söndag 30 april 2023

En smakebit på søndag - Den tysta fågeln

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag ska börja läsa heter Den tysta fågeln och är skriven av Peter Mohlin och Peter Nyström.  

En benbit hittas i ett fågelbo i Grums och väcker stor uppståndelse. Trettio år tidigare försvann tvillingarna Brodin mystiskt från en lekplats i den värmländska bruksorten. Kommer benet från en av pojkarna? Varför dyker det upp nu? På gatan där tvillingarna bodde tar spekulationerna ny fart. När en man som varit borta länge återvänder sprider sig en obehaglig stämning i grannskapet. Något är i görningen. Före detta FBI-agenten John Adderley - numera polis på länskrim i Karlstad - får den nyöppnade utredningen på sitt bord. Men han är splittrad. Att sköta en mordutredning och samtidigt ta hand om sin nioåriga brorsdotter sätter honom på helt nya prov.

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 7:

"Jag sa ju åt er att sluta med det där!"

Den ilskna mansrösten fick John att vända blicken från fotbollsplanen. I slänten upp mot skogen flinade två lintottar mot vad han gissade var deras pappa i en brandgul keps. Pojkarna hade stenar i händerna och fortsatte obekymrat att skjuta prick på ett fågelbo i en av björkarna. John skakade på huvudet. Om han nonchalerat sin far på det viset hade det slutat med en örfil och utegångsförbud.

Han ignorerade de ouppfostrade ungarna och koncentrerade sig återigen på matchen. Hemmalaget Grums IK mötte Karlstadtjejerna i Qbik och det var fortfarande mållöst.

lördag 29 april 2023

Veckans mening v. 17

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Dödsdansen av Maria Grund.

Mellan ögonen har hon en stor vårta, som ett tredje öga.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

torsdag 27 april 2023

Helgfrågan v. 17

Helgfråga från Mias bokhörna. Denna gång handlar det om vinterböckerna. Helgfrågan lyder:

Nu när våren är här börjar vinterböckerna komma. Är det någon utgivning du kollat in?   

Nej, det har jag faktiskt inte. Jag har så många olästa böcker att jag inte orkar fundera på vinterböckerna. Men det kommer säkert en hel del trevliga böcker :)

EDIT. Jag ser nu att Mia lade upp en annan fråga än den hon hade sagt i förväg att det skulle vara. Hon ändrade vinter till höst. Ja ja, jag låter mitt svar stå kvar i alla fall.

onsdag 26 april 2023

Ett bokpaket i en trilogi

Idag kom ett bokpaket från Bookmark Förlag med en bok jag bett om. Boken heter Den sista akten och är sista delen i Anton Bergs De Aderton-trilogin. De tidigare delarna heter De Aderton och Trohetseden.

Dagens visdomsord 2023-04-26

Man kan ta examen i snart sagt allt - utom i sunt förnuft. (Carl Kempe) 

tisdag 25 april 2023

Tisdagstrion: Änglar & Demoner

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat änglar & demoner. Jag skulle kunna göra det lätt för mig och välja Änglar och Demoner av Dan Brown, men nej, jag väljer tre andra böcker. Här är min trio: 

Berättelsens ängel av Jakob Sverker var en bok som det till en början var svårt att komma in i, åtminstone för mig. Jag får erkänna att jag ett tag undrade hur jag skulle kunna orka mig igenom den, och tanken på att det är första delen av en trilogi fick mig att bäva.

Men detta var en bok som växte efter hand. Författaren har ett mycket fint språk och miljöbeskrivningarna är fantastiska. Och detta kommer då från mig som har så svårt för miljöbeskrivningar! Men Jakob Sverker beskriver gatorna och butikerna i Paris på ett sätt som gör att jag känner mig förflyttad dit.

Sveriges Radios utrikeskorrespondent, Carl-Henrik Wiberg, träffar i Paris på en farlig krigsförbrytare han känner igen från Balkankrigen. Samtidigt får han ett mystiskt brev och möjligheten att intervjua en av Frankrikes mest kända och tillbakadragna familjer, industrifamiljen Saurelle. Madeleine Raeder är svensk marknadsassistent som gör kometkarriär hos Saurelle. Hon får i uppdrag att hålla ögonen på Carl-Henrik. Händelseutvecklingen för dem samman och leder dem mot en avskyvärd hemlighet. I boken alternerar kapitlen mellan Carl-Henrik, Madeleine och ytterligare en person. Det var väl där som jag kände att jag villade bort mig i början, men snart började berättelserna knytas samman och boken avslutas med en stor uppgörelse.

I boken finns mängder av litterära citat, och där måste jag säga att jag är i underläge, men eftersom författaren tidigare var litteraturvetare har det säkert känts naturligt att flitigt citera i första hand Walter Benjamin, men även Goethe. Jag rekommenderar boken å det varmaste, för det är en mycket fin läsupplevelse när man väl kommer in i handlingen.

Änglarnas sorg är andra delen av Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken. Den första var Himmel och helvete.

Det här är en mycket speciell bok. Det är nog det minsta man kan säga. Jag tycker om den. Dessa människor som kämpar för att överleva under en karg vinter. Men den är ändå inte helt lättläst. En mening kan ibland vara med än en halv sida lång och det är inga pratminus när någon säger något. Allt vävs ihop. Om inte Stefánsson vore en så bra författare, skulle jag ha lagt bort boken för längesen. 

En märklig historia är det när pojken tillsammans med postbudet Jens beger sig över bergen med post till avlägsna trakter. I ett par hundra sidor snöar det. Det snöar, blåser, snöar lite mera, de fryser och är hungriga. Och mitt upp i alltihop dyker ett spöke upp. En kvinna som nyligen dött och numera luktar rökt fårkött.

Jo, jag förstår att det låter knasigt, men som jag sade ovan, så är det ändå en riktigt bra bok. Man känner verkligen att man befinner sig mitt i snöstormen, så detta är en läsvärd bok. Jag lovar.

Djävulen och det mörka vattnet av Stuart Turton var en bok jag såg fram mot att läsa, eftersom jag verkligen uppskattade författarens De sju morden på Evelyn Hardcastle. Till en början var jag dock tveksam när jag började läsa denna bok. Döda spetälska som vandrar omkring på skeppet? Oheliga mirakler? En märklig demon som förgiftar människors själar? Det kändes verkligen inte som en bok för mig.

Men ju mer jag läste, desto mer fascinerad blev jag. Romanen blev alltmer spännande och mot slutet var det en verklig bladvändare.

Och bokens upplösning (som jag givetvis inte ska avslöja) är så totalt överraskande. Det var inte mycket som var vad det hade verkat.

Stuart Turton är verkligen en skicklig författare. Det blir högsta betyg för Djävulen och det mörka vattnet.

måndag 24 april 2023

Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid

Titel: Malibu brinner

Originalets titel: Malibu Rising

Författare: Taylor Jenkins Reid

Förlag: Bookmark Förlag (2023)

Antal sidor: 396 

Malibu 1983. Förväntningarna är skyhöga när de fyra kändissyskonen Riva ska ha sin årliga sommarfest. Men fotomodellen Nina har just blivit lämnad av sin man, hennes bröder bär på hemligheter för varandra och lillasyster har bjudit någon som de andra knappast hade väntat sig att få träffa. Och inom loppet av ett dygn kommer deras liv att ha förändrats för alltid.

Jag har tidigare läst Daisy Jones & The Six av författaren. Den boken älskade jag. När jag nu läst Malibu brinner kan jag konstatera att Taylor Jenkins Reid levererar igen! Detta är en riktigt bra roman!

En stor del av boken handlar om den stora sommarfesten. Den delen, med förberedelser och själva festen, utspelar sig under ett enda dygn, men den historien varvas med en berättelse om hur de fyra syskonens föräldrar träffades och hur barnens uppväxt var. Deras far är en världsberömd sångare - Mick Riva. En stor artist, men en katastrof som familjefar. En frånvarande far, som försummar barnen, lämnar sin fru, och istället ägnar sig åt att förföra unga kvinnor. 

Syskonens alkoholiserade mor har hela ansvaret för barnen. Hon gör verkligen sitt bästa, men det blir samtidigt den äldsta dottern Nina som får bära ett tungt lass. Nina tvingas försumma sig själv för att syskonen ska klara sig.

Det är ett stort familjedrama som utspelar sig i denna roman, och Taylor Jenkins Reid förvaltar romanidén på bästa sätt. Hon har skapat en riktig bladvändare.

söndag 23 april 2023

En smakebit på søndag - Dödsdansen

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag ska börja läsa heter Dödsdansen och är skriven av Maria Grund. 

Det är sensommar på den ensliga ön utanför Sveriges ostkust när en ung man upptäcks irra omkring, naken och förvirrad, i en otillgänglig skog. Sanna Berling kallas till platsen. Hon har precis återvänt till sitt arbete, nu som närpolis i en liten by, och vill aldrig mer arbeta med våldsbrott. Men när mannen visar sig vara svårt skadad och avlider på plats dras hon motvilligt in i ett nytt mordfall. Utredningen hinner knappt börja innan nya mörka hemligheter stiger upp mot ytan. Bakom den lilla ortens fasad av lugn finns rädsla och misstro. Unga killar sparkar och slår varandra. Skogen är full av ögon och skuggor. Och ett gäng tonårsflickor tycks på en märkligt sätt hålla den lilla byn i sitt grepp. Sanna sveps in i mordutredningen tillsammans med sin kollega Eir Pedersen. Samtidigt hemsöks hon av dramatiska minnen från tre år tidigare, då en tonåring begick en serie våldsamma mord och sedan försvann spårlöst.

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 5:

Sanna Berling torkar bort en svettdroppe i nacken. Den tunna svarta blusen klibbar mot bröstet. Luften är kvav. Det enda som rör sig är den vissnande krukväxtens taniga blad som vibrerar av draget från bordsfläkten.

På datorskärmen glor anteckningarna från veckans förhör tillbaka på henne. Fyllebråket vid gatuköket. Lördag kväll, strax efter midnatt. Fyra män, i åldrarna trettio till femtio, hade slagit ut tänderna på varandra framför grillen som serverar fettdrypande burgare och korv till alla som kommer utsvultna från dansbanan. I en halvtimme hade de hållit på där på parkeringen, fäktats som väderkvarnar mot varandra. Deras fruar och flickvänner hade försökt stoppa dem och själva åkt på varsin blåtira. Det är sådant som händer ute på byn på fredags- och lördagskvällar. Inga mord eller våldtäkter, inga planerade våldsupptörelser. Bara ful och fläckig frustration.

lördag 22 april 2023

Veckans mening v. 16

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid.

Han var kort och bastant och näsan såg mest ut att höra hemma på en seriefigur.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

torsdag 20 april 2023

Helgfrågan v. 16

Helgfråga från Mias bokhörna. Denna gång handlar det om Världsbokdagen. Helgfrågan lyder:

Till helgen den 23 april är det Världsbokdagen. Kommer du uppmärksamma detta?   

Hur många märkesdagar finns det egentligen? Jag tycker nog att det räcker att uppmärksamma kanelbullens dag den 4 oktober ;)

Skämt åsido, nej jag kommer inte att uppmärksamma detta. Vet inte hur det skulle gå till. Kan jag sätta mig i ett hörn och läsa en bok?

onsdag 19 april 2023

Den boken ville jag ha!

Igår fyllde jag år och idag uppvaktades jag av min äldre dotter. Bland annat fick jag boken Den tysta fågeln av Peter Mohlin och Peter Nyström. Den boken ville jag verkligen ha, men det hade jag inte berättat, så då hade jag ju tur som fick den.

Deras böcker utspelar sig i Karlstad. Det är tredje delen i serien om den före detta FBI-agenten John Adderley, som numera arbetar som polis på länskrim i Karlstad. De båda tidigare delarna, som jag har läst, heter Det sista livet och Den andra systern.

Dagens visdomsord 2023-04-19

De människor som får ut mest av livet, är inte de som har levt ett sekel, utan de som har levt varje minut. (Sidonie Gabrielle Colette) 

tisdag 18 april 2023

Tisdagstrion: Resor

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat Resor. Här är min resetrio:  

Gullivers resor är skriven av Jonathan Swift. Jag misstänker att många tänker på en gullig barnberättelse om en ung man som kommer till lilliputtarnas land. Men boken är absolut inte någon barnbok. Prästen Jonathan Swift var en misantrop som levde på 1700-talet. Han har blivit känd som en av världshistoriens främsta satiriker och Gullivers resor (som i original hade den klatschiga titeln "Travels into several remote Nations of the World. In Four Parts. By Lemuel Gulliver, First a Surgeon, and then a Captain of Several Ships.") I allegorins form angriper han samhället.

Visst hamnar Gulliver i lilliputtarnas land. Där kan han studera deras samhälle. Vid hovet finns två partier, som skiljs åt genom längden på skornas klackar. När Lilliput tänker dra ut i krig mot grannön Blefuscu, därför att de båda länderna har vitt skild ideologi - de tvistar om från vilken ända man ska knäcka ett ägg - lämnar Gulliver landet.

Han hamnar då i Brobdingnag, som är jättarnas land. Nu är det plötsligt Gulliver som är en lilliput. Jättarna har svårt att betrakta honom som människa. Den stora behållningen för mig är när Gulliver för en av jättarna beskriver Englands politiska liv. Ivrigt beskriver han skillnaden mellan de båda partierna Tory och Whig. Jätten lyssnar roat och när Gulliver är klar frågar han: "Och vad är du lille vän. Är du en tory eller en whig?" För jätten framstod skillnaden mellan de två partierna i England som lika löjliga som det Gulliver ansåg om lilliputtarna. Finns det inte en lärdom att dra här? Vi blir matade med "information" om hur enorm skillnaden är mellan de två regeringsalternativen som stod mot varandra i fjolårets val, men kanske är inte skillnaden så enorm i ett större perspektiv.

Även Gullivers senare resor är intressanta och roande, men skaffa boken och läs själv :)

Robinson Crusoe av Daniel Defoe. Boken skrevs som sagt i början av 1700-talet, vilket gör att värderingarna givetvis är annorlunda än våra. Det stör mig inte att man talar om negrer eller att det handlas med slavar, för det är ett historiskt faktum. Däremot är det lustigt vilken okunnighet om andra världsdelar och andra folk som rådde. När Robinson Crusoe är ombord på ett skepp som seglar nära den afrikanska kusten, så är han rädd för lejonen och tigrarna. Men det finns inga tigrar i Afrika! Sådant kan jag småle åt. Värre tycker jag det är att man på fullt allvar menade att det fanns vilda människor. Vad karaktäriserar egentligen en vilde? Han han inte har så mycket kläder på sig och att han lever i samklang med naturen? Jag undrar vad Daniel Defoe skulle ha tänkt om han sett hur lite kläder européer har på sig på badstränderna. Dessutom tycks alla dessa "vildar" vara kannibaler. Visst har det förekommit kannibalism på olika håll i världen (och finns eventuellt på något håll än idag), men att det skulle vara ett kalasande hela tiden på människor stämmer inte. Men denna syn hängde väl ihop med tanken att människor kunde vara vilda.

Något som slog mig när jag läste boken var att den bitvis var mycket tråkigare än jag hade föreställt mig. Det är inte så där fruktansvärt intressant att veta exakt hur mycket havre Robinson Crusoe planterar eller hur mycket olika saker är värda i brasiliansk valuta. Boken hade vunnit på att någon lektör hade skurit bort onödiga passager. Men det fanns kanske inte några lektörer i början på 1700-talet.

Ensam på Mars är skriven av Andy Weir.
Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas astronauten Mark Watney ensam kvar på Mars. Den övriga besättningen är övertygad om att han är död. Men Mark lever, strandsatt på en ogästvänlig planet.

En stor del av boken består av Mark Watneys logganteckningar, men ibland får vi även veta vad som händer på jorden och i det rymdskepp som de andra astronauterna färdas i på väg hemåt.

Att läsa över fyrahundra sidor, där det mesta handlar om logganteckningar låter mördande tråkigt, men det är det definitivt inte. Förvisso hänger jag inte alltid med när det handlar om de tekniska problem som Mark måste lösa, men det som räddar hela historien är den (svarta) humor som präglar hans kommentarer. För det är ju inte så lätt att klara sig på Mars, när man varken har mat eller vatten för den långa tid han måste tillbringa där. Och det är faktiskt spännande. När boken närmar sig slutet kan jag nästan inte läsa fort nog, för så spännande är det.

måndag 17 april 2023

De första tolv av Denise Rudberg

Titel: De första tolv

Författare: Denise Rudberg

Förlag: Bookmark Förlag (2022)

Antal sidor: 309

Sextonåriga Joel Hammarström är elev på en prestigefylld grundskola på Östermalm men han är skoltrött och vantrivs. Hemma beter sig föräldrarna distanserat och det är tydligt att Joels prestationer i livet är en besvikelse för hans pappa. Bara några gator bort bor Ia Bergdahl, den mest lovande studenten på Handelshögskolan. Framför sig har hon en imponerande karriär, och hon är noggrann och metodisk i sin väg upp till toppen. Mallen för framgång är snäv och snart framträder en mörk historia om konsekvenserna av överklassens pressande elitism. När två grova brott begås på Östermalm inom loppet av ett dygn chockeras omgivningen. Känsliga omständigheter gör att de båda fallen hamnar hos förundersökningsledaren Marianne Jidhoff, som tillsammans med kollegorna på särskilda utredningsenheten försöker hitta förövarna i en kamp mot klockan.

De första tolv är den tolfte delen i Denise Rudbergs Elegant crime-serie om polisen Marianne Jidhoff. Varje del har i titeln  bokens ordningstal i serien. Tidigare har jag läst När klockan slår fem i den här serien och En tredje man i serien Kontrahenterna, som också hade ordningstalet i serien i varje boktitel. Jag förstod inte varför de båda böckerna hade just de titlarna utöver att talet skulle stämma med vilken bok i ordningen det var och jag vet ärligt talat inte varför den har boken heter De första tolv. Men, men, det är ju trots allt bokens innehåll som räknas.

Den här boken har en intressant intrig och även ett intressant persongalleri. Det är inte lätt som läsare att förstå sambandet mellan de två grova brotten på Östermalm, och det är förstås heller inte meningen. Boken växlar mellan de två brotten och det är inte förrän på slutet som jag får veta hur allt hänger ihop. 

Boken är välskriven och språket flyter på bra. En riktigt trevlig bok för den som vill gotta sig i den övre medelklassens liv och leverne samtidigt som det är en bra deckare.

söndag 16 april 2023

En smakebit på søndag - Malibu brinner

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Malibu brinner och är skriven av Taylor Jenkins Reid.    

Malibu 1983. Förväntningarna är skyhöga när de fyra kändissyskonen Riva ska ha sin årliga sommarfest. Men fotomodellen Nina har just blivit lämnad av sin man, hennes bröder bär på hemligheter för varandra och lillasyster har bjudit någon som de andra knappast hade väntat sig att få träffa. Och inom loppet av ett dygn kommer deras liv att ha förändrats för alltid.

Smakbiten är hämtad från sidan 65:

Nina svängde in på parkeringsplatsen utanför restaurangen och stängde av motorn. Hon klev ur bilden, kastade en blick upp på skylten och funderade på om det började bli dags att byta ut den.

Riva's Seafood, som förut hette Pacific Fish, var fortfarande väldigt mycket gamla Malibu, med en blekt skylt och flagnande färg. Den var inte längre bara en vägkrog, utan en institution. Barnen som en gång gått hit med sina föräldrar kom nu hit med sina egna barn.

Nina gick bort till köksentrén utan att ta av sig solglasögonen. På sistone hade hon lämnat dem på allt oftare. Det var först när hon såg Ramon som hon tog av sig dem.

lördag 15 april 2023

Veckans mening v. 15

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid.

Det hon älskade mest med sin hemstad var att myrorna hittade upp på köksbänkarna och att pelikanerna sket ner verandaräckena med jämna mellanrum.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

onsdag 12 april 2023

Första bokpaketet efter påsk

Idag kom det första bokpaket efter påsk. Det innehöll Malibu brinner av Taylor Jenkins Reid, författaren av Daisy Jones & The Six och Evelyn Hugos sju äkta män.

(Bookmark Förlag skickade dessutom med två slickepinnar :) Ja, jag säger slickepinne, även om jag fått höra att det är fruktansvärt gammaldags.)

Veckans kulturfråga v. 15 2023

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Idag är Linda rent djurisk. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilka kulturella verk där djur är viktiga tycker du om?

 Det får bli tre böcker som exempel idag.

Den moderna klassikern Den långa flykten av Richard Adams gjorde mig helt tagen. Vilken bok! 
Visst låter det kanske lite märkligt. En roman om ett antal kaniner som flyr från sin koloni för att överleva. Men den är mycket bättre än vad man skulle tro om man inte visste något om den.
Richard Adams har läst in sig på hur kaniner uppträder, både vildkaniner och tamkaniner, och skapat detta verk. Sedan har han gett de olika kaninerna egenskaper, som vi nog kan känna igen även bland oss människor. Vissa är ledare som de andra vill följa. Andra är härskare som får sin makt genom våld och terror. Där finns modiga kaniner, räddhågsna kaniner, kaniner som kanske inte är så modiga men som ställer upp när det gäller. Miljöbeskrivningarna är dessutom mycket bra, vilket får mig att se landskapet framför mig, även om jag inte har författarens kunskaper när det gäller den engelska floran.
Adams har även skapat ett kaninspråk där de viktigaste orden i deras liv finns angivna i en särskild ordlista.
Det mest fantastiska är kanske ändå att boken bitvis är riktigt spännande. Jag läser ivrigt för att få veta om hövdingen Hassel-rah, den synska Femman, den modige Kronan, den lille Koppen och alla de andra kaninerna ska klara sig.
Någon barnbok är inte detta. Jag har svårt att bestämma mig för om den ska ses som en ungdomsbok eller en vuxenbok, men det kvittar. Jag älskade den!

Boken Gatukatten Bob beskriver ett mycket annorlunda människoöde (och kattöde). Gatumusikern James Bowen har fått en träningslägenhet medan han försöker bli av med sitt drogberoende. Då träffar han på en skadad, röd gatukatt, som fullständigt förändrar hans liv.
Han ger katten namnet Bob. Katten visar sig vara osedvanligt intelligent och snart är de båda oskiljaktiga. James tar hand om Bob, och detta att han för första gången är ansvarig för någon annans välbefinnande gör att han blir mer motiverad än någonsin att reda upp sitt liv.
Livet är inte lätt för James, för han har hela tiden kravet på sig att varje dag få ihop pengar för att klara överlevnaden för sig själv och Bob.
James Bowen skriver sålunda om sitt eget liv tillsammans med Bob, och det är en både roande och rörande berättelse.
James Bowen själv står sålunda som författare, men jag tycker det bör nämnas att han haft hjälp av författaren Garry Jenkins att få det till en sammanhängande berättelse, vilket han också nämner i efterordet.
Gatukatten Bob är en lättläst bok, som är mysig att läsa. Rekommenderas till den som vill ha en bok som på en gång är lättsam och behandlar faktiska sociala problem.

Till sist kan vi ta vilken som helst bok om Pelle Svanslös av Gösta Knutsson. Vilka härliga personligheter de medverkande katterna är. Maja Gräddnos, Trisse, elaka Måns, Bill och Bull, Murre från Skogstibble, Rickard från Rickomberga är namn som jag kommer på så här på rak arm.
Jag älskade att läsa de här böckerna som barn och mamma prenumererade på tidningen Pelle Svanslös åt mig.

Dagens visdomsord 2023-04-12

Hemligheten med att skaffa sig bekymmer är att bara tänka på sig själv. (Frank Crane)

tisdag 11 april 2023

Tisdagstrion: Böcker av författare från land/länder som börjar på bokstaven S

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker av författare från land/länder som börjar på bokstaven S. Här är min S-trio:   

SYDKOREA

Hönan som drömde om att flyga av den koreanske författaren Sun-Mi Hwang är en riktigt fin berättelse. Den är översatt från engelska av Ninni Holmqvist. Historien får väl ses som en fabel. Alla betydande karaktärer är djur, även om bonden och hans fru finns med lite i bakgrunden. Framför allt handlar det om hönan Knopp, som inte vill lägga fler ägg som hon inte får behålla. Hon vill få ruva ett ägg.

När hon lämnat gården hittar hon ett ägg som hon ruvar. Men det är inte ett hönsägg. När ägget kläckts kommer oförutsedda problem då andra djur har synpunkter på det som hänt. Kan en höna ta hand om en unge som inte tillhör hennes art? Borde hon inte lämna ifrån sig ungen? Men Knopp anser att hon är mamman eftersom hon ruvat ägget, även om hon inte lagt det. Och hon uppvisar en styrka som ingen, inte heller hon själv, visste att hon besatt.

Det är en fin och tänkvärd historia, som jag är glad att jag läst. Det är roligt att ibland få läsa böcker från en annan kulturkrets.

SYDAFRIKA

Den sydafrikanska nobelpristagaren Nadine Gordimers roman Julys folk torde inte ha mottagits positivt av hennes hemlands styresmän. Boken kom ut under apartheidsystemets dagar och handlar om ett tänkt inbördeskrig som just brutit ut.

Läsaren får inte veta så mycket om hur striderna går, men det finns anledning anta att regimen är på väg att falla och att de svarta med stöd av bland andra ryssar och kubaner kommer att gå segrande ur kriget.

En vit familj har flytt från sitt hem tillsammans med sin svarte tjänare. Tjänaren July tar med dem till sin egen hemby. Hur ska en vit familj klara sig i den lilla byn, när det inte bara är att gå till en affär och köpa allt vad de kan tänkas behöva? Steg för steg märker de också hur maktförhållandena förändras. I de svartas by är den vita familjen inte längre herrar.

Ett mycket intressant perspektiv tycker jag. De vita i Sydafrika bör nog vara tacksamma över att övergången från apartheidsystemet till demokrati gick fredligt tillväga och att den kloke Nelson Mandela inte försökte hämnas på de forna herrarna.

Det enda som stör mig i boken är att den på något vis saknar början och slut. Den vita familjen och July har redan kommit till den byn när boken börjar och när texten är slut på sista sidan vänder jag förvånat blad för att få veta hur det går, men Gordimer låter mig sväva i ovisshet. Icke förty är det en bra bok, om än dramaturgiskt annorlunda uppbyggd än vad jag är van vid.

STORBRITANNIEN

Överlevaren av Bethany Clift var en bok som överraskade. Smart av författaren att leverera en bok (en debutbok dessutom), som handlar om en pandemi. Helt rätt i tiden så att säga. Men den här pandemin är värre än någon som världen någonsin upplevt tidigare. Här har vi ett oerhört smittsamt virus, som dessutom har en hundraprocentig dödlighet. Efter att du känt de första förkylningssymptomen dör du en fruktansvärt plågsam död inom sex dagar. Det enda den brittiska regeringen kan erbjuda landets invånare är dödstabletter.

Men en kvinna överlever, och det är henne vi följer genom hennes dagboksanteckningar. Vad gör man när man är ensam i en värld fylld av stinkande lik? Super skallen av sig eller försöker börja odla mat för framtiden? Inte ett helt enkelt val.

Men det som överraskade mig var att boken faktiskt är riktigt underhållande. Det är kvinnans tankar (vi får aldrig veta hennes namn) kring situationen som är en stor del av bokens behållning. På samma sätt som var fallet med Andy Weirs Ensam på Mars. Författaren Kate Sawyer har kommenterat boken så här: "Väldigt underhållande. Som en dystopisk Bridget Jones dagbok med ekon av Shaun of the Dead."

Så jag tror att även den som normalt inte tycker om dystopier kan uppskatta den här boken. Jag älskade den.

måndag 10 april 2023

Iskall sol av Lilja Sigurðardóttir

Titel: Iskall sol

Originalets titel: Helköld sól

Författare: Lilja Sigurðardóttir

Förlag: Modernista (2022)

Antal sidor: 267 

De isländska systrarna Áróra och Ísafold bor i olika länder och pratar inte med varandra, men när deras mamma tappar kontakten med Ísafold återvänder Áróra motvilligt till Island för att söka upp henne. Hon upptäcker snart att systern inte håller sig undan familjen... hon har försvunnit, spårlöst. När Áróra konfronterar Ísafolds våldsamma pojkvän Björn och börjar ställa frågor till grannarna - som har egna skäl att hålla sig undan - leds hon in i en mörk väv av intriger och manipulation. Förbryllad över de motstridiga detaljerna kring systerns liv och bländad av den isländska sommarens midnattssol tar Áróra hjälp av polisen Daniel. Deras spår leder till Björn, men det visar sig att de inte är de enda som gör efterforskningar...

Iskall sol av Lilja Sigurðardóttir är tydligen första delen i Áróra-serien. Det ska bli intressant att se hur författaren tänker använda sig av Áróra i de kommande delarna, då hon inte längre söker sin försvunna syster.

Enligt förlaget är Lilja Sigurðardóttir en av Islands internationellt mest hyllade och bästsäljande deckarförfattare. Jag måste erkänna att jag inte kände till henne sen tidigare, men jag är glad att jag nu fick möjlighet att stifta bekantskap med en av hennes böcker. Iskall sol var nominerad till The Crime Fiction Lover Award i kategorin Årets bästa översatta kriminalroman. Hur stort det är har jag inte en aning om.

Den här romanen innehåller flera parallella berättelser. Huvudberättelsen är givetvis Áróras sökande efter sin försvunna syster Ísafold. Är hennes misshandlande pojkvän saker till hennes försvinnande? Sedan har vi Olga, som bor i samma hus. Hon gömmer flyktingen Omar. Men är Omar den han säger? I samma hus bor även den egendomlige Grímur; en ensamstående man i 40-årsåldern som tvångsmässigt rakar hela kroppen inklusive ögonbrynen. Hur kommer han in i det hela? Sedan finns ju hotellägaren Hákon, som Áróra inleder ett förhållande med. Hákons affärer är helt klar skumma, vilket gör Áróra mycket intresserad. Men hur ska hon hantera Agla, som säger sig veta vem Áróra är?

Naturligtvis binds berättelserna samman i en historia om grova brott och vedergällning. Den som ligger bakom Ísafolds försvinnande får sitt straff, men inte på det sätt man som läsare har förväntat sig. Detta är en riktigt välskriven deckare, som jag med glädje rekommenderar.

kaosutmaning 2023 får denna bok svara mot punkt 15: Läs en deckare.

Iskall sol är min nionde bok i utmaningen Boktolvan 2023.

söndag 9 april 2023

En smakebit på søndag - De första tolv

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter De första tolv och är skriven av Denise Rudberg.   

Sextonåriga Joel Hammarström är elev på en prestigefylld grundskola på Östermalm men han är skoltrött och vantrivs. Hemma beter sig föräldrarna distanserat och det är tydligt att Joels prestationer i livet är en besvikelse för hans pappa. Bara några gator bort bor Ia Bergdahl, den mest lovande studenten på Handelshögskolan. Framför sig har hon en imponerande karriär, och hon är noggrann och metodisk i sin väg upp till toppen. Mallen för framgång är snäv och snart framträder en mörk historia om konsekvenserna av överklassens pressande elitism. När två grova brott begås på Östermalm inom loppet av ett dygn chockeras omgivningen. Känsliga omständigheter gör att de båda fallen hamnar hos förundersökningsledaren Marianne Jidhoff, som tillsammans med kollegorna på särskilda utredningsenheten försöker hitta förövarna i en kamp mot klockan.

Smakbiten är hämtad från sidan 53:

I samma sekund rusade de fram varefter ett slag måttades mot pappas huvud och han föll omkull. Sedan väste en av dem till Joel:
- Du är tyst! Ge mig din mobil och gå in i ditt rum och stäng dörren.
Joel stirrade på sin pappa som låg orörlig på golvet innan han lämnade över sin mobil och stapplade in till sitt rum. Men innan han hann stänga dörren hördes ljud från ytterdörren och hans lillebrors röst skar genom lägenheten:
- Hallå! Är det någon hemma? Mamma?

lördag 8 april 2023

Glad Påsk!

Veckans mening v. 14

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från De första tolv av Denise Rudberg.

Britta låg utslagen och snarkade på köksgolvet framför balkongdörrarna, det gick tydligen ingen större nöd på henne.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!