Tisdagstrion: De längsta böckerna jag läst

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat de längsta böckerna jag läst. Lite knepigt. Ibland har författaren (eller förlaget) bestämt att berättelsen ska delas upp i en trilogi. Berättelsen är jättelång, men de enskilda böckerna är då inte lika långa. Nåväl, jag väljer några böcker som jag så där på rak arm kommer ihåg var långa. Här är min långbokstrio:  

Nyckeln av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är sista delen i Engelsforstrilogin. De tidigare är Cirkeln och Eld. Till slut får vi veta hur allting hänger ihop. Upplösningen innehåller en hel del överraskningar.

Första delen är på 516 sidor, andra delen på 634 sidor och denna avslutande del innehåller 813 sidor. Författarna sparar inte på orden. Ändå känns inte böckerna svåra att läsa. Men visst tycker jag att det är nästan ofattbart att jag plöjt igenom närmare 2000 sidor. 

I början av den här boken fick jag en känsla av att det bar iväg lite för författarna. Det blev fler häxor, annorlunda magi och nya grupperingar. Men när jag läste vidare insåg jag att det fanns ett klart syfte. För allt är inte som man tidigare trott. Vem kan man egentligen lita på?

Detta är en riktigt spännande trilogi, och jag tror att även ungdomar som inte läser så mycket i vanliga fall skulle kunna tycka om böckerna. Det gäller bara att skjuta undan tanken på hur många sidor böckerna innehåller.

Änglar och Demoner av Dan Brown är inte lika lång, men får väl ändå ses som en tegelsten, för den är på 558 sidor. Nu säger ju inte antalet sidor allt, eftersom en bok kan ges större omfång genom större typstorlek och ökad bredd mellan raderna.

Som alltid i hans böcker är det en kapplöpning mot tiden. Den katolska kyrkan hotas. Fienden förmodas vara Illuminati, som beskrivs som kyrkans urgamla fiende. (Den orden som hette Illuminati upplöstes på slutet av 1700-talet, men det hindrar inte att foliehattarna har tagit boken till sig och spekulerar kring ett mystiskt Illuminati som i hemlighet styr världen.)

En bomb är placerad någonstans i Vatikanen. Samtidigt har kyrkans alla kardinaler samlats för att välja en ny påve eftersom Den Heliga Stolen är vakant. Det finns fyra starka kandidater till att efterträda den avlidne påven, men alla fyra har försvunnit.
Det är en riktigt spännande bok, som fick mig att ivrigt bläddra vidare.

Slutligen Trilogin om pojken av Jón Kalman Stefánsson. Som namnet säger så är det tre böcker, men de hänger intimt samman. Det är Himmel och helvete, Änglarnas sorg och Människohjärtat. Tillsammans är det 734 sidor.

Trilogin är fascinerande. Det är ingen överdrift att säga att Stefánsson är en begåvad författare. Ibland dyker det upp små språkfel, men jag misstänker att dessa ska ligga översättaren mer till last än författaren.

Det är dock ingen lättläst text. Styckena är ofta orimligt långa, och två personer kan ha ett meningsutbyte i en och samma mening. Inga pratminus, som skulle kunna ge läsaren lite lisa och vägledning.

Men läs gärna denna trilogi. Den är en stark skildring av människors umbäranden kring sekelskiftet 1900 på Island.