En Fars dags-bok

Jag kom just på att jag inte hade nämnt att jag fick en bok på Fars dag. Sophie Hannah skriver böcker i Agatha Christie-stil och låter Hercule Poirot lösa nya fall. Just den här boken heter Årets sista mord.

Dagens visdomsord 2025-11-19

Det sägs att man blir kortare när man blir äldre, men jag tycker det blir allt längre ner till golvet. (Robert Warholm)

Tisdagstrion: Systrar

Dags för veckans tisdagstrio. För fem veckor sedan var temat bröder. Men nu är det dags för systrarna. Denna tisdags tema är: Systrar. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Inte utan min syster av Åsa Hellberg. Fjällbacka 1903. Systrarna Anna och Cornelia växer upp på en gård utanför Fjällbacka, i Kville socken. Familjen är fattig, men trots detta får de yngsta flickorna chansen att utbilda sig till sjuksköterskor. I storstaden möts de av en helt ny värld av läkare, kvinnosakskvinnor och fascinerande patienter. Arbetet är krävande men framtidstron är stark för dörren till frihet står på glänt. De vill bli den nya sortens kvinnor, fast priset de får betala är högt. Gifter man sig förlorar man sitt arbete. Bara några år senare krossas tillvaron. Ett oäkta barn, en ansvarslös man och förbjuden kärlek drar isär systrarna. Tragedierna följs av år av svårigheter. Det starka band de haft slits sönder av olyckor, kaos och sorg. Var hittar man glädje när hoppet tycks ha gått förlorat?

Flod av döda själar av Liz Moore är en bra spänningsroman. Romanen har två huvudspår. Det ena om morden som begås mot unga prostituerade kvinnor. Det andra är berättelsen om de båda systrarna, som hamnat på så olika ställen i livet. Mickey är polis och Kasey är en prostituerad narkoman.

Det är egentligen berättelsen om de båda systrarna som dominerar romanen. Författaren växlar mellan "nu" och "då", så att vi får en bild av vad som möjligen har format systrarna. Då var de otroligt nära, men nu är deras förhållande minst sagt komplicerat.

Det är som sagt en bra roman. På minussidan skulle jag sätta uppklarandet av mordfallen. Visserligen är det spännande, men jag saknar en förklaring till varför mördaren agerade som han gjorde. Slutet kändes en smula rumphugget. Jag vände blad och väntade på en fortsättning, men romanen var faktiskt slut.

Iskall sol av Lilja Sigurðardóttir. De isländska systrarna Áróra och Ísafold bor i olika länder och pratar inte med varandra, men när deras mamma tappar kontakten med Ísafold återvänder Áróra motvilligt till Island för att söka upp henne. Hon upptäcker snart att systern inte håller sig undan familjen... hon har försvunnit, spårlöst. När Áróra konfronterar Ísafolds våldsamma pojkvän Björn och börjar ställa frågor till grannarna - som har egna skäl att hålla sig undan - leds hon in i en mörk väv av intriger och manipulation. Förbryllad över de motstridiga detaljerna kring systerns liv och bländad av den isländska sommarens midnattssol tar Áróra hjälp av polisen Daniel. Deras spår leder till Björn, men det visar sig att de inte är de enda som gör efterforskningar...

Veckans mening v. 46 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Snabbare än ljuset av Olof Möller.

Bara en enda journalist fanns på pressläktaren, och han förstod sannolikt ingenting av vad hans ögon såg.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Dagens visdomsord 2025-11-12

Människan är det enda djur som rodnar - och som har anledning att göra det. (Mark Twain)

Tisdagstrion: Kvinnliga författare utanför Sverige

Dags för veckans tisdagstrio. Det finns många kvinnliga författare, även om de flesta författare är män. Men läsekretsen består mest av kvinnor. Nu ska vi i alla fall lyfta fram böcker av kvinnliga författare och vi ska lämna fosterjorden. Denna tisdags tema är: Kvinnliga författare utanför Sverige. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka är betydligt mer underhållande än vad titeln ger sken av. Titeln hänvisar bara till den bok som den äldre mannen håller på att skriva. Men boken handlar, som nämns ovan, om en ukrainsk familj i diasporan och de något ansträngda relationerna mellan familjemedlemmarna. Historiens berättare är Nadezjda och det är hennes kommentarer (framför allt de inom parentes) som är bokens behållning. De är bitvis riktigt roliga.

Så den som är intresserad av traktorer ska nog söka information någon annanstans. Men den som vill läsa en trevlig bok som avkoppling kan gärna välja den här.

Izas ballad av Magda Szabó handlar om några medlemmar i en familj och deras närmaste. När fadern dör får Iza för sig att ta med sig sin mor till Izas egen lägenhet i Budapest. Hon gör det med de bästa föresatser, men det är uppenbart att hon tänker ut allting utan att involvera sin mor i beslutet. Modern Etelka ser framför sig hur alla hennes möbler och saker ska göra att lägenheten ser ut precis som det hem hon lämnat. Iza har däremot aldrig haft en tanke på att flytta med gamla, slitna saker. I lägenheten sitter Etelka och krymper alltmer inombords. Ingen behöver henne. Ingen efterfrågar hennes tjänster.

Samtidigt har hon själv en skuld till att det inte går bra. Hon kan inte helt ta till sig att dottern har ett liv, som inte alls liknar det som Etelka känner från hembyn. 

Men ändå känner jag nog att allt hade blivit så mycket bättre om Iza inte hade känt ett så starkt behov av att styra andras liv. 

Svart flicka - Vit flicka av Joyce Carol Oates.

Den svarta flickan heter Minette och den vita flickan heter Genna. De är rumskamrater på Schuyler College.

Genna är uppvuxen i en utpräglat liberal familj och gör allt för att bli vän med Minette. Men Minette är inte det minsta intresserad. En mer självupptagen person än Minette får man leta efter.
Snart utsätts Minette för trakasserier på skolan med tydliga rasistiska förtecken. Genna ställer givetvis helhjärtat upp för Minette, men är den svarta flickan verkligen ett offer?

Samtidigt får vi följa Gennas komplicerade förhållande till sina föräldrar, inte minst fadern som är en radikal hippieadvokat.
Boken är givetvis mycket amerikansk, men ändå intressant. Den fängslar och griper tag i läsaren.

Veckans mening v. 45 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Snabbare än ljuset av Olof Möller. En far berättar för sin son hur man tillskansade sig kunskap när han var barn.

Vi läste direkt ur våra böcker, lärde oss saker och ting utantill och klarade oss alldeles ypperligt på så sätt.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Tisdagstrion: Fäder (Fars Dag på söndag)

Dags för veckans tisdagstrio. Nu får pappa vara med. Denna tisdags tema är: Fäder (Fars Dag på söndag). Tänk, i övermorgon är det 38 år sedan min pappa dog, och jag är fyra år äldre än vad han var då. Märkligt på något sätt.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Aja baja, Alfons Åberg är en av många av Gunilla Bergström om Alfons och hans pappa.

Alfons är en snäll pojke, men det är nog ändå inte så enkelt att vara pappa till honom. (Någon mamma har jag aldrig hört talas om.)

Om jag inte minns fel, så är det i den här boken som pappan förtvivlat försöker få Alfons att låta bli sågen.

I Björnstad av Fredrik Backman spelar en pappa en viktig roll.

Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.

När lagets stjärna våldtar tränarens dotter måste hennes pappa göra ett val. Sopa allt under mattan för att inte riskera att laget måste spela utan stjärnan. Eller ställa sig på dotterns sida och riskera att bli utfryst av hela samhället.

Jag tror att Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie dyker upp lite då och då hos mig, men det får bli så.

I romanen tecknar tonårsflickan Kambili ett fasansfullt porträtt av sin egen far, en man som driver sin familj till undergång genom sina förvridna uppfattningar om godhet och ondska, renhet och synd. Men det är också en historia om hur kärlek och förhoppningar kan växa där man minst anar det, liksom en lila hibiskus med sin starka doft av frihet kan slå rot och växa bland den vanliga röda.

Kambilis far Eugene, i boken helt enkelt kallad Papa, tvekar inte att tortera medlemmar i sin familj, om han tycker att det är nödvändigt för att rena dem från synden. Han är en människa, som är så grym att man hoppas på hans snara frånfälle så familjen blir befriad.

Men om Papa enbart hade varit en grym tyrann, så hade boken inte blivit intressant. Författaren låter honom även ha goda, kärleksfulla sidor. Han älskar verkligen sin familj och han tvekar inte att stötta människor som har det svårt. Men hans djupa katolska tro gör honom lika förtryckande som fundamentalistiska islamister. Nåde den som inte läser alla sina böner, och han förfasar sig om en kvinna inte täckt sitt hår ordentligt när hon går i kyrkan. Och han vägrar träffa sin far, som är hedning. Papa är mer katolsk än Påven. Det är det faktum att han inom sig både bär den innerligaste kärlek och en ofattbar grymhet, som gör att han blir intressant.

Litteraturens ABC - bokstaven D

Linda med bokbloggen enligt O har en utmaning, som hon kallar Litteraturens ABC. Tanken är att det ska vara ungefär samma mall för varje bokstav. En författare, en bok och så en uppgift kopplad till ord som börjar på den aktuella bokstaven. Nu är det dags för bokstaven D.

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på D

Det kan väl få bli Arthur Conan Doyle. Denne var son till irländare, föddes i Skottland och dog i England.

Doyle är framför allt känd för att ha skapat historierna om Sherlock Holmes och doktor Watson. I filmer och i TV-serier är det mest Sherlock Holmes som talar, men i böckerna är det doktor Watson som är berättaren.

Visste du förresten att den kända Holmes-repliken "Elementärt, min käre Watson" inte förekommer i någon av böckerna? Och inte bar Holmes den mössa som vi alla förknippar honom med och inte ens pipan stämmer med beskrivningarna i böckerna.

Doyle var själv läkare, precis som Watson, men han försörjde sig som författare.

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på D

Då väljer jag Djurfarmen av George Orwell. En av böckerna från skoltiden, som verkligen kändes bra redan i den åldern.

Djuren på gården gör uppror mot människorna. Den store ideologen, grisen Snöboll, har lagt upp riktlinjerna för revolutionen.

Från början verkar allt gå bra. Men det blir grisarna som tar makten och det visar sig snart att de inte alls bryr sig om de andra djurens väl och ve.

De börjar gå på två ben och mot slutet sitter de tillsammans med några människor och gör upp affärer. Och när man ser på grisarna och människorna går det inte att se någon skillnad.

Romanen är kritik mot stalinismen i fabelns form.

Tipsa om ett litterärt verk som på något sätt kan kopplas till dramatik

Jag är väldigt osäker på hur frågan ska tolkas. Ska det vara en pjäs? Jag väljer en bok som innehåller mycket dramatik, nämligen Mats Strandbergs Färjan.

Av baksidestexten framgår följande: "I kväll ska 1200 förväntansfulla passagerare åka på en finlandskryssning. Under 24 timmar ska de lämna vardagen bakom sig och släppa alla hämningar. Men det finns något ondskefullt ombord. Mitt i natten, ute på Östersjön, är det omöjligt att fly. Det finns inget sätt att kontakta land.
Vanliga människor tvingas bli hjältar, men denna natt kan också locka fram det värsta i dem - något som kan förändra världen för all framtid om färjan når hamnen i Finland.
Välkommen ombord på Baltic Charisma."

Veckans mening v. 44 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Svålhålet av Mikael Niemi.

Hennes far hade varit missionskyrkopastor, och hon bar ännu den typiska frikyrkominen av lätt förebråelse med aningen höjda ögonbryn, stramande munvinklar och ett högdraget huvud som gärna lutade lite åt sidan.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!