Ett bokpaket

Idag fick jag ett bokpaket. En bok som jag köpt via Bokbörsen. Den heter Ormen i Essex och är skriven av Sarah Perry. Jag har läst om den lite här och där och nu ville jag stilla min nyfikenhet.

Helgfrågan v. 31

Helgfråga från Mias bokhörna. Det är semesterutgåvan, så det är samma frågor varje vecka. Helgfrågan lyder:

Vad läser du?

Bonusfråga: Semestertips, filmtips, recepttips eller något annat tips?

Just nu läser jag en bok som heter Tackar som frågar - Historien om några människor av Jennie Dielemans. På framsidan finns en klisterlapp som berättar att jag tydligen fyndat den nånstans för endast tio riksdaler.

Ja, vad ska man göra nu på sommaren? Titta på TV kanske? Jag tittar väldigt lite på TV. Men om jag kommer ihåg det på söndag kl. 21 så kanske jag tittar på TV3. Där visas då Jurassic Park III. Jag vet att jag har sett första filmen, men minns inte om jag har sett den andra. Från den första filmen minns jag i alla fall att den var mycket skickligt gjord.

Styr din plog över de dödas ben

Titel: Styr din plog över de dödas ben
Originalets titel: Prowadz Swój Pług Przez Kosci Umarłych
Författare: Olga Tokarczuk
Förlag: Bonnier Pocket (2020)
Antal sidor: 259

Det är vinternatt och snön faller tät. Janina Duszejkos hus är ett av få bebodda i den lilla byn på den polska landsbygden. Tidigare arbetade Janina som lärare, numera ägnar hon dagarna åt att översätta William Blake, studera astrologi och se efter välbärgade Warszawabors sommarställen. Hon betraktas som en ensling, som föredrar rådjurens och vildsvinens sällskap framför människornas.
Den här natten inträffar den första av en rad allt märkligare händelser i Janinas avlägsna hörn av världen. Grannen Storfot hittas dör. Snart följer fler offer. Den lokala polisen famlar, och Janina inser att hon måste ta utredningen i egna händer. Bara hon verkar kunna tyda spåren.

Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk liknar nog inget annat jag har läst. Och det ska det kanske inte, när det är en bok av en nobelpristagare.

Vi följer den märkliga Janina Duszejko, som upprörs över att djur dödas. Att någon kan skjuta ett rådjur är något som hon inte kan förstå. Men det mesta som händer här i världen är förutbestämt enligt henne. Hon undersöker hur planeterna och stjärnorna förhåller sig till varandra och kan där se hur en människas liv kommer att bli och även hur hon kommer att dö.

När ett antal märkliga dödsfall sker i trakten har Janina snart kommit på vad som ligger bakom. Hon använder inte bara astrologin utan ser även att det finns djurspår där någon har mördats. Eftersom de döda är jägare och pälshandlare har hon snart bilden klar för sig. Det är djuren som hämnas. Hon skriver till polismyndigheten och berättar vad hon kommit fram till, men ingen vill tro henne.

Som en parallell berättelse följer vi hur Janina och en god vän till henne översätter William Blakes verk och varje kapitel börjar med ett kort Blakecitat. Om jag förstod allt rätt är även bokens titel ett citat från ett av Blakes verk.

I boken finns ett antal ledtrådar som ger svaret på vad som har hänt de döda männen, men det är nog fler än jag som inte lagt märke till dem förrän författaren ger oss upplösningen.

Boken är faktiskt riktigt underhållande, vilket jag inte hade förväntat mig. Språket är mycket bra, och detta kan översättaren Jan Henrik Swahn ta åt sig äran av. En hel del idiomatiska uttryck dyker upp, och jag blir lite nyfiken på vad den polska förlagan säger.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 15: Läs en bok/författare från Östeuropa/Sydeuropa.

Dagens visdomsord 2020-07-29

Att lura en man är ingen konst, men den kvinna som lurar en kvinna, hon är verkligen begåvad. (John Gay)

En smakebit på söndag - Styr din plog över de dödas ben

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter Styr din plog över de dödas ben och är skriven av Olga Tokarczuk.

Det är vinternatt och snön faller tät. Janina Duszejkos hus är ett av få bebodda i den lilla byn på den polska landsbygden. Tidigare arbetade Janina som lärare, numera ägnar hon dagarna åt att översätta William Blake, studera astrologi och se efter välbärgade Warszawabors sommarställen. Hon betraktas som en ensling, som föredrar rådjurens och vildsvinens sällskap framför människornas.
Den här natten inträffar den första av en rad allt märkligare händelser i Janinas avlägsna hörn av världen. Grannen Storfot hittas dör. Snart följer fler offer. Den lokala polisen famlar, och Janina inser att hon måste ta utredningen i egna händer. Bara hon verkar kunna tyda spåren.

Smakbiten är hämtad från sidorna 54-55:

Författarinnan brukade dyka upp i maj, med bilen fullproppad upp till taket med böcker och exotiska livsmedel. Jag hjälpte henne att tömma bilen eftersom hon hade dålig rygg. Hon gick omkring med ortopedisk stödkrage, hade visst råkat ut för en olycka en gång, eller om det nu var skrivandet som var boven. Hon påminde om någon som varit med om Pompeji - det såg ut som om hela hon hade fått aska över sig; ansiktet var askgrått, läpparna askgrå och ögonen lika grå som håret, stramt uppsatt med ett gummiband och fäst i en liten bulle på huvudet. Om jag inte känt henne bättre hade jag säkert läst hennes böcker. Men nu gjorde jag det och vågade inte ta i dem. Kanske skulle jag där hitta mig själv beskriven på ett sätt så att jag inte alls kände igen mig. Eller mina smultronställen som för henne betyder något helt annat än vad de gör för mig. På något sätt brukar sådana som hon, sådana med pennans makt, vara farliga. De väcker omedelbart misstankar - att de inte är sig själva, bara ett öga som oavlåtligt tar in synintryck och förvandlar dem till meningar; varigenom de berövar verkligheten på det viktigaste av allt; det outsägliga.

Veckans mening v. 30

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk.

Många män i en viss ålder drabbas av testosteronrelaterad autism, med symptom som långsam atrofiering av den sociala intelligensen och den mellanmänskliga kommunikationsförmågan, varvid även förmågan att klä tankar i ord tycks ta skada.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

Helgfrågan v. 30

Helgfråga från Mias bokhörna. Frågan är den samma som de senaste veckorna. Helgfrågan lyder:

Vad läser du?

Just nu läser jag Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk. På söndag kommer det en smakbit.

Dagens visdomsord 2020-07-22

Ingen god gärning, oavsett hur liten, är någonsin bortkastad. (Aisopos)

Måste man inte läsa böcker man recenserar?

Egentligen borde svaret på frågan vara självklar. Man recenserar inte en bok man inte har läst. Varför jag tar upp detta nu är därför att jag var inne på boksidan.net, där man har möjlighet att själv lägga in recensioner. Jag gick in för att lägga in min egen recension av Hotell Angleterre och finner då en annan recension, som givit betyget 2 av 5. "Recensionen" lyder:
Redan på sidan 37 säger jag farväl till denna roman. Tycker inte att detta är skönlitteratur, snarare en redogörelse.

Detta om en bok på 555 sidor! Orkar man inte läsa mer än inledningen ska man banne mig inte klanka ner på en bok, enligt mitt enkla förmenande.

Hotell Angleterre

Titel: Hotell Angleterre
Författare: Marie Bennett
Förlag: Wahlström & Widstrand (2015)
Antal sidor: 555

SVERIGE 1940. Andra världskriget rasar i Europa och nygifte Georg blir inkallad för att försvara gränsen mot Finland. Han hamnar i ett militärläger i Norrbotten, med isande kyla och ett sadistiskt befäl. Händelserna i lägret leder till uppror och blodspillan och till att Georg slutligen blir internerad på falska grunder.
Hemma i Malmö blir Georgs övergivna fru Kerstin vän med den gåtfulla Viola. Till sin förvåning blir Kerstin förälskad, och trots sina olikheter inleder de en passionerad kärleksrelation. Men den glamorösa Viola bär på många hemligheter och snart ska Kerstin upptäcka att det Viola döljer innebär en fara - för dem båda.

Hotell Angleterre är en riktigt intressant bok om beredskapsåren, sedd genom de äkta makarna Georgs och Kerstins ögon. Författaren gör inte anspråk på att ge en alltigenom sann bild av hur allting var i Sverige vid den här tiden. Visst fanns det interneringsläger i Sverige under kriget, men som Marie Bennett själv säger i bokens slutord, så satt ingen internerad så länge som Georg i boken får göra. Och Hotell Angleterre i Malmö har aldrig existerat och har inget att göra med Hotel d'Angleterre i Köpenhamn. Men detta är inte det viktiga. Boken handlar om två personer som skiljs åt under krigen, och som när de möts igen har svårt att hitta tillbaka till varandra igen.

Få kan förstå det trauma Georg har upplevt; bara de som själva varit med kan ha någon insikt. Och Kerstin, som blir upp över öronen förälskad i en kvinna och de inleder ett förhållande. Detta i en tid då homosexualitet var straffbart. Det var inte förrän 1944, som riksdagen beslutade att homosexualitet bland vuxna inte skulle vara kriminellt, utan istället ses som en sjukdom.

Bitvis är Kerstin en förfärligt jobbig person. Hennes svartsjuka tar fram det sämsta i henne, men det gäller väl oss alla. Jag har inte hört talas om någon svartsjuka som danat bättre människor. När Georg och Kerstin återförenas är hon inte längre tillsammans med Viola och en av hennes största fasor att någon ska avslöja att hon haft ett passionerat lesbiskt förhållande.

Detta är en välskriven bok och läsaren får en mycket god bild av Georgs och Kerstins känslor. En mycket bra debutbok, och det ska bli mycket intressant att se vad Marie Bennett kommer att leverera i framtiden.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 8: Läs en bok vars huvudperson är HBTQ.

Bokpaket

Idag kom det ett bokpaket. I det fanns Eld och Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. De ingår i Engelsforstrilogin och jag har köpt dem via Tradera. Så nu har jag alla tre delarna. Men jag har gjort en miss. Jag har köpt två ex av Nyckeln, och jag tänker inte läsa den i stereo...

Så om den är nån av er som vill ha Nyckeln, så är det bara att säga till. Böckerna är givetvis begagnade, men verkar vara i gott skick.

Surströmming 2020

I lördags åt vi surströmming på altanen. Den fick Mariestadsöl och Aalborgs Jubileumsakvavit att simma i ;) Surströmmingen vi åt var från 2017. Bara amatörer äter årets surströmming :D

En smakebit på söndag - Hotell Angleterre

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Hotell Angleterre och är skriven av Marie Bennett.

SVERIGE 1940. Andra världskriget rasar i Europa och nygifte Georg blir inkallad för att försvara gränsen mot Finland. Han hamnar i ett militärläger i Norrbotten, med isande kyla och ett sadistiskt befäl. Händelserna i lägret leder till uppror och blodspillan och till att Georg slutligen blir internerad på falska grunder.
Hemma i Malmö blir Georgs övergivna fru Kerstin vän med den gåtfulla Viola. Till sin förvåning blir Kerstin förälskad, och trots sina olikheter inleder de en passionerad kärleksrelation. Men den glamorösa Viola bär på många hemligheter och snart ska Kerstin upptäcka att det Viola döljer innebär en fara - för dem båda.

Smakbiten är hämtad från sidan 187:

Jag sänker huvudet under vattnet och roar mig med att blåsa bubblor ett tag, innan jag lutar mig tillbaka och bara njuter. Håret klistrar sig runt ansiktet på mig, men jag orkar inte bry mig om hur det kommer att se ut då det har torkat. Efter en stund öppnar jag ögonen. Så blek jag är! Jag höjer en fot ovanför vattenytan och ser tusen glänsande små droppar rinna längs benet och ner i karet igen. Huden är täckt av små ljusbruna hår. Jag har inte brytt mig om att raka benen på hela vintern. Plötsligt självmedveten sänker jag ner foten i vattnet igen, och betraktar istället de vackra marmoreringar som ljuset åstadkommer på magen och bröstet. Könshåret vajar befriat, likt sjögräs, strax nedanför.

Veckans mening v. 29

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Hotell Angleterre av Marie Bennett.

Jag närmar mig telefonen med samma försiktighet som man närmar sig ett djur som inte är helt tamt. 

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

Helgfrågan v. 29

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia kör förra veckans frågor i repris. Helgfrågan lyder:

Vad läser du?

Bonusfråga: Semestertips, filmtips, recepttips eller något annat tips?

Just nu läser jag Hotell Angleterre av Marie Bennett. Den utspelar sig i Sverige under beredskapsåren. På söndag ger jag ett smakprov från boken.

Det blir ingen längre resa under semestern. Inte ens den sedvanliga resan upp till Lit utanför Östersund där min svärmor bor. Skälet är att hon bor på ett gruppboende och där är det besöksförbud, så det vore lite löjligt att åka närmare 60 mil och ändå inte få hälsa på henne.

Men min fru kom på en idé. Julen 2018 fick jag boken Café Värmland av henne. Där finns recept och guide till 50 caféer i Värmland. Så nu ska vi välja ut några av dem som utflyktsmål. För er som inte kan åka till Värmland i år kan jag tipsa om att motsvarande böcker har givits ut för ett stort antal landskap i Sverige.

Dagens visdomsord 2020-07-15

Det är lätt att vara modig på ett säkert avstånd. (Aisopos)

Ett bokpaket

Idag fick jag ett bokpaket med två böcker i. Det är Cirkeln och Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. De är de två första delarna i Engelsforstrilogin. Jag köpte böckerna på Tradera.

Den första tryckta boken

Den tyske guldsmeden Johannes Gutenberg uppfann den moderna tryckpressen 1455 och därför anses den Bibel som han tryckte vara världens första tryckta bok. Den trycktes i 180 exemplar. Den kallas ibland för Mazarinbibeln, eftersom kardinal Mazarin ägde ett exemplar.

Fast kineser och koreaner tryckte böcker tidigare, men som så ofta utgår vi från västerlandet när det gäller upptäckter.

Australien sägs ha upptäckts av holländaren Willem Janszoon 1606. Visst, fast aborginerna kom ju dit minst 50000 år tidigare.

Svensk soldat

Titel: Svensk soldat
Författare: Jan Fridegård
Förlag: Wahlström & Widstrand (1959)
Antal sidor: 206

Svensk soldat är den första delen i en romansvit om fem delar. Fridegård skriver om sin farfarsfar som var indelt soldat, men först handlar denna bok om hans farfarsfarmor, bonddottern Margareta Ericsdotter, som blir med barn med en polack. Detta skulle vara en stor skam om det kom ut och hon pekar istället ut soldaten Johan som befinner sig i Finland för att kriga mot ryssen. Det är 1790-tal på den uppländska landsbygden.

Fridegård ställer sig i boken på de svagastes sida. Han låter Margaretas far ondgöra sig över det krig mot Ryssland som Gustav III dragit igång, och som gör att många unga svenska män stupar i strid eller kanske dör av sjukdomar utan att ens ha nått fram till slagfältet. Och många i landet är fattiga, samtidigt som kungen och adeln festar i Stockholm. Inget fel med det upplägget. Men när jag för sjätte eller sjunde gången får "höra" honom säga att kungen har hundrasextioåtta hästar, eller att Karl XII var en mycket bättre kung, för han åt mögligt bröd tillsammans med sina soldater, då tröttnar jag.

Naturligtvis är författaren även synnerligen kritisk till kyrkan och dess "svartrockar" och det kan säkert finnas skäl till detta. Men det blir övertydligt när Margaretas mycket religiösa mamma gestaltas som en ondsint djävul och Eric Hansson benämner henne "svartfan" och liknande.  Elegantare samhällskritik har jag läst.

Att få sig till livs att en våldtäkt nog inte är en våldtäkt, eftersom kvinnan nog innerst inne ville, känns allt annat än fräscht. Utan att skämmas berättar Eric Hansson för sin dotter Margareta att hon kommit till efter att han tvingat sig på hustrun.

Det är tyvärr en ganska tråkig bok med alla upprepningar, och jag tänker inte leta rätt på de följande böckerna i serien.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 7: Läs en bok som publicerades det år du föddes. 

En smakebit på söndag - Svensk soldat

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter Svensk soldat och är skriven av Jan Fridegård.

Svensk soldat är den första delen i en romansvit om fem delar. Fridegård skriver om sin farfarsfar som var indelt soldat, men först handlar denna bok om hans farfarsfarmor, bonddottern Margareta Ericsdotter, som blir med barn med en polack. Detta skulle vara en stor skam om det kom ut och hon pekar istället ut soldaten Johan som befinner sig i Finland för att kriga mot ryssen. Det är 1790-tal på den uppländska landsbygden.

Smakbiten är hämtad från sidan 95:

När Margareta kom in på gården stod både fadern och Hällström vid vagnen. De resonerade med brännvinsröster och slog med händerna. Såg nästan ut att vara osams.
- Margareta har väl nåt att säja själv också, sade Hällström när han fick se henne.
- Ungarna ska väl lyda sina föräldrar.
- Inte sen dom har egen karl och ska ha barn.
- Va' gapar ni efter? frågade Margareta.
- Jo, far din säger att du ska stanna hemma och jag säger att du hör till oss nu. Jaså, du har fått stånkan av gumman?
- Ja tack farbror.
- Är den inte bra?
- Den finaste jag sett i hela mitt liv.
- Den ska liksom föreställa fästmansgåva nu när Johan inte är hemma och kan göra någon själv....
"Nog vill jag till de snälla människorna" tänkte Margareta. "Men tänk om Johan kommer hem."
- Nog vill jag komma till er men far behöver hjälp nu till sådden.
- Ja, just det du, sade Eric Hansson förnöjd.
- Du ska int gå på gälena som du är nu, sade Hällström. Hemma hos oss behöver du bara fnaska med lite smått.

Veckans mening v. 28

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Svensk soldat av Jan Fridegård.

Jag köpte en blommig halsduk åt henne - mest på jävulskap för hon går helst i svart schalett.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

Om man får drömma lite

Ett sånt här bibliotek skulle jag vilja ha hemma :D

Helgfrågan sommar v. 28

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia skulle vilja ligga på stranden och läsa, men det har regnat för mycket. Helgfrågan lyder:

Vad läser du?

Bonusfråga: Semestertips, filmtips, recepttips eller något annat tips?

Just nu läser jag Jan Fridegårds roman Svensk soldat. Han är en av de svenska arbetarförfattarna. Detta är första delen i en romansvit med fem böcker. Att jag läser den beror på att den passar in på en av punkterna i Kaosutmaning 2020.


Nja, några tips har jag nog inte. Jag är hemma och är sjukskriven. Det må väl så vara, men jag har bilkörningsförbud, så jag tar mig ingenstans. Bara att få till ett besök på Coop kräver planering. Men jag grejar lite i trädgården, läser och försöker skriva lite på tredje delen i vad jag i framtiden vill se som Frykebodaserien :)

Veckans visdomsord 2020-07-08

Så ljuvligt det är en tidig sommarmorgon när naturen tiger och kvinnorna fortfarande sover. (Carl Erik Soya)

I brist på annat...

...att blogga om :)

Kvinnorna på Flanagans

Titel: Kvinnorna på Flanagans
Författare: Åsa Hellberg
Förlag: Forum (2020)
Antal sidor: 321

Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli omtalat och framgångsrikt. De har lyckats och affärerna går strålande. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Hur stora påfrestningar klarar den? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas?

Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg är andra delen i en trilogi. Jag älskade verkligen första delen, Kvinnorna på Flanagans, och den här delen gjorde mig inte besviken. Jag saknade att vi inte fick läsa så mycket om Linda Lansing i den här delen, men det beror på att vi nu befinner oss 20 år framåt i tiden. Det är tidigt 1980-tal. Först har jag lite svårt att hänga med i boken eftersom jag inte vet vad som har hänt under de två decennier som har gått, men det är bara ett berättartekniskt knep av författaren. Med hjälp av några rejäla tillbakablickar 10 och 20 år bakåt i tiden får jag som läsare reda på händelser som kommer att påverka alla inblandade i bokens egentliga nutid.

När människor som lever nära varandra har hemligheter som riskerar att slå sönder gammal vänskap och äktenskap, då blir livet en kamp för att dölja det man är rädd ska komma upp till ytan. Och det är dessa relationsdramer som Hellberg beskriver, men det sker med värme och känslan av att det är en feelgoodroman förtas aldrig.

Möjligen kan jag väl tycka att det var alltför mycket som löstes i en handvändning i slutet av boken. Så enkelt är det nog aldrig i verkligheten.

Detta förtar dock inte känslan av att Kvinnorna på Flanagans är en riktigt bra feelgoodroman i en vacker miljö med champagne i glasen. Det är festligt, flärdfullt och fartfyllt. Nu är det bara att vänta på den avslutande delen, Nya tider på Flanagans, som utspelar sig kring millennieskiftet.

En smakebit på söndag - Kvinnorna på Flanagans

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Kvinnorna på Flanagans och är skriven av Åsa Hellberg.

Vännerna Elinor och Emma har offrat allt för att Flanagans ska förbli omtalat och framgångsrikt. De har lyckats och affärerna går strålande. Men priset har varit högt. De hemligheter som länge varit väl förborgade under lager av skuld och skam hotar nu att avslöjas. Hur stark är deras vänskap? Hur stora påfrestningar klarar den? Och kommer hotellet att överleva om sanningen om ägarna avslöjas?

Smakbiten är hämtad från sidan 66:

Linda Lansing stod mitt golvet på sitt kontor på Flanagans. Solen flödade in genom fönstren och skapade en härlig inledning till de närmaste dagarna. Fjällbacka väntade. För första gången hade hon bjudit med Elinor och Emma. Emma hade haft en förfärlig tid bakom sig och den var långt ifrån över. Det var obegripligt hur man överlevde att förlora ett barn, men Emma måste ju tänka på Frankie förstås. Flickan hade det kanske ännu värre, eftersom ingen av hennes föräldrar var kapabel att ta hand om sin dotter just nu.

Veckans mening v. 27

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg.

"Ska duhuhu studera i Uppsahahala", sa mormor storbölande på svenska, när Billie fick tag på henne i ett av Flanagans linneförråd.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

Vilket snyggt omslag!

Jag berättade HÄR att en novell som jag har skrivit kommer med i en antologi som ges ut av Darkness Publishing.

Nu har förlaget avslöjat hur omslaget ser ut. Ni ser det här till höger. Jag tycker att det är hur häftigt som helst. Mörkt och mystiskt.

Darkness Klassiker kommer ut i höst.

Helgfrågan v. 27

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia funderar på sommarläsning och fredagsmat. Helgfrågan lyder:

Har du gjort någon Tbr för sommaren?

Bonusfråga: Vad brukar du laga för gott en fredagskväll?

Jag har inte semester utan är sjukskriven, men det är ju sommar för mig också och jag har ett antal böcker som jag planerat att läsa:

• Kvinnorna på Flanagans av Åsa Hellberg
• Svensk soldat av Jan Fridegård
• Hotell Angleterre av Marie Bennett
• Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk
• Tackar som frågar. Historien om några människor av Jennie Dielemans

Maten varierar. Just i morgon har jag valt det som väl nu för tiden betraktas som otroligt traditionellt en fredagskväll. Jag tänkte nämligen bjuda på tacos.

En halv gul sol

Titel: En halv gul sol
Originalets titel: Half of a Yellow Sun
Författare: Chimamanda Ngozi Adichie
Förlag: Bonnier Pocket (2007)
Antal sidor: 679

Olanna och Kainene är så olika som två tvillingsystrar kan bli. Olanna har ärvt sin moders mjuka kvinnliga skönhet och hon gör sig till vän med alla. Kainene är sluten och hård och bestämmer sig tidigt för att gå i sin välbeställda faders fotspår och bli bli affärskvinna. Hon möter engelsmannen Richard som blir blixtförälskad i henne men hon funderar inte ett ögonblick på att bilda familj till skillnad från Olanna som flyttar ihop med sin stora kärlek, den politiskt engagerade Odenigbo och får en dotter, Baby.
Hos Odenigbo möter vi också hans unge tjänare Ugwu, en fattig pojke från landet som i tidig ålder visar att han har huvudet på skaft och behandlas som en i familjen.
Men det är svåra tider i Nigeria även för de privilegierade och när inbördeskriget bryter ut blir de alla offer för fruktansvärda händelser som sliter sönder deras liv. Hem och familj splittras. Ugwu blir tillfångatagen och tvingad att gå ut i strid, Olanna och Richard söker tröst hos varandra och ideal och lojalitet testas och förskjuts för alltid.

En halv gul sol är den andra boken av Chimamanda Ngozi Adichie som jag läser. Den första var Lila hibiskus. Den boken var mycket bra, och jag skulle vilja säga att denna är ännu bättre.

En stor del av boken handlar om Biafrakriget 1967-69. Jag minns TV-bilderna med de svältande barnen som hade uppsvällda magar och flugor kröp på dem, men barnen orkade inte vifta bort dem. För mig och många i min generation har nog de bilderna blivit hur vi tänker oss svält i Afrika och andra delar av världen. "Ät din mat! Tänk på barnen i Biafra!" är kända ord för oss alla.

Men jag måste erkänna att jag inte har haft riktig koll på vad som gjorde att Biafra försökte bryta sig loss från Nigeria och vad massvälten berodde på. Den här boken, som är skönlitterär, kan man lära sig mycket av. Nigerias östregion var relativt välmående. Majoriteten av befolkningen där är igbo, som huvudsakligen är kristna. Det var dock andra folkgrupper i norr, huvudsakligen muslimer, som dominerade. Officerare från igbo gjorde en militärkupp, men den följdes av en motkupp. Den nya regimen och dess militär utförde massakrer mot igbo som vedergällning. Detta fick igbo under officeren Ojukwo att proklamera östregionens självständighet under namnet Biafra.

Nigeria gick till anfall mot den nya staten. Det var svårt för Biafra att vinna internationellt stöd. Både Storbritannien och USA ställde sig på Nigerias sida. Inte heller i Afrika fick man stöd, med några få undantag. De flesta afrikanska länder har egna minoriteter, som skulle kunna försöka bryta sig loss. Men trots detta hade Biafra i en början stora framgångar. Det var svårt för Nigeria att besegra de välmotiverade biafranska soldaterna, trots att Biafra led svår brist på vapen. Till slut beslutade sig Nigeria för att blockera hjälpsändningar till Biafra, för att med svältens hjälp besegra utbrytarstaten.

Boken är dock inte en torr uppräkning av fakta. Istället utgår den från ett antal människor i Biafra och hur folk från medelklassen sakta men säkert drabbades av den växande hungern. Samtidigt finns där kärlek, hat, avundsjuka, åtrå och sorg. Det är en bok om människor, genom vars ögon vi får bevittna lidandet i ett mångkulturellt land där folkgrupper hatar varandra.

Adichies bok är mycket välskriven. Det är en bok som griper tag i läsaren. Jag vill varmt rekommendera den.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 12: Läs en bok som har en färg i titeln.