Heder utan samvete

Titel: Heder utan samvete
Originalets titel: Oath of Office
Författare: Marc Cameron
Förlag: Bookmark Förlag (2019)
Antal sidor: 518

Heder utan samvete är skriven av Marc Cameron, som fortsätter Tom Clancys serie om president Jack Ryan.
Iran står på gränsen till revolution och omvärldens ledare hyllar den så kallade Persiska våren. I Kongressen höjs röster för att hjälpa rebellerna men president Jack Ryan förblir tveksam. Samtidigt står han inför problem inom landets gränser. En dödlig influensa, katastrofala översvämningar och en oetisk senator som med hjälp av bot-manipulerade nyheter gör allt i sin makt för att störta Ryan. Det största hotet mot världens säkerhet uppdagas dock då två ryska kärnvapenmissiler kapas och förblir spårlöst försvunna. Jack Ryan Jr måste tillsammans med Kollegiet lösa mysteriet och spåren leder honom till Afghanistan - där han blir attackerad och bortförd.

Detta är den andra boken jag läser i den här serien. Den förra var Makt utan gräns, och precis som var fallet då har jag svårt att komma in i boken, eftersom det är så många separata händelser som omväxlas. Än befinner vi oss i ett ryskt flygplan, än i Ovala rummet, än i ett förhörsrum/tortyrkammare i ett iranskt fängelse och det finns hur många namn som helst att hålla reda på. Jag är tacksam för att det längst fram i boken finns en lista över framträdande personer i boken och vad deras uppgift är, annars hade jag nog fått lägga av. Och givetvis måste författaren även denna gång grotta ner sig i olika vapens prestanda och kaliber.

Men eftersom jag tyckte att Makt utan gräns tog sig ju längre jag kom in i boken, stålsatte jag mig och läste vidare, och belöningen för detta kom så småningom. När författaren utnyttjat möjligheten att studsa runt mellan olika platser och händelser börjar han knyta ihop alla lösa tåtar, och det är då boken växer. Det är då boken blir riktigt spännande. Skickligt låter författaren oss steg för steg inse att motståndarnas mål är ett helt annat än vad alla trott, och mot slutet kan jag inte nog snabbt komma vidare i boken. Bara ett kapitel till innan jag ska sova... (Ja, ni känner igen känslan.)

När jag slagit ihop boken kan jag inte säga annat än att Marc Cameron än en gång skrivit en riktigt bra spänningsroman, som i vart fall i bokens senare hälft blir en verklig bladvändare.