värmland och jag har träffat henne nån gång (Ytterst ytlig bekantskap. Hon vet antagligen inte vem jag är.) så därför var jag nyfiken på hennes bok.

      Radera
  9. Lindgren har jag också med - hur kan man INTE ha med Torgny liksom. 'Höjden av förändring' vill jag som sagt väldigt gärna läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Torgny Lindgren ska vara med! Och visst ska du läsa Höjden av förändring! :)

      Radera
  10. har också med den norrländska akvaviten. helt oslagbar! Klackenberg låter spännande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Norrländsk Akvavit skulle definitivt platsa i en svensk litteraturkanon.

      Radera
  11. Inte läst någon av dessa böcker men annat av Torgny Lindgren. Klackenberg låter lite bekant.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torgny Lindgren var en verklig berättare.

      Radera
  12. Jag gillar Torgny Lindgren men har aldrig läst just den boken.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Då har du nåt bra kvar av honom att läsa.

      Radera
  13. Nu blev jag nyfiken på både Självtäkt och Höjden av förändring

    SvaraRadera
    Svar
    1. Framför allt Höjden av förändring tycker jag är läsvärd.

      Radera
  14. Nya titlar och författare för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Torgny Lindgrens författarskap är en fantastisk brunn att ösa ur.

      Radera
  15. Inte läst någon av dem, men Torgny Lindgren har ju förekommit på flera ställen i den här veckans trio.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han är nog något av en husgud för många ;)

      Radera
  16. Höjden av förändring tyckte jag ju väldigt bra om. :)

    SvaraRadera