En smakebit på søndag - De vänsterhäntas förening

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu heter De vänsterhäntas förening och är skriven av Håkan Nesser. 

Medan Marten Winchelstroop och Rejmus Fiste ännu går i Olsterby småskola bildar de De vänsterhäntas förening. Flera årtionden senare brinner ett gammalt pensionat ner till grunden och ett antal människor omkommer. Det ena hänger ihop med det andra, men det finns inga människor kvar i livet som kan förklara hur. Nästan inga.

Smakbiten är hämtad från sidan 151:

Trots de inledande turerna hade de hållit samtalet borta från Oosterby. De hade pratat om livet, men ganska distanserat. Marten om sitt skrivande och sina två misslyckade förhållanden. Renate och Claire... ja, mycket distanserat. Resorna för Globetrotter Magazine. Fotboll och ekonomi. Rejmus hade berättat om sitt sjutton år långa äktenskap med Maren. Att det var tryggt och normalt och att han inte hade någonting att beklaga sig över. Barnen hade kamrater och jobbet på fängelset var som det var. Aertenhofanstalten utanför Aarlach, en av de rymningssäkraste bunkrarna i landet. Det dagliga umgänget med människor som ofta hade både ett och flera liv på sitt samvete kunde förstås ha sina sidor, men vilket arbete hade inte det? De förhärdade, han kallade internerna så. Eller De förlorade.

Det förstnämnda var också det bästa sättet att klara sig på ett ställe som Aertenhof, hade han lagt till. Att förhärda sig. Det gällde för de intagna, men också för dem som bara jobbade där. Tyvärr fick man väl säga.

Att bli en kakelvägg i ett duschrum. Låta allt rinna av en.

Nån som vill ha påtår?

 

Veckans mening v. 8

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser.

Kuno Blavatsky fick ett år till i tredje klass, så var det med den saken, vissa unga människor har en trögare mognad än de flesta och Kuno tillhörde otvivelaktigt denna koagulerande kategori.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

Fem en fredag v. 8: Team building

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat team building.

1. Vilket var ditt första jobb?
Det var ett sommarjobb i Herman Anderssons Bokhandel i Karlstad. Det har funnits en bokhandel precis där sedan 1800-talet men nu läggs den ner :(

2. Vad läser du just nu?
De vänsterhäntas förening av Håkan Nesser.

3. Har du någon gång träffat någon känd person?
Ja, flera. Bland annat Ingemar Eliasson, som varit arbetsmarknadsminister, landshövding i Värmland och riksmarskalk. Och jag har intervjuat Tove Jansson.

4. Vilken talang skulle du helst vilja ha?
Det skulle ha varit fantastiskt roligt att ha en operasångares röst.

5. Vad var det första du köpte för egna pengar?
Det var nog när jag hade 25 öre i veckopeng och kunde gå till kiosken och köpa godis. Varje gång jag tappade en tand så fick jag lägga den i ett glas vatten över natten och på något märkligt sätt förvandlades den till en 10-öring.

Helgfrågan v. 8

Helgfråga från Mias bokhörna. Inte helt oväntat handlar det om bokrean idag. Helgfrågan lyder:

Vad har ni köpt?

Bonusfråga: Har du något bra boktips, en bok vi absolut inte får missa?  

Jag köpte de två sista delarna i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet - Den andra dödssynden och Slutet på historien, Folk med ångest av Fredrik Backman och några småböcker för den som är född i en viss månad. Jag köpte även några födelsedagspresenter till min fru, men dem nämner jag inte här ;)

Jag antar att bonusfrågan handlar om någon bok som är med på bokrean som man inte får missa, och det har jag inget svar på. De tre första böckerna hade jag bestämt mig för när jag gick till bokhandeln, och dem fick det bli.

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Titel: Nyckeln

Författare: Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren

Förlag: Rabén & Sjögren (2013) 

Antal sidor: 813

Slutet närmar sig i Engelsfors. Det har knappt gått en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal, men De utvalda får ingen tid att återhämta sig. Snart vänds deras värld upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut, och De utvalda kan bara vara säkra på en sak - allt kommer att förändras.

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är sista delen i Engelsforstrilogin. De tidigare är Cirkeln och Eld. Till slut får vi veta hur allting hänger ihop. Upplösningen innehåller en hel del överraskningar.

Första delen är på 516 sidor, andra delen på 634 sidor och denna avslutande del innehåller 813 sidor. Författarna sparar inte på orden. Ändå känns inte böckerna svåra att läsa. Men visst tycker jag att det är nästan ofattbart att jag plöjt igenom närmare 2000 sidor. 

I början av den här boken fick jag en känsla av att det bar iväg lite för författarna. Det blev fler häxor, annorlunda magi och nya grupperingar. Men när jag läste vidare insåg jag att det fanns ett klart syfte. För allt är inte som man tidigare trott. Vem kan man egentligen lita på?

Detta är en riktigt spännande trilogi, och jag tror att även ungdomar som inte läser så mycket i vanliga fall skulle kunna tycka om böckerna. Det gäller bara att skjuta undan tanken på hur många sidor böckerna innehåller.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 15: Läs en bok där titeln börjar och slutar på samma bokstav.

Veckans kulturfråga v. 8 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Den här gången handlar det om vintern. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken är din favoritskildring av vintern?

Jag skulle kunna göra mig lite märkvärdig och säga Snö av den turkiske nobelpristagaren Orhan Pamuk. I den boken kommer huvudpersonen Ka till staden Kars i östra Turkiet. Under besöket drabbas staden av ett våldsamt snöoväder och man skärs av från yttervärlden. Men ärligt talat hade jag svårt att förstå den, så jag kan inte kalla den för en favoritskildring.

Istället "fuskar" jag lite och väljer en bok som inte är någon skildring av vintern, men den utspelar sig i alla fall under julhelgen, och det är väl alltid något. Det är en riktigt bra kriminalroman.

Vinterland är Kim Fabers och Janni Pedersens debutroman. Den vann Danska kriminalakademins debutantpris 2020. Jag kan inte på rak arm påminna mig att jag läst någon dansk kriminalroman tidigare. De flesta böcker jag läser är antingen skrivna av svenska eller av engelskspråkiga författare. Därför var det extra roligt att få läsa den här boken, som jag har fått som recensionsex av förlaget.

Det är en bok som tyvärr känns både aktuell och trovärdig. Vi får räkna med att det blir fler terrordåd i Europa och särskilt då på platser med mycket folk. Här har författarna valt en julmarknad som målet för dåden; en plats där många barnfamiljer befinner sig. Vi följer både kommissarie Juncker och Signa Kristiansen när de utreder två skilda brott utan något samband. Eller finns det ändå ett samband?

Kan man känna att detta är en dansk och inte en svensk kriminalroman? Ja, på åtminstone ett ställe blir det uppenbart. Martin Juncker har druckit en halv flaska vin och därefter har han druckit ett par öl. Han funderar sedan på allvar om han kan ta bilen. Förhoppningsvis hade en svensk kommissarie inte ens kommit på tanken. Men Danmark är annorlunda ;)

Omslagsonsdag v. 8: Strand

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är strand. Jag är lite osäker när det gäller Jag for hem till bror. Är det en flod vi ser? Jag tror det, och då är det stränder vi ser. Mitt favoritomslag är Floden. Vilken är din favorit? Här är mina strandnära omslag:   

Dagens visdomsord 2021-02-24

Att det ligger böcker staplade överallt i mitt bibliotek, på golvet, på stolarna och så vidare, beror på att det är praktiskt taget omöjligt att få låna hyllor. (Mark Twain) 

Dagens bokreainköp

Idag var jag på bokrean. Jag köpte de två sista delarna i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet - Den andra dödssynden och Slutet på historien, Folk med ångest av Fredrik Backman och några småböcker för den som är född i en viss månad. Jag köpte även några födelsedagspresenter till min fru, men dem nämner jag inte här ;)

En liten utmaning ;)

Tisdagstrion: Sport & friluftsliv

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat sport & friluftsliv. Här följer min trio:   

Britt-Marie var här av Fredrik Backman. Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.

Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.

Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.

Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.

(Sportanknytningen syns tydligt på bilden!)

Björnstad av Fredrik Backman. Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.

Men så händer något som inte går att hålla hemligt. Då sätts lojaliteten på spel. Är alla verkligen beredda att göra allt för laget, även om det innebär att skyla över ett svårt brott?

Jag tyckte verkligen om den här boken. Den grep tag om mig på ett sätt som få böcker kan göra. Kanske för att mycket i boken känns äkta. Visst finns det tillfällen när jag kan bli förvånad. Ibland säger femtonåringar saker som är så kloka att det är svårt att tänka sig att det skulle vara verkligt, men det gör inget. Det är en bok som bubblar av kärlek, hat, våld, kamratskap, lojalitet och svek.

När jag var barn lånade jag böcker på biblioteket i Walter Farleys serie om Den svarta hingsten. Jag älskade att följa tonårspojken Alec, som fick ställa upp i stora hästkapplöpningar med den svarta hingsten.

400000 sidvyer

Jag brukar kolla Bloggers statistik för den här bloggen. Och just idag passerade antalet sidvyer 400000. Kul! Jag har skrivit 3378 inlägg och 24567 kommentarer (inklusive mina egna) har lämnats.

En smakebit på søndag - Nyckeln

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter Nyckeln och är skriven av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren. 

Slutet närmar sig i Engelsfors. Det har knappt gått en månad sedan tragedin i Engelsfors gymnasiums gympasal, men De utvalda får ingen tid att återhämta sig. Snart vänds deras värld upp och ner igen. Frågor besvaras. Hemligheter avslöjas. Lojaliteter prövas. Tiden håller på att rinna ut, och De utvalda kan bara vara säkra på en sak - allt kommer att förändras.

Smakbiten är hämtad från sidan 178:

Vägen hem från Gustaf har aldrig känts så lång. Gatorna verkar töjas ut framför henne. När hon är halvvägs stannar hon vid vägkanten och kräks i en syrenbuske. Efteråt känns det inte bättre.

Smärtan genomsyrar hela henne, vibrerar genom kroppen när hon tar ett steg efter ett annat, ett steg i taget tills hon kommer hem. Hon lägger sig på sängen, låter den svarta röken sluka henne tills hela hon är befriande stum, tills varje spår av Minoo Falk Karimi har lösts upp och försvunnit.

Veckans mening v. 7

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren.

Linnea håller i en porslinsfigur som är så smaklös att Ida får eksem bara av att se den.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!    

Fem en fredag v. 7: Problemlösning

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat problemlösning.

1. Vad lagar du till middag om du inte har något i kylen?
Om jag inte har något alls i kylen eller frysen? Skulle nog inte hända, men i så fall finge det nog bli hämtpizza.

2. Vad gör du om håret är blött och du är sen någonstans?
Ha ha, med det tunna hår jag har, så är det torrt innan jag kommit ut ur badrummet :)

3. Om mobilen inte fungerar, hur får du tag i någon?
Om jag är hemma så skulle jag använda hemtelefonen.

4. Vad gör du om du inte hittar något i en butik och ingen personal finns i närheten?
Det beror på hur viktigt det är att jag kan hitta produkten. Är det viktigt så går jag längre bort i butiken tills jag hittar någon. Alternativt ber den i kassan att kalla på en kollega. Är det inte så viktigt kan jag tänka att det får vänta tills nästa gång jag handlar.

5. Om du gick vilse i en skog utan karta eller kompass, skulle du kunna hitta ut?
Det tror jag nog. Jag har armbandsklocka på mig och den kan användas som kompass under förutsättning att jag kan se var solen är. Är det molnigt så får jag se om jag hittar en myrstack intill ett träd, för myrstacken ligger alltid på södra sidan av trädet. Det går att kolla mossan på träden också, för den är alltid på norra sidan. Annars kan jag hoppas på att hitta en kyrka mitt inne i skogen, för koret är alltid i öster :D

Helgfrågan v. 7

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia fyllde år igår. 25 år var det visst... Helgfrågan lyder:

Vilken bok önskar du dig i födelsedagspresent?

Bonusfråga: Brukar du fira din födelsedag? 

Det är precis två månader till min födelsedag. Inte har jag hunnit önska mig någon bok eller något annat heller för den delen. Är man i min ålder, så är det inte så noga med vad man får i present. Jag älskar visserligen att få paket, men innehållet behöver inte vara märkvärdigt för att jag ska bli glad.

Jag firar alltid min födelsedag. Ibland, om den infaller mitt i veckan, kan firandet ske på lördagen istället. Men finge jag inte tårta och lite uppmärksamhet från mina närmaste så skulle jag bli lite ledsen i ögat.

Ett bokpaket

Det låg ett bokpaket i brevlådan idag. Trevligt. Det innehöll Snöblind av den isländske författaren Ragnar Jónasson. Han har nått internationell ryktbarhet för sina kriminalromaner, men jag har inte läst något av honom.

Jag fick recensionsexet från Modernista. Tack för det!

Veckans kulturfråga v. 7 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Den här gången handlar det om ungdomsböcker. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken bok som på något sätt handlar om sport är din favorit?

Jag väljer en av böckerna som Linda nämner, nämligen Björnstad av Fredrik Backman.

Björnstad tillhör de där märkliga böckerna som man kan älska så att man inte vill sluta läsa, men som man ändå måste ta en paus ifrån därför att den väcker så mycket känslor.

Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.

Men så händer något som inte går att hålla hemligt. Då sätts lojaliteten på spel. Är alla verkligen beredda att göra allt för laget, även om det innebär att skyla över ett svårt brott?

Jag tyckte verkligen om den här boken. Den grep tag om mig på ett sätt som få böcker kan göra. Kanske för att mycket i boken känns äkta. Visst finns det tillfällen när jag kan bli förvånad. Ibland säger femtonåringar saker som är så kloka att det är svårt att tänka sig att det skulle vara verkligt, men det gör inget. Det är en bok som bubblar av kärlek, hat, våld, kamratskap, lojalitet och svek.

Omslagsonsdag v. 7: Tid

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är tid. Först var min ambition att bara ta med omslag där man direkt av bilden kunde se att det handlade om tid, men det blev inte många, så jag fick utöka med omslag som på andra sätt handlade om tid. Ibland i titeln. Mitt favoritomslag är Julfritt. Vilken är din favorit? Här är mina tidsomslag: