tisdag 5 maj 2026

Tisdagstrion: Blommor

Dags för veckans tisdagstrio. Nä nu blommar det! Ska vi ta och leta efter lite blommor? Denna tisdags tema är: Blommor (i handling, på omslaget eller i titeln). 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Där rosor faktiskt dör är första boken i Ewa Klingbergs serie om Begravningsbyrån Tranan - Där rosor faktiskt dör.

Detta är en gullig liten bok. Sandra får fullt upp när hon besöker sin moster och hennes man i Tranås. Innan hon vet ordet av är hon ansvarig för att försöka få begravningsbyrån på fötter. Det krävs förändringar, men moster Majken är inte överdrivet förändringsbenägen. Sandra är dock envis och anställer personal. Sådant kostar, men nu gäller det att få igång verksamheten och man måste satsa för att undvika konkurs. Turligt nog är det en extremt varm sommar, så det är många som avlider...

Sandra får se sin planerade roadtrip försvinna. Istället blir det jobb, men även bad och lite romantik. 

Berättelsen är mysig, men ska jag vara ärlig så är historien inte speciellt intressant. Den är som en veckotidningsroman. Men som läsning på badstranden kan den nog vara perfekt.

Lila hibiskus av Chimanda Ngozi Adichie.
Kambilis far Eugene, i boken helt enkelt kallad Papa, tvekar inte att tortera medlemmar i sin familj, om han tycker att det är nödvändigt för att rena dem från synden. Han är en människa, som är så grym att man hoppas på hans snara frånfälle så familjen blir befriad.
Men om Papa enbart hade varit en grym tyrann, så hade boken inte blivit intressant. Författaren låter honom även ha goda, kärleksfulla sidor. Han älskar verkligen sin familj och han är alltid beredd att stötta människor som har det svårt. Men hans djupa katolska tro gör honom lika förtryckande som fundamentalistiska islamister. Nåde den som inte läser alla sina böner, och han förfasar sig om en kvinna inte täckt sitt hår ordentligt när hon går i kyrkan. Och han vägrar träffa sin far, som är hedning. Papa är mer katolsk än Påven. Det är det faktum att han inom sig både bär den innerligaste kärlek och en ofattbar grymhet, som gör att han blir intressant.
Och givetvis älskar Kambili sin far, så som de flesta misshandlade barn gör. Han är kärleken och hon vill inget hellre än att få ett erkännsamt leende från fadern när hon har sagt något gudeligt som hon vet kommer att göra honom glad. Samtidigt fruktar hon honom givetvis.

Och blomstren dö av Rebecka Edgren Aldén.
Gloria har följt med sin nye pojkvän Adam till skärgården för att tillbringa några lugna dagar på hans familjs storslagna sommarnöje Ekudden. Trots deras olika bakgrund har även Gloria minnen från ön, från ett par somrar i tidiga tonåren då hennes mamma hyrde ett hus där med sitt feministiska kollektiv. Något som bidrar till att hon redan första kvällen kommer på kant med Adams familj.
Bland öns bofasta råder en märklig stämning, de verkar vara uppdelade i två läger och talar inte med varandra. Under sina promenader får Gloria en krypande känsla av att vara iakttagen, men i de mardrömmar som plötsligt äter upp hennes nätter är hon den som iakttar - och det hon ser är flimrande bilder av en gammal trasig jeansjacka.

lördag 2 maj 2026

Angående veckans mening

Som jag nämnde för ett par dagar sedan befinner jag mig i London över helgen. Jag hoppas jag har det trevligt. Det här meddelandet laddade jag upp i förväg :)

I vilket fall som helst innebär det att jag inte har möjlighet att dona med veckans mening nu. Jag beklagar detta, men jag beklagar inte att jag är i London ;)

torsdag 30 april 2026

onsdag 29 april 2026

Angående veckans mening

Tidigt, tidigt på Valborgsmässoafton ger jag mig iväg till Oslo för att flyga till London och där förbliver jag över helgen. Därför kan jag inte lägga in någon veckans mening. Jag beklagar. (Men det ska bli väldigt kul att få komma till London!

Dagens visdomsord 2026-04-29

Man får inte vara så rädd för att dö att man inte törs leva. (Okänd)

Tisdagstrion: Jan Guillou

Jag  börjar bli orolig för mig själv. Jag var säker på att jag lagt upp tisdagstrion med automatik. Dessutom undrar jag var ett par av mina skor har tagit vägen. Man kan väl inte tappa bort ett par skor! I morgon åker jag till London. För säkerhets skull kommer jag redan idag att lägga upp nästa veckas tisdagstrio med automatisk publicering. Den här gången ska vi tala om en författare som brukar kunna väcka känslor. Denna tisdags tema är: Jan Guillou. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Tjuvarnas marknad. Det är en riktigt underhållande bok om den nya överklassen. Människor som sitter i ledningen för stora företag och som har makten att tilldela varandra bonusar och förmånliga pensionsprogram värda hundratals miljoner kronor. Deras girighet är gränslös.
Guillou föraktar helt klart denna samhällsklass, men han lyckas ändå skriva underhållande.



Brobyggarna är första delen i Guillous serie Det stora århundradet, som handlar om 1900-talet.
Boken är mycket välskriven, med ett mycket bra språk, och den är dessutom fängslande. Tre fattiga norska bröder får av en tillfällighet möjlighet att studera till ingenjörer i Dresden. Som motprestation förväntas de återvända till Norge och bygga broar. Det är dock bara en av bröderna som återvänder.
I boken följer vi två av bröderna. Den ene (Lauritz) lever och arbetar i Norge, medan den andre (Oscar) hamnat i tyska Östafrika (det som idag kallas Tanzania). Den afrikanska delen är stundtals en grym och blodig historia, med mord och kannibalism. Här känns det nästan som om Guillou har inspirerats av min barndoms äventyrsböcker för unga.
Det är uppfriskande att det är belgare och engelsmän som framför allt framstår som grymma, giriga och blodtörstiga, medan tyskarna försöker sprida kultur och civilisation. Det är alltför vanligt i vår anglosaxiskt dominerade värld att tyskarna ses som brutala medan britterna är civiliserade tedrickare.

Fienden inom ossKlockan tre på morgonen gör säkerhetspolisen och terroristpolisen tillslag mot ett antal familjer i en Stockholmsförort. Ett femtiotal personer grips och transporteras bort. De gripna får ingen vetskap om vad de är misstänkta för. Men nästa dag exploderar nyheten att ”al-Qaida i Sverige” har oskadliggjorts och att landet räddats från den största katastrofen någonsin. Nio personer häktas som terrorister och därefter utbryter den stora tystnaden. Ingen vet vad som sker i polisutredningen. Polisintendent Ewa Johnsén-Tanguy, som är förhörsexpert på Ekobrottsmyndigheten, får till sin förvåning ett helt nytt jobb, att leda förhören med de misstänkta terroristerna. Därmed förändras hennes liv, bland annat innebär det att vänskapen med journalisten Erik Ponti utsätts för svåra slitningar. I kriget mot terrorismen hamnar Ewa Johnsén-Tanguy och Erik Ponti på helt olika sidor. Jan Guillou gör i romanen Fienden inom oss upp med de lagar som sägs vara avsedda att skydda demokratin men som skadar den betydligt mer än terrorismen gör.
Boken är naturligtvis fängslande, men samtidigt vädras väl en del av författarens egna fördomar. Bland annat utgår han från att nämndemännen i domstolen dömer utifrån sina politiska åsikter. Jag har själv varit nämndeman i hovrätten, och vi ägnade oss verkligen inte åt några politiska överväganden.

lördag 25 april 2026

Veckans mening v. 17 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Stallhuset av Karina Johansson där det är dags för ett besök hos mäklaren.

En ung kille i jeans och kavaj kom fram och hälsade på det där klämkäcka viset med ryggdunkar och ett tillgjort leende.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

tisdag 21 april 2026

Tisdagstrion: Fjällbacka

Dags för veckans tisdagstrio. Känner ni till några författare eller böcker som har koppling till Fjällbacka? Denna tisdags tema är: Fjällbacka. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Först ut får bli Inte utan min syster av Åsa Hellberg. Det är den första delen i trilogin Systrarna från Fjällbacka. En släktkrönika om författarens egen släkt.
Systrarna Anna och Cornelia växer upp på en gård utanför Fjällbacka, i Kville socken. Familjen är fattig, men trots detta får de yngsta flickorna chansen att utbilda sig till sjuksköterskor. I storstaden möts de av en helt ny värld av läkare, kvinnosakskvinnor och fascinerande patienter. Arbetet är krävande men framtidstron är stark för dörren till frihet står på glänt. De vill bli den nya sortens kvinnor, fast priset de får betala är högt. Gifter man sig förlorar man sitt arbete. Bara några år senare krossas tillvaron. Ett oäkta barn, en ansvarslös man och förbjuden kärlek drar isär systrarna. Tragedierna följs av år av svårigheter. Det starka band de haft slits sönder av olyckor, kaos och sorg. Var hittar man glädje när hoppet tycks ha gått förlorat?

Jag får väl ta med Lejontämjaren av Camilla Läckberg från hennes Fjällbackaserie, även om just den boken var skälet till att jag slutade följa henne.
Upplägget är det samma som i hennes tidigare böcker. Tillbakablickar som ska leda fram till förklaringen till de mord som sker i Fjällbacka.
Den här gången listade jag ut en del av svaret tämligen tidigt. Man börjar kanske känna igen fru Läckberg. Men visst är hon bra på att bygga upp en spännande intrig.
Det jag dock tycker är motbjudande är hennes märkliga fascination av det allra vidrigaste våld. Det jag nu skriver är ingen spoiler, för det förekommer redan tidigt i boken. En flicka som varit försvunnen återfinns på ett märkligt vis. Det visar sig att hon blivit berövad sina ögon, sin tunga och sina trumhinnor.
Det är inte första gången Camilla Läckberg skriver om riktigt brutalt våld, men den här gången tycker jag att hon har satt ett personligt rekord, och det säger jag inte som något beröm.
Hon borde faktiskt kunna skriva sina böcker utan detta sinnessjuka våld. Tacka vet jag Agatha Christie...

Västerut av Hilma Angered-Strandberg måste jag erkänna att jag inte har läst. Den gavs ut första gången 1887.
Det är en novellsamling om livet i Fjällbacka. Den skrevs under författarens tid på Fjällbackas telegrafstation.

lördag 18 april 2026

Idag är det ingen vanlig dag...


...för idag är det Roberts födelsedag!
Då kommer båda döttrarna, varav den ena med sambo, och besöker sin gamle far. Då blir gubben glad.

Veckans mening v. 16 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Stallhuset av Karina Johansson och jag funderar på vilket sinne som hökar och örnar är speciellt kända för. 

- Din mor har hörsel som en hök.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

tisdag 14 april 2026

Tisdagstrion: Antiken

Dags för veckans tisdagstrio. Nu blickar vi bakåt, närmare bestämt mot en period som varade ungefär 800 f. Kr, - 500 e. Kr. i Medelhavsområdet. Denna tisdags tema är: Antiken. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Odysséen skrevs av den grekiske skalden Homeros på 700-talet f. Kr. En riktigt gammal äventyrsberättelse. Efter det tioåriga trojanska kriget ska Odysseus försöka ta sig tillbaka till Ithaka där han är kung, men olika händelser gör att det tar hela tio år för honom att ta sig tillbaka.

Det är inte utan svårigheter som Odysseus och hans färdkamrater lyckas ta sig förbi sjöodjuren Skylla och Charybdis. Skylla äter upp flera av färdkamraterna.

När han äntligen kommer hem, efter att ha varit borta i tjugo år, får han ge sig i kast med att försöka bli av med de friare som vill gifta sig med hans hustru. Det slutat med att Odysseus och hans son dödar alla friarna.

Ett annat verk av Homeros är Iliaden. Den grekiske hjälten Akilles blir vred och vägrar att strida efter att Agamemnon tagit hans krigsbyte, kvinnan Briseis. Att Akilles vägrar strida leder till stora förluster för grekerna.

Akilles återvänder för att hämnas sin vän Patroklos, som dödats av den trojanske prinsen Hektor. Akilles dödar många trojaner, och bland dem Hektor.

Det här är kanske lite oväntat, men Nya Testamentet tillhör antikens litteratur. De olika böckerna skrevs under åren 50-100 efter vår tideräknings början.

Den äldsta boken i NT anses Paulus första brev till Thessalonikerna vara och den sist skrivna Uppenbarelseboken.

lördag 11 april 2026

Veckans mening v. 15 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från novellen 1001 i Eventualiteter av Daniel Brandt. 

I slumrets avgrund var alla försök till rationellt tänkande förlorade.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

onsdag 8 april 2026

Det har varit lite jobbigt

Det har varit lite jobbigt under de senaste dagarna, som väl bland annat märktes på att Tisdagstrion blev sen. Min ex-fru åkte in på IVA för jag vet inte vilken gång i ordningen, denna gång med rosfeber och sepsis. Därför fick jag en del att stå i, för när hon är på sjukhus får inte hennes personliga assistent hjälpa henne med några vardagsproblem. Jag hoppas och tror att ni har förståelse för detta

tisdag 7 april 2026

Tisdagstrion: Författare med något från växtriket i namnet

Dags för veckans tisdagstrio. Kan våren ge lite inspiration till växter? Denna tisdags tema är: Författare med något från växtriket i namnet. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Gösta Berlings Saga var Selma Lagerlöfs genombrottsroman. Den sablades ner av David af Wirsén. Det lär vara därför som han i sin roll som ständig sekreterare i Svenska Akademien var så våldsamt emot att hon Lagerlöf skulle få Nobels litteraturpris. Han ville inte behöva erkänna att han hade haft fel.

Ahasverus död skrevs av en annan nobelpristagare och akademiledamot, nämligen Pär Lagerkvist. Ahasverus var enligt legenden en man som hånade Jesus när denne skulle korsfästas. Då ska Jesus ha sagt: Jag går nu, men du blir kvar till dess jag kommer tillbaka. Därefter har Ahasverus vandrat runt på jorden.

Känner du Pippi Långstrump? Den flickan är känd över hela världen. Och känd är även författaren Astrid Lindgren.

lördag 4 april 2026

Veckans mening v. 14 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från novellen Kärleken som rostade i Eventualiteter av Daniel Brandt. 

Branning bara stirrade på henne, med samma måttfullhet som en död fisk.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

tisdag 31 mars 2026

Tisdagstrion: Kristen tro

Dags för veckans tisdagstrio. Nu är vi inne i stilla veckan. Idag är det Vita tisdagen. Denna tisdags tema är: Kristen tro. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Konklaven av Robert Harris, en av mina favoritböcker.

Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.
Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på...







Hon vågade lämna islam av Bilquis Begum Sheikh.

Den handlar om författarinnan själv, som efter det att hennes man lämnat henne sökte finna tröst och en djupare mening med livet genom att läsa Koranen. Där fann hon många hänvisningar till profeten Jesus. Hon började läsa Bibeln för att få veta mer om honom.

Efter en tid övergår hon till kristendomen och låter döpa sig. Eftersom hon bor i Pakistan blir det början på en svår tid. Hennes familj och vänner tar avstånd från henne, och snart kommer hoten. En muslim som överger sin tro ska dödas, och det finns gott om män i Pakistan som gärna vill följa Koranens bud och mörda henne.

För Bilquis är det en ständig kamp. Ibland vill hon välja en lättare väg, men då känner hon att "Herrens välbehag" lämnar henne. Till slut blir dock trycket för svårt i Pakistan och hon tvingas överge sitt land och emigrera till USA.

En tänkvärd bok i en tid då andelen muslimer i Sverige ökar. En kristen som övergår till islam riskerar ingenting (i vart fall inte under jordelivet) men en muslim som konverterar till kristendomen ska dödas.

Kristuslegender är en samling berättelser av nobelpristagaren Selma Lagerlöf.

Denna bok innehåller elva Kristuslegender, som Lagerlöf ger sin egen tolkning av. Jag tycker att Fågel Rödbröst är väldigt fin.

lördag 28 mars 2026

Veckans mening v. 13 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Eventualiteter av Daniel Brandt. Jag valde meningen eftersom jag tyckte det var lite märkligt hur fyrtornen kunde vara kopior av varandra.

De båda fyrtornen, som var två närmast identiska kopior av varandra, hade byggts så för att inte förväxlas med fyrarna på den danska sidan av sundet.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

onsdag 25 mars 2026

En bok på loppis

För ett par dagar sedan var jag på Gengåvan i Karlstad. Bland deras böcker hittade jag Legenderna om förbundsarken av Jan Retsö. Den är jag nyfiken på. Vad hände egentligen med Guds Ark?

tisdag 24 mars 2026

Tisdagstrion: Böcker om böcker


 Dags för veckans tisdagstrio. (Det har gått troll i det här nu. Jag lade in fel datum för publiceringen. Suck! Tur att jag upptäckte det nu.) Det finns de som skriver om böcker. Denna tisdags tema är: Böcker om böcker. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Vilken märklig bok detta var. Markus Zusaks bok Boktjuven. På baksidestexten kan man läsa att nioåriga Liesel Meminger bor hos en fosterfamilj. Hennes föräldrar har tagits till ett koncentrationsläger och hennes lillebror är död. Liesel är en boktjuv - hon stjäl från nazisternas bokbål, från borgmästarens bibliotek, varhelst böcker finns att hitta. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.

Vad jag inte förstod innan jag började läsa boken var att den innehöll så mycket mörker. Det är definitivt ingen feel good-roman. I början hade jag svårt att förstå den, men snart trollbands jag av berättelsen. Det finns strimmor av ljus även i en värld fylld av mörker. För det är en mörk värld vi får möta, i en liten by i Tyskland under åren 1939-43. Döden, som är bokens berättare, har mycket att göra. Det är så många själar som han ska hämta.

När jag kom till slutet av boken hade jag tårar i ögonen. Kunde inte Liesel ha fått slippa en del av all den omänskliga sorg hon drabbades av? Men det här var Nazityskland under brinnande krig. Det var ingen lycklig tid.

Det är en fin bok, som jag gärna rekommenderar. Men bitvis gör den ont att läsa.

Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen.
Boken handlar om en firad författarinna, Lillemor Troj, som får läsa ett manus som förlaget fått in. Manuset handlar om henne själv. En kvinna har skrivit en roman om Lillemors liv. En roman som hotar att avslöja att Lillemor Trojs författarskap är en bluff.

Kerstin Ekman driver vasst men godmodigt med litteraturvärlden. Och få kvinnor har väl som hon en sådan insikt i hur det går till i den litterära parnassen. Hon var ju bevars ledamot av Svenska Akademien.

En kort berättelse om traktorer på ukrainska av Marina Lewycka är betydligt mer underhållande än vad titeln ger sken av. Titeln hänvisar bara till den bok som den äldre mannen håller på att skriva. Men boken handlar, som nämns ovan, om en ukrainsk familj i diasporan och de något ansträngda relationerna mellan familjemedlemmarna. Historiens berättare är Nadezjda och det är hennes kommentarer (framför allt de inom parentes) som är bokens behållning. De är bitvis riktigt roliga.

Så den som är intresserad av traktorer ska nog söka information någon annanstans. Men den som vill läsa en trevlig bok som avkoppling kan gärna välja den här.

lördag 21 mars 2026

Veckans mening v. 12 2026

Kära vänner, den här veckan hittade jag ingen bra mening. Jag har just läst ut en bok och den jag börjat på gav mig ingen ny mening. Jag vill inte välja en mening på måfå som inte är intressant.

Så lägg gärna in era meningar ändå och länka till dem. Jag lovar att ha en mening nästa lördag.

tisdag 17 mars 2026

Dagens visdomsord 2026-03-18

Det är en stor fördel att tidigt begå de misstag man kan lära något av. (Winston Churchill)

Tisdagstrion: Ondska

Dags för veckans tisdagstrio. Men först måste jag be om ursäkt för förra tisdagen. Jag hade börjat göra i ordning tisdagstrion, men jag har inte en aning om vad som hände sedan. Först på fredagskvällen insåg jag att jag aldrig hade lagt upp någonting. Jag börjar bli orolig för mig själv. Känns som det är dags för en Alzheimerutredning. I alla fulla fall så är denna tisdags tema: Ondska

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Jag tror inte att jag kommer att vara ensam om att välja Jan Guillous Ondskan.

Boken ska vara delvis självbiografisk, men Guillou har kritiserats för att den alltför mycket avviker från verkligheten. Den saken kan jag inte bedöma.

Däremot är boken fängslande och samtidigt skrämmande i sina skildringar av vad "kamratfostran" kan innebära på en internatskola. I sina bästa former skulle kamratfostran kunna vara något mycket positivt, men här handlar det om utstuderad pennalism.

Huvudpersonen Erik blir misshandlad av sin far och utsatt för svår misshandel på internatskolan, även om han har förmågan att ge igen. Hans kamp är inte mot vare sig fadern eller det förtryckande skolsystemet. Det är en kamp mot Ondskan.

Det femte barnet av Doris Lessing är en fascinerande, men samtidigt skrämmande, bok. David och Harriet gifter sig och börjar skaffa barn. De bor i ett jättestort hus och släktingarna dyker upp i flera omgångar varje år. De är så lyckliga. Släkten tycker att de skaffar barn lite för snabbt, men de vill ju ha åtta-tio stycken. När de har fyra barn är lyckan på topp, men så föds det femte barnet...

Den märklige Ben med sitt särpräglade utseende är ondskan personifierad. Han hatar alla och alla hatar honom. Genom sin blotta existens krossar han familjelyckan.

Vem är Ben? Är han utvecklingsstörd? Är han ond? Tillhör han ett sedan länge utdött släkte som plötsligt dykt upp igen? Doris Lessing ger inte svaren. Men när jag är klar med boken, finns en känsla av obehag kvar. Trots det rekommenderar jag boken. Den är bra, men obehaglig. Kanske att den är otäck just därför att den inte handlar om bara ondska, utan faktiskt om en vanlig lycklig familj, som får en familjemedlem som inte är som andra.

Ond tro är en spänningsroman av Anna Bailey som utspelar sig i en liten stad där alla känner alla. Men alla vet inte allt om alla. Många har hemligheter som för allt i världen inte får komma ut.

Där finns människor som inte tvekar att skada andra, inte minst familjemedlemmar. Och ondskan får stöd av den förfärlige pastorn i stadens baptistkyrka. Han uppviglar församlingsborna till att begå fruktansvärda saker samtidigt som han inte räcker ut sin hand för att stötta dem som behöver hans hjälp. Det är en oförsonlig gammaltestamentlig moral han ser som sin uppgift att upprätthålla.

Boken växlar mellan dåtid och nutid på ett skickligt sätt, vilket låter läsaren steg för steg upptäcka vad det är för saker som lett fram till händelserna den ödesdigra kvällen vid Tall Bones. Det är en riktigt skickligt författad spänningsroman, som jag gärna rekommenderar. Och riktigt allt får vi inte veta. I de allra sista sidorna får läsaren en antydan om att det fanns mer att avslöja. Jag tror inte att det är en cliff-hanger. Snarare vill författaren reta oss lite.

lördag 14 mars 2026

Veckans mening v.11 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Skilda åt i vårens tid av Mary Westmacott. (Ja, det blev två meningar den här gången också,)

Tänka, det var det som gjorde en upprörd. Se bara på människorna som bodde här - indiern, arabpojken, kocken - hon var säker på att de aldrig tänkte.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

lördag 7 mars 2026

Veckans mening v. 10 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Skilda åt i vårens tid av Mary Westmacott. (Ja, det är två meningar, men den första är ju frågan som den andra besvarar.)

Hade verkligen inte Blanche någon aning om vilket bedrövligt intryck hon gjorde? Det slarvigt hennafärgade håret, de ganska smutsiga och pråliga kläderna, det härjade, fåriga ansiktet, en gammal kvinna - en gammal sminkad kvinna - en gammal illa beryktad kvinna på driven!

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

onsdag 4 mars 2026

Dagens visdomsord 2026-03-04

Ingenting röjer tydligare en människas karaktär än de saker hon finner skrattretande. (Johann Wolfgang von Goethe)

tisdag 3 mars 2026

Tisdagstrion: Mat

Dags för veckans tisdagstrio. Nån som är hungrig. Denna tisdags tema är: Mat. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

När man talar om mat och böcker kommer jag alltid att tänka på Fem-böckerna av Enid Blyton. Jisses vad det åts. Rena matporren. Det var pickles och annat i långa banor.
Så kommer jag att tänka på Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Varför då? Naturligtvis därför att där berättas om det stora tabberaset i Katthult!

När föräldrarna är bortbjudna kommer Emil på idén att bjuda hem alla fattighjonen till Katthult där de får äta julmat. All mat går åt. Dagen efter ska det komma gäster till Katthult. Hur det gick med det förtäljer inte historien.

Slutligen är jag så fräck att jag tar med min egen bok Mordet på Ekenäs. På nyårsafton äts det en god middag. Endast huset herre, grosshandlare Ahlgren, vill ha löksoppa som förrätt. Otur för honom att han ville äta den, för soppan är förgiftad.