torsdag 31 maj 2018

Olikhetsutmaning: Början och slutet

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om början och slutet.

Den här utmaningen påminner mycket om olikhetsutmaningen den 11 januari, där orden var först och sist. Jag får försöka komma på något annat den här gången ;)

Orden början och slutet får mig för övrigt att tänka på Uppenbarelseboken 21:6:

Och han sade till mig: "Det har skett. Jag är A och O, början och slutet. Jag skall låta den som törstar dricka fritt ut källan med livets vatten."

Därifrån kommer uttrycket "Det är A och O". A och O är Alfa och Omega, första och sista bokstäverna i det grekiska alfabetet, och grekiska är Nya Testamentets originalspråk.

För att nu hålla sig kvar lite vid det bibliska temat, så får Marianne Fredrikssons Evas bok representera början, för Eva är ju stammodern, den första kvinnan. Då, när allt började.
Boken handlar om hur Eva återvänder till Eden efter att sonen Kain har mördat sin bror Abel. I Eden lever "ljusets barn" - en flock människor som mest verkar vara som djur. De lever helt i nuet och kan inte skilja mellan gott och ont. Eva minns sin barndom i flocken och hur gruppens ledare, Satan, våldför sig på henne och andra unga kvinnor.

Historien känns mest märklig. Upplägget att låta Eva grubbla över det förlorade Eden gillar jag, men berättelsen är alltför konstig enligt min mening.

Så väljer jag Barabbas av nobelpristagaren Pär Lagerkvist. Barabbas var ju den som folkhopen ville se frigiven när Pontius Pilatus frågade dem om de ville att Barabbas eller Jesus skulle friges.
Vi vet inte mycket om denne Barabbas, mer än att han var en rövare. Men Lagerkvist tar sig an uppgiften att berätta om händelserna den där första kristna påsken ur Barabbas' synvinkel.
Hur kan det kännas för den som vunnit livet, när priset var att Guds Son skulle korsfästas? Kristendomen hade just börjat, men för Barabbas var det slutet.
Utan att vara någon litteraturexpert, vill jag ändå säga att jag tror att denna roman är en av de allra bästa i svensk litteraturhistoria. Har ni inte läst den så gör det!

7 kommentarer:

  1. attans att jag inte tänkte på bibeln!

    SvaraRadera
  2. jag tänkte naturligtvis på Bibeln och psalmboken; Morgon mellan fjällen och Din klara sol och först och sist: En människas dagar äro såsom gräset, hon blomstrar såsom ett blomster på marken. När vinden går däröver, då är det icke mer, och dess plats vet icke mer därav. konstigt att det är Psaltaren och inte Predikaren. Evas bok och Kains bok vet jag att jag gillade. Barabbas har jag nyligen läst

    SvaraRadera
  3. Sant, där fanns det likheter! Tänkte först att jag skulle hitta några favoritinledningar och favoritslut från böcker, men så blev det inte. Dina böcker påminner mig om att ge Barabbas en ny chans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vore roligt att få veta vad du tycker om den.

      Radera