Olikhetsutmaningen: Vi och dom

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om vi och dom.

Oftast brukar jag ta fram två böcker som representerar det ena respektive det andra ordet i motsatsparet. Så inte denna gång. Jag tycker att "vi och dom" förutsätter att boken innehåller just motsättningen "vi och dom", vilket jag också tycker att mina båda bokval på olika sätt visar på.

Den första boken är Fredrik Backmans Björnstad. Eller kanske skulle jag ha valt uppföljaren Vi mot er, vilken även i namnet tydligt visar att den hör hemma i dagens olikhetsutmaning.
Dessa böcker handlar om den lilla staden Björnstad, vars stora stolthet är ishockeylaget, och i böckerna framför allt juniorlaget.
Det egna laget har chansen att bli svenska juniormästare och givetvis ställer alla i samhället upp för laget. Men kan man göra det till varje pris?
Frågan ställs på sin spets när lagets stora stjärna våldtar en ung flicka. För lagets skull vill många tysta ner händelsen. Vad är väl en våldtäkt när laget kan vinna SM-guld?
Plötsligt är motståndaren inte bara de andra hockeylagen utan även de som tar flickans parti och därmed riskerar att förstöra för laget.
Det här är böcker som jag tycker borde användas i de svenska skolorna!

Den sydafrikanska nobelpristagaren Nadine Gordimers roman Julys folk från 1981 är en mycket speciell bok och den torde inte ha mottagits positivt av hennes hemlands styresmän. Boken kom ut under apartheidsystemets dagar och handlar om ett tänkt inbördeskrig som just brutit ut.
Läsaren får inte veta så mycket om hur striderna går, men det finns anledning anta att regimen är på väg att falla och att de svarta med stöd av bland andra ryssar och kubaner kommer att gå segrande ur kriget.
En vit familj har flytt från sitt hem tillsammans med sin svarte tjänare. Tjänaren July tar med dem till sin egen hemby. Hur ska en vit familj klara sig i den lilla byn, när det inte bara är att gå till en affär och köpa allt vad de kan tänkas behöva? Steg för steg märker de också hur maktförhållandena förändras. I de svartas by är den vita familjen inte längre herrar.
Ett mycket intressant perspektiv tycker jag. De vita i Sydafrika bör nog vara tacksamma över att övergången från apartheidsystemet till demokrati gick fredligt tillväga och att den kloke Nelson Mandela inte försökte hämnas på de forna herrarna.
Det enda som stör mig i boken är att den på något vis saknar början och slut. Den vita familjen och July har redan kommit till den byn när boken börjar och när texten är slut på sista sidan vänder jag förvånat blad för att få veta hur det går, men Gordimer låter mig sväva i ovisshet. Icke förty är det en bra bok, om än dramaturgiskt annorlunda uppbyggd än vad jag är van vid.

Olikhetsutmaning: Början och slutet

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om början och slutet.

Den här utmaningen påminner mycket om olikhetsutmaningen den 11 januari, där orden var först och sist. Jag får försöka komma på något annat den här gången ;)

Orden början och slutet får mig för övrigt att tänka på Uppenbarelseboken 21:6:

Och han sade till mig: "Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ut källan med livets vatten."

Därifrån kommer uttrycket "Det är A och O". A och O är Alfa och Omega, första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, och grekiska är Nya Testamentets originalspråk.

För att nu hålla sig kvar lite vid det bibliska temat, så får Marianne Fredrikssons Evas bok representera början, för Eva är ju stammodern, den första kvinnan. Då, när allt började.
Boken handlar om hur Eva återvänder till Eden efter att sonen Kain har mördat sin bror Abel. I Eden lever "ljusets barn" - en flock människor som mest verkar vara som djur. De lever helt i nuet och kan inte skilja mellan gott och ont. Eva minns sin barndom i flocken och hur gruppens ledare, Satan, våldför sig på henne och andra unga kvinnor.

Historien känns mest märklig. Upplägget att låta Eva grubbla över det förlorade Eden gillar jag, men berättelsen är alltför konstig enligt min mening.

Så väljer jag Barabbas av nobelpristagaren Pär Lagerkvist. Barabbas var ju den som folkhopen ville se frigiven när Pontius Pilatus frågade dem om de ville att Barabbas eller Jesus skulle friges.
Vi vet inte mycket om denne Barabbas, mer än att han var en rövare. Men Lagerkvist tar sig an uppgiften att berätta om händelserna den där första kristna påsken ur Barabbas' synvinkel.
Hur kan det kännas för den som vunnit livet, när priset var att Guds Son skulle korsfästas? Kristendomen hade just börjat, men för Barabbas var det slutet.
Utan att vara någon litteraturexpert, vill jag ändå säga att jag tror att denna roman är en av de allra bästa i svensk litteraturhistoria. Har ni inte läst den så gör det!

Olikhetsutmaningen: Vänner och ovänner

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Så här skriver hon: "Håll dina vänner nära men dina vänner ännu närmare" är ett citat som tillskrivs den kinesiska generalen Sun-tzu. Veckans olikhetsutmaning handlar om ordparet vänner och fiender.

Vilka kulturella verk som handlar om vänner och fiender vill du lyfta fram?

Åsa Hellbergs Sonjas sista vilja är en bok som handlar om vänskapen mellan fyra kvinnor, varav den ena redan är död när boken börjar.
Jag älskade boken! Redan från inledningsorden var jag fast. Boken börjar så här: Det tillhörde ovanligheterna att en död kvinna låt utanför entrén till Åhléns, men Sonja Gustavsson hade aldrig varit en särskilt vanlig kvinna. Hon hade inte planerat att dö mitt i Farsta centrum, men om hon vetat att det var där det skulle ske hade hon inte haft något emot det.
Så där skulle jag också vilja kunna börja ett manus. Roligt, underfundigt och lockande till läsning.
Den förmögna Sonja Gustavsson testamenterar alla sina tillgångar till sina tre väninnor, men de måste uppfylla vissa villkor. Därefter följer vi de tre väninnorna i Paris, Barcelona, London och Östersund, sedan de ryckts upp från sina invanda liv. Precis som Sonja planerat.
Boken är rolig. Man vill bara ha mer och det är svårt att lägga den ifrån sig. Boken är välskriven och sexscenerna är inte överdrivna, utan välplacerade. Det är inte porr utan lusta.

Svartsjuka är något som kan leda till fiendskap.
Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant utspelar sig på en frisersalong. Allt förändras när Angelina börjar jobba på Salong De Luca, Östermalms hetaste frisörsalong. Ägaren Stefano har bara ögon för henne och ser inte längre åt sin kollega Jenny. Driven av svartsjuka bestämmer sig Jenny för att ta reda på vem som döljer sig bakom Angelinas perfekta fasad.
Samtidigt hittas en av salongens kunder mördad, och det dröjer inte länge förrän ytterligare ett dödsfall sker. Under den välpolerade ytan utvecklas ett farligt psykologiskt spel som hotar att ödelägga liv. Misstankarna växer sig allt starkare, men sanningen avslöjas inte förrän det är alldeles för sent.
Det här är en riktigt spännande bok. Här dör flera av salongens kunder. Finns det ett samband? Och vad kan motivet vara? Sarenbrant har valt ett intressant grepp där hon låter de tre frisörerna Stefano, Angelina och Jenny omväxla som huvudpersoner i kapitlen. Man får samma historia berättad, men från olika personers perspektiv, och då förstår man att allt är mer komplext än man kanske tror till en början. Kapitlen är korta, och de blir ännu kortare mot slutet. Det gör att tempot och därmed spänningen stegras. Ett mycket bra grepp som gör denna bok till en riktigt läsvärd spänningsroman.
På minussidan finns det ibland klichéartade språket. "Det gör vi", svarar hon och känner tydligt hur Stefanos besvikna blick bränner i ryggen när hon lämnar köket. Men snälla nån, man kan inte känna en besviken blick bakom ryggen!
Men står man ut med klichéerna är Bakom din rygg som sagt riktigt läsvärd.

Olikhetsutmaningen: Rött och blått

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Så här skriver hon: Veckans olikhetsutmaning handlar om färgerna rött och blått. Tänk politik om ni vill, eller helt enkelt två fina färger.

Vilken kultur förknippar ni med rött och blått?

Mellan rött och svart är tredje delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. De första delarna heter Brobyggarna och Dandy.
I den här delen följer vi familjen Lauritzen i både Sverige och i Tyskland under tiden fram till andra världskriget. Det tyska samhället polariseras och motsättningarna letar sig även in i familjen. I släkten finns både judar och SS-officerare.
Titeln får mig att tänka på ett roulettbord, men här är det ett spel med betydligt större insatser än vad som någonsin skådats i Monte Carlo eller Las Vegas.
Det är en tid av synnerligen stora politiska spänningar. I släkten Lauritzen finns både röda och svarta/bruna.

Jag fortsätter väl på Guilloutemat. Blå stjärnan är femte delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. Tidigare delar är Brobyggarna, Dandy, Mellan rött och svart och Att inte vilja se.
I likhet med Att inte vilja se utspelar sig Blå stjärnan under andra världskriget. Här är det kvinnornas roll i kampen mot nazismen som lyfts fram och huvudperson är Johanne Lauritzen. Hon arbetar som agent för den norska motståndsrörelsen och för Storbritannien.
Guillou har anklagats för att ha stulit stora delar av romanen från andra verk. Verk som han anger i efterordet. Om detta har jag inget att säga. När jag läser en roman behöver jag inte bekymra mig om hur materialet har tagits fram.
Precis som tidigare delar är detta en mycket bra bok. Den blandar spionarbetet med familjeliv och kärlek och den är lättläst. Jag ser framför mig hur Johanne ömsom beger sig över bergen för att undsätta en norsk telegrafist, ömsom sitter med sina närmaste vid obligatoriska släktmiddagar.
När vi närmar oss nutid är det svårt för författaren att helt undvika att stöta på historiska personer. Ofta ger han dem nå ett annat namn, eftersom han vill kunna skriva dialoger som ju är uppdiktade. Därför får författaren Gunnar Ekelöf heta Bengt utan något angivet efternamn. Det kanske är bäst, eftersom Ekelöf inte direkt porträtteras smickrande.

Till sist en liten bonus, för att göra det hela lite mer lättsamt. 
Blå tummen av Herman Lindqvist.
Det är en samling kåserier, och den är hur rolig som helst. Tycker jag i alla fall. Han har en sådan härlig, torr humor och det gillar jag.
I boken finns bland annat en liten guide om hur svenskar beter sig. Han har tagit den från en lista som engelsmän och amerikanare som bott i Sverige några år har totat ihop. Här är ett axplock.

Du förstår att du bott i Sverige länge då:

• Du omedelbart associerar torsdag med ärtor och pannkaka.
• Fredag eftermiddag genast för tankarna till Systembolaget.
• Du accepterar att du måste köa för att få ett könummer.
• Du förstår att uttrycket "Jag har inget hemma" betyder att han som talar inte har någon sprit hemma.
• Din tambur liknar alltmer en skoaffär.
• Du har varit förlovad i fyra år men har inte en tanke på bröllop.
• Du möter bekanta på stan som också bär på en mugg innehållande välling med svag kaffedoft, så kallad caffe latte.
• Alla dina vänner har samma åsikter som du.
• Det är skönt att vara ifred. Paradiset är att slippa se en enda människa på semestern.
• Den enda anledningen till att åka till Åland är den billiga maten och drycken ombord. Givetvis går du aldrig ens i land på Åland.
• Du bryr dig verkligen om vem som vinner "Idol" och "Let's Dance" på TV.
• Du mycket väl kan ha sandaler med sockor i.
• Du äter sylt till kötträtter.
• Du tycker det är helt normalt att cykla i snöväder.

Olikhetsutmaningen: Födas och dö

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Så här skriver hon: Dags för veckans olikhetsutmaning och eftersom det är min födelsedag och det faktum att jag föddes just idag för alldeles för många år sedan, gör att veckans ordpar blir födas och dö.

Denna vecka handlar det alltså om födas och dö.

Det första som kommer för mig är Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien. Boken inleds med att Jan i Skrolycka väntar på att hans och Lagårds-Kattrinas barn ska födas. Han är missnöjd. Dels för att det tar så lång tid därinne, han har körts ut av barnmorskan, dels för att han inte alls vill ha något barn.

Men när allt är klart och han får hålla den nyfödda flickan i famnen, då får han en sådan förfärlig hjärtklappning. Han tror att han blivit sjuk, men det har han inte. För första gången i sitt liv älskar han någon.

Sedan får det bli ännu en roman av den värmländska nobelpristagaren, nämligen Körkarlen.

Den utspelar sig en nyårsafton. I inledningen får vi veta att slumsystern Edit ligger för döden. Då ber hon att få träffa David Holm. Ingen förstår varför hon vill träffa den försupne mannen.

Det är dock inte slumsystern som är huvudpersonen, utan David Holm. Han dör och blir hämtad av körkarlen. Det är han som ska avlösa Georges, som kört vagnen ett helt år och hämtat de döda. De närmaste timmarna får David följa med körkarlen, och han ser då följderna av det liv han levt och hur det har drabbat hans närmaste.

Olikhetsutmaningen: Sanning och lögn

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Så här skriver hon: Det finns flera anledningar till att veckans ordpar är sanning och lögn, en av dem är det virrvarr av rykten och spekulationer som kring vad som egentligen pågått och pågår i Svenska Akademien, en annan att vi hade tema källkritik på Kulturkollo förra veckan.

Denna vecka handlar det alltså om sanning och lögn.

Den första boken får bli Harlan Cobens Sanningen (originaltiteln är Fool me once).
Före detta stridspiloten Maya Stern ser en otänkbar bild fångas av den digitala babyvakten: hennes tvååriga dotter Lily leker med sin pappa Joe - som blivit brutalt mördad två veckor tidigare.
Mayas liv skakas ytterligare när det framkommer att det finns ett samband mellan det olösta mordet på hennes syster Claire och Joes död. För att hitta svaret på gåtorna måste Maya ta itu med djupa hemligheter från det förflutna, men några gör allt för att sanningen ska förbli dold.
Sanningen är en spänningsroman som griper tag i en från allra första början. Maya gräver för att få fram sanningar som många har intresse av att dölja. Men hon bär själv på hemligheter som plågar henne.
Tempot i denna roman är högt och jag vill hela tiden läsa lite till. En verklig bladvändare! Till slut får vi veta sanningen - en sanning som kanske inte är den man trodde från början.

Så var det detta med lögnen. Då väljer jag Kerstin Ekmans roman Grand final i skojarbranschen.
Boken handlar om en firad författarinna, Lillemor Troj, som får läsa ett manus som förlaget fått in. Manuset handlar om henne själv. En kvinna har skrivit en roman om Lillemors liv. En roman som hotar att avslöja att Lillemor Trojs författarskap är en bluff.
Kerstin Ekman driver vasst men godmodigt med litteraturvärlden. Och få kvinnor har väl som hon en sådan insikt i hur det går till i den litterära parnassen.
Hon är ju bevars ledamot av Svenska Akademien, även om hon inte deltagit aktivt i dess arbete sedan 1989.

Olikhetsutmaningen: Gult och grönt

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången konstaterar hon emellertid att de två ord hon valt inte är varandras motsatser.

Denna vecka handlar det om gult och grönt.

Raps är gult, inte sant? Därför väljer jag Karin Brunk Holmqvists bok Rapsbaggarna.
Alla bor inte i storstan och alla är inte så sofistikerade. Som de båda bröderna Henning och Albert, som bor tillsammans som de alltid har gjort, bara en liten bit från barndomshemmet.
Tiden har stått stilla. Allt de båda bröderna begär av livet är en korvbit att lägga på smörgåsen och så naturligtvis snus.
När det öppnas ett hem för kvinnliga missbrukare i barndomshemmet blir de förstås oroliga. Oron får dem att vanka oroligt i rapsfältet och spotta snus. Det blir upptakten till en invasion av både ufologer och malmletare.
De båda bröderna är helt omedvetna om att de själva är orsak till det mesta av alla konstiga saker som sker kring deras hem.
Boken är rolig och det bästa är att jag är övertygade om att det finns sådana här personer som de båda bröderna i verkliga livet. När storstadsborna twittrar, dricker latte och går på spa finns det alldeles riktiga människor kvar där ute.

Träd förknippar jag med grönska, och därför får det bli Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith.

Att läsa den här boken är att stiga in i en annan värld. Ett Brooklyn för över hundra år sedan. Inte en berättelse om de omåttligt rika, utan om en flicka från en mycket fattig miljö. De har inte många ägodelar och det är inte alltid lätt att sätta mat på bordet, men kärleken mellan familjemedlemmarna är påtaglig. Kärleken fördelas dock lite olika. Francies mamma älskar sonen mer än dottern. Men turligt nog finns pappan där, en slarver men en man med ett gott hjärta. Det är han som ser till att Francie får komma till en bättre skola, trots att det är emot reglerna. Men med en liten lögn här och där ordnar det sig.

Francie älskar att läsa och hennes dröm inför framtiden är att bli författare. En skjuts framåt får hon när en lärarinna kommer på henne med att ha ljugit. Lärarinnan är klok. Istället för att ge henne en anmärkning, säger hon att hon inte skulle vilja ta ifrån Francie hennes fantasi. Men hon ger henne rådet att när hon talar så ska hon försöka säga som det är. Sedan kan hon skriva hur det borde vara. Se där en författargärnings början.

Detta är en mycket bra bok, som får en att känna att man själv befinner sig i Brooklyn. Boken är lättläst och den är skriven med stor värme.

Olikhetsutmaningen: Feg och modig

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden.

Denna vecka handlar det om feg och modig.

Nasse i Nalle Puh kan väl få säga något om att vara modig. Det är svårt att vara modig när du bara är ett mycket litet djur.

Ordet "feg" får mig att tänka på Fredrik Backmans bok Björnstad.
Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.
Men så händer något som inte går att hålla hemligt. Då sätts lojaliteten på spel. Är alla verkligen beredda att göra allt för laget, även om det innebär att skyla över ett svårt brott?
Jag tyckte verkligen om den här boken. Den grep tag om mig på ett sätt som få böcker kan göra. Kanske för att mycket i boken känns äkta. Visst finns det tillfällen när jag kan bli förvånad. Ibland säger femtonåringar saker som är så kloka att det är svårt att tänka sig att det skulle vara verkligt, men det gör inget. Det är en bok som bubblar av kärlek, hat, våld, kamratskap, lojalitet och svek.
Men den handlar också om feghet. Vem vågar stå upp för en högstadietjej när hela samhället är emot henne?

Olikhetsutmaningen: Kropp och själ

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången tycks hon ha inspirerats av sin magsjuka (hmm) och insikten att det bästa är "en sund själ i en sund kropp".

Denna vecka handlar det om kropp och själ.

För kroppen väljer jag Färjan av Mats Strandberg.
Det här är en otäck bok, inte tu tal om den saken. Och det får man väl räkna med när man ser blodet på väggarna på omslaget. Det är så långt från en feel good-roman man kan tänka sig. Det finns något ombord, och snart vet du inte vem du kan lita på. Är din bästa vän också en av "dem"?
Men när jag säger att boken är otäck, så är detta inte något negativt omdöme. Det överensstämmer med genren och författaren har Stephen King som förebild, vilket väl säger det bästa.
Boken är riktigt bra, och det tror jag beror på att det inte är förfärligt hela tiden. Redan Alfred Hitchcock visste att man måste växla mellan det lugna, vardagliga och det skräckfyllda, och detta lyckas Strandberg med. Att ondskan finns mitt i vardagen gör den mer skräckfylld. Och är du på en färja, kan du inte ta dig därifrån. Du måste försvara dig och din kropp, för om "de" får tag i dig är du snart en av "dem". Din kropp lever vidare, men är det verkligen du?

P C Jersilds bok En levande själ har jag haft med i en tidigare olikhetsutmaning, men det passar så bra här, så jag använder den igen. 
Boken handlar om en hjärna som ligger i en behållare på en företagslaboratorium. Han (är det en han?) minns inte sitt tidigare liv och kallas här för Ypsilon. Hjärnan utsätts för allehanda olika experiment, och boken får ses som en kritik av oetisk forskning. Hur mycket kan vi tillåta oss att trampa på människovärdet för snöd vinnings skull.
Visst finns kroppen med i form av hjärnan, men själen är ändå skild från vad vi vanligtvis kallar kropp.

Olikhetsutmaning: Frihet och förtryck

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången har hon inspirerats av det faktum att det är den internationella kvinnodagen idag, men hon framhåller att vi inte måste ge exempel som specifikt rör kvinnor.

Denna vecka handlar det om frihet och förtryck.

Britt-Marie var här av Fredrik Backman får bli frihetsboken.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.

Upprorets dagar av Sture Källberg är en roman om Ungernrevolten 1956. Några naiva ungdomar med kommunistiska ideal får uppleva hur Sovjetunionen med våld slår ned arbetarnas uppror. Intressant skildring av en författare som faktiskt var där när det hände.
Men jag kan inte låta bli att fundera över vad författaren Sture Källberg är för figur egentligen. Han arbetade under 1950-talet som kommunistisk ombudsman i Malmö och som journalist i Budapest, Östberlin och Peking. Det var en tid när det svenska kommunistpartiet (idag Vänsterpartiet) var synnerligen Moskvatroget. Förstod inte Källberg att det var kommunismen som det var fel på? Sådana frågor ställs alltför sällan. Man kan ju föreställa sig hur det hade varit om Källberg varit nazistisk ombudsman under kriget och arbetat som journalist i Berlin.

Olikhetsutmaning: Kyla och värme

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om kyla och värme.

I romanen Snö av nobelpristagaren Orhan Pamuk kommer huvudpersonen Ka till staden Kars i östra Turkiet. Under besöket drabbas staden av ett våldsamt snöoväder och man skärs av från yttervärlden.
Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om boken var lättläst eller svårläst. Texten var inte svår och mycket av innehållet handlade om huvudpersonen Kas kärlek och vankelmod. Men samtidigt är det svårt att följa med och uppfatta den satir som finns i boken och som rör specifikt turkiska förhållanden.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.
Även om jag inte förstod allt när det gäller bokens mening, så är det i alla fall roligt att ha läst den :)

I Helvetet ska det väl vara tämligen varmt. Bilder av Helvetet har varit ett populärt motiv i konsten, speciellt under medeltiden.
En som målade många konstverk med Helvetet som motiv var Hieronymus Bosch (1450-1516). 
Bilden här visar ett av hans verk.