fredag 23 augusti 2019

Pojken som slutade gråta

Titel: Pojken som slutade gråta
Författare: Ninni Schulman
Förlag: Forum (2012)
Antal sidor: 341

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avleder en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.
Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck.

Pojken som slutade gråta är den andra boken jag läser av Ninni Schulman. För sju år sedan läste jag Flickan med snö i håret. Den tyckte jag om, så jag vet faktiskt inte varför det tagit så lång tid för mig att läsa en till.

Även denna gång är journalisten Magdalena Hansson huvudpersonen. Detta är en deckare som växlar mellan bränderna, polisarbetet, arbetet på en lokalredaktion och personernas privatliv. Det sista är inte minst viktigt. Det gör att man som läsare får en djupare bild av de medverkande. Dessutom kan det ju vara så att saker i privatlivet har stor betydelse för de brott som begås. Jag säger inget mer...

Jag tycker att Ninni Schulman på ett skickligt sätt har skapat en historia, där det är mycket svårt att räkna ut vem gärningsmannen är. Där fanns gott om red herrings. (Något som Agatha Christie var expert på.) Medan jag läste ändrade jag uppfattning flera gånger om vem som var skyldig. Boken var lättläst och dessutom riktigt spännande. Jag läste ut den på ett par dagar, och så fort brukar det inte gå för mig att läsa ut böcker, men den här hade jag svårt att släppa, vilket alltid är ett gott betyg. Så har ni inte läst något av Ninni Schulman tidigare, så tycker jag att ni ska prova det. Men börja gärna med Flickan med snö i håret.
kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 8: Läs en bok som utspelar sig i Värmland.

torsdag 22 augusti 2019

Helgfrågan v. 34

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia funderar över hur vissa böcker innehåller så mycket "mellanspel" att bokens verkliga ämne och budskap glöms bort. Helgfrågan lyder:

Vad tycker du är för mycket mellanspel i böcker?

Det jag tycker är jobbigast är när det blir för mycket miljöbeskrivningar. Det är klart att författaren måste ge en viss information om var händelserna utspelar sig, men att behöva läsa om alla blommor som blommar, bilar som tutar, humlor som surrar, hundar som skäller och så vidare kan bli lite för mycket. Framför allt när jag inser att det inte är något som för historien framåt, utan antagligen finns där därför att författaren har läst någonstans hur viktigt det är med miljöbeskrivningar i böcker.

onsdag 21 augusti 2019

Bokutlottning hos Boklysten

Bokbloggen Boklysten har en bokutlottning. (Se där vilken fin allitteration!)
Du kan läsa om utlottningen HÄR! Boken som lottas ut heter Den falska profeten och är skriven av Håkan Östlundh. Det är andra delen i en trilogi.

Omslagsonsdag vecka 34: Väskor


Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är väskor. Det fanns lite väskor här och där. Är osäker på om det är en väska eller en korg på Kaffe med rån, men tar med den ändå. Här är mina väskböcker:







Dagens visdomsord 2019-08-21

Ibland hejdar sig tiden ett slag
och något alldeles oväntat sker.
Världen förändrar sig varje dag,
men ibland blir den aldrig densamma igen.
(Alf Henriksson)

tisdag 20 augusti 2019

Tisdagstrion: Favoriter från barndomen

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat favoriter från barndomen. Här följer min trio:


Då går det inte att komma förbi Enid Blyton. Jag älskade verkligen hennes böcker. Fem söker en skatt, som är på bilden, är den första av de 21 Femböckerna, men jag läste även hennes 15 Mysterieböcker och hennes 8 Äventyrsböcker. Hon skrev fler serier, men dem missade jag.


Jag var även mycket förtjust i serien om Tvillingdetektiverna, som skrevs av pseudonymen Sivar Ahlrud. Tvillingarna Klas och Göran Bergendahl löste mysterier med god hjälp av sin intelligente kusin Hubert.

Bakom pseudonymen Sivar Ahlrud gömde sig två författare, nämligen Ivar Ahlstedt och Sid Roland Rommerud.

Ibland handlade vartannat kapitel om Klas och vartannat om Göran. Jag har läst någonstans att de båda författarna kunde sitta i varsitt rum och skriva. De ropade till varandra vad som hade hänt i deras kapitel så att historien skulle hänga ihop.


Jag var måhända något mindre när jag läste Bröderna Grimms sagor. Många gånger var det grymma berättelser; betydligt värre än Disneys utslätade versioner. Läs originalet till Askungen, så får ni er en blodig historia till livs.

"Den onde" nämndes i flera sagor. Inte förstod väl jag att det handlade om Djävulen och människor som var beredda att sälja sin själ till honom för att erhålla fördelar. Jag tror att vi vuxna lägger in mer i berättelserna än barnen gör, så det är kanske bäst att vi låter barnen ha dessa sagor i fred :)

måndag 19 augusti 2019

Nytt land

Titel: Nytt land
Författare: Mathias Alm
Förlag: Blue Publishing (2019)
Antal sidor: (263)

1874 är den finska landsbygden utarmad efter år av missväxt och svält. Aksel har sett många familjer försvinna eller gå under, och han vet att han har havet att tacka för att de ännu är vid liv. Hans älskade hustru och deras dotter. De har ingenting annat än fisket att leva av. Drömmen om ett drägligare liv åt familjen har fått honom att blicka långt bortom horisonten. Mot Sverige.
Aksel står inför ett livsavgörande val. Ett oåterkalleligt beslut måste fattas. Ett om kommer att sätta hans envishet, hustruns styrka och deras kärlek på prov. Han ser bara en möjlighet. Att ensam ge sig ut över havet och lämna dem han älskar bakom sig.

Det är alltid en chansning att tacka ja till en debutroman som erbjuds en av författaren själv. Men jag är mycket glad åt att jag tackade ja till Mathias Alms debutroman Nytt land.

Detta är helt enkelt en riktigt bra bok! Han beskriver på ett fullkomligt lysande sätt Aksels färd över havet från Finland till Sverige, så att man som läsare sitter och huttrar när vattnet stänker över honom och hela tiden oroas man med honom att något ska hända, för han är ju, för att tala med Erik Gustaf Geijer, ensam i bräcklig farkost.

Mathias Alm har inte suttit på sin kammare och plötsligt kommit på en berättelse. Den bygger på en sann historia som hans farmor berättat för honom om sin morfarsfar, som var den som i verkligheten gjorde den farofyllda resan. För oss nutidsmänniskor, som möjligen tar en tur över Östersjön med Cinderella eller någon av de andra färjorna, kan det vara svårt att förstå hur någon kan ha färdats med en roddbåt över Kvarken.

Aksel är givetvis bokens huvudperson, och ett av skälen till att detta är en så läsvärd roman är att författaren gör honom till en trovärdig karaktär. Han må kunna betraktas som en hjälte, som kunde företa den farofyllda färden och mödosamt skapa sig ett liv i ett nytt land, men författaren gör honom mänsklig genom att vi får ta del av Aksels tankar, där han ständigt frågar sig om han gjorde rätt i att lämna kvar familjen i väntan på att kunna fara tillbaka och hämta dem. En del i honom vet att han gjorde rätt eftersom han skulle ge dem ett så mycket bättre liv än det gamla, men en annan del av honom plågas av ovissheten hur hustrun och dottern klarar att få mat på bordet när han inte finns hos dem.

Nytt land är en roman som jag med glädje rekommenderar!

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 16: Läs en debutroman.

söndag 18 augusti 2019

En smakebit på söndag - Pojken som slutade gråta

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter Pojken som slutade gråta och är skriven av Ninni Schulman.

En mörk augustikväll kommer ett larm till Hagfors räddningstjänst: en villa står i brand. När journalisten Magdalena Hansson kommer till platsen har huset nästan helt brunnit ner, väggarna har rasat och svart rök pulserar från de förstörda fönstren. Dagen därpå avleder en fyrtiotreårig kvinna av skadorna hon ådrog sig i branden.
Några dagar senare brinner nästa hus. Och sedan ytterligare ett. Hagforspolisen står inför en av sina största utmaningar medan den lilla värmländska staden lever i skräck.

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 5:

Jag är redo. Jag har tränat tillräckligt, kan utan problem träffa en hink på tjugo meters håll. Jag njuter av de vattenfyllda flaskornas tyngd i handen och av vetskapen att jag kan anpassa kraften och riktningen. Jag ser henne framför mig, hur hon kommer att springa omkring som en ökenråtta i ett övertänt terrarium.
I går kväll fyllde jag fyra flaskor med bensin, klippte sönder ett gammalt lakan och tryckte ner en rejäl tygbit som kork i varje flaska. Sedan lindade jag lite frystejp runt kanterna för att hålla alltihop på plats. Jag var alldeles lugn just då, händerna lydde mig. Nu, däremot, kan jag knappt hålla i pennan. Bokstäverna går nästan inte att tyda, men det är väl lika bra det.

lördag 17 augusti 2019

Veckans mening v. 33

Varje lördag presenterar jag en mening ur någon bok jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening kommer från Nytt land av Mathias Alm:

Hela hans kropp skrek av förtvivlan varje kväll när han gick till sängs, men han skrek tyst tillbaka.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

fredag 16 augusti 2019

Två bokpaket

Idag hade brevbäraren med sig två bokpaket med recensionsex som jag tackat ja till. Höjden av förändring av David Eriksson har jag sett omnämnas på flera bokbloggar de senaste månaderna, så den har jag sett fram mot att få läsa. Kärleken väntar längst ut på grenen av Mari Åberg tillhör kanske inte den kategori av böcker som jag oftast läser, men jag tyckte beskrivningen av boken, som utspelar sig på 1970-talet, verkade intressant. Jag var ju förvisso ung då ;)


torsdag 15 augusti 2019

Helgfrågan v. 33

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia har hållit på att rensa i sina bokhyllor. Helgfrågan lyder:

Hur sorterar ni böckerna i era bokhyllor?

Bonusfråga: Vad är det bästa med hösten?

Nu fick jag chansen att använda den här gapskrattande ekorren igen. Hur jag sorterar böckerna i bokhyllorna? Tyvärr inte alls. Alla system som jag någon gång tänkt ut har kollapsat när det kommit fler böcker. Böckerna stoppas in med skohorn där man mot förmodan hittar en liten lucka.

Det kan väl finnas mycket som är trevligt med hösten. Just nu har jag börjat längta efter kräftor. Jag behöver ingen stor kräftskiva. Snapsen kan jag avvara om så skulle vara. Men jag vill absolut sitta i augustikvällens skymning och äta kräftor, för jag tycker att det är så otroligt gott!

onsdag 14 augusti 2019

Omslagsonsdag vecka 33: Måne


Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är måne. Det borde ha varit lätt, för många böcker har nattliga motiv. Men månen lyser med sin frånvaro på omslagen. Men några hittade jag i alla fall. Här är mina månböcker:



Dagens visdomsord 2019-08-14

If you have enough book space, I don't want to talk to you. (Sir Terence Pratchett)

tisdag 13 augusti 2019

Tisdagstrion: Böcker jag ser fram emot att läsa

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker jag ser fram emot att läsa. Här följer min trio:


Som jag nämnt i ett tidigare inlägg ser jag fram mot att få läsa Ernest Hemingways Klockan klämtar för dig. Det är ju en klassiker och jag känner på mig att det kommer att bli en fin läsupplevelse.

Jag har läst två böcker av Hemingway tidigare. Först och främst Den gamle och havet. En mycket fin bok, som det även gjort en fin film av. Den boken sägs ha varit skälet till att Hemingway erhöll Nobelpriset i litteratur. Den andra boken av författaren som jag läst är Att ha och inte ha. Den kunde gärna ha förblivit oskriven.


Jag vill även läsa Anthony Doerrs roman Ljuset vi inte ser. Den köpte jag på bokrean 2018. Jag ska bara försöka hitta den. Någonstans här hemma finns den. Kan den ha gömt sig i bokhyllan. Det händer faktiskt att någon ställer in olästa böcker där ;)

Jag har hört mycket positivt om boken. Den roman av Doerr som jag faktiskt har läst, Grace, tyckte jag inte alls om, men Ljuset vi inte ser tror jag är mycket bättre.


Slutligen är jag lite nyfiken på Hungerns skörd av Nils Petter Löf. Boken släpps någon gång under hösten. Det är en dystopi om hur samhället vaknar upp till en bister och obeveklig sanning. Dålig ekonomi och ett förändrat klimat gör att samhället inte längre klarar av att se till att alla kan få mat.

måndag 12 augusti 2019

Ännu en trevlig recension

Just nu sitter jag i soffan och myser efter att ha läst en mycket positiv recension av Synd hos Ett mystiskt bibliotek. Du hittar recensionen HÄR.

Robinson Crusoe

Titel: Robinson Crusoe
Originalets titel: The Life and Strange Surprising Adventures of Robinson Crusoe
Författare: Daniel Defoe
Förlag: Niloe (1984)
Antal sidor: 320

Baksidestexten (mitt ex är från 1984):
När Daniel Defoe i början av 1700-talet skrev Robinson Crusoe, skapade han en av världslitteraturens mest fascinerande gestalter: den engelske sjömannen som tillbringar 28 år på en öde ö. Robinsons fantastiska äventyr fängslar och roar både yngre och äldre läsare lika mycket i våra dagar som för 250 år sedan. Boken har en sann händelse som underlag. Matrosen Alexander Selkirk sattes år 1704 i land på den obebodda ön Juan Fernandez, men denne historiske Robinson hade ett vida bättre utgångsläge än den diktade, eftersom han fick med sig både vapen och redskap, och han blev räddad ur sin isolering redan efter fem år.

Jag påstod att jag läst boken som barn och att det nu var fråga om omläsning, men jag kände faktiskt inte igen innehållet. (Jo, givetvis visste jag att han hamnade på en öde ö och träffade den "inföding" som han kallade Fredag, men det var en förförståelse som man inte behöver ha läst boken för att ha.) Så jag tänker faktiskt betrakta det som "nyläsning".

Boken skrevs som sagt i början av 1700-talet, vilket gör att värderingarna givetvis är annorlunda än våra. Det stör mig inte att man talar om negrer eller att det handlas med slavar, för det är ett historiskt faktum. Däremot är det lustigt vilken okunnighet om andra världsdelar och andra folk som rådde. När Robinson Crusoe är ombord på ett skepp som seglar nära den afrikanska kusten, så är han rädd för lejonen och tigrarna. Men det finns inga tigrar i Afrika! Sådant kan jag småle åt. Värre tycker jag det är att man på fullt allvar menade att det fanns vilda människor. Vad karaktäriserar egentligen en vilde? Han han inte har så mycket kläder på sig och att han lever i samklang med naturen? Jag undrar vad Daniel Defoe skulle ha tänkt om han sett hur lite kläder européer har på sig på badstränderna. Dessutom tycks alla dessa "vildar" vara kannibaler. Visst har det förekommit kannibalism på olika håll i världen (och finns eventuellt på något håll än idag), men att det skulle vara ett kalasande hela tiden på människor stämmer inte. Men denna syn hängde väl ihop med tanken att människor kunde vara vilda.

Något som slog mig när jag läste boken var att den bitvis var mycket tråkigare än jag hade föreställt mig. Det är inte så där fruktansvärt intressant att veta exakt hur mycket havre Robinson Crusoe planterar eller hur mycket olika saker är värda i brasiliansk valuta. Boken hade vunnit på att någon lektör hade skurit bort onödiga passager. Men det fanns kanske inte några lektörer i början på 1700-talet.

Boken ingår i Vargnatts klassikerutmaning att läsa en klassiker per månad. Robinson Crusoe är min augustiklassiker.

söndag 11 augusti 2019

En smakebit på söndag - Nytt land

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet den här veckan är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag ska börja läsa heter Nytt land och är skriven av Mathias Alm.

1874 är den finska landsbygden utarmad efter år av missväxt och svält. Aksel har sett många familjer försvinna eller gå under, och han vet att han har havet att tacka för att de ännu är vid liv. Hans älskade hustru och deras dotter. De har ingenting annat än fisket att leva av. Drömmen om ett drägligare liv åt familjen har fått honom att blicka långt bortom horisonten. Mot Sverige.
Aksel står inför ett livsavgörande val. Ett oåterkalleligt beslut måste fattas. Ett om kommer att sätta hans envishet, hustruns styrka och deras kärlek på prov. Han ser bara en möjlighet. Att ensam ge sig ut över havet och lämna dem han älskar bakom sig.

Smakbiten är från prologen på sidan 9:

Första gången Aksel lämnade socknen var han nio år gammal. Det vill säga på landsvägen, oräknat alla gånger han följt med sin far ut på havet för att vittja näten bland de hundratals kobbar och skär som utgjorde den österbottniska skärgården.
Han hade nätt och jämnt lärt sig gå när han satt i fören och pekade ut bojarna som markerade var nätet låg, och innan han fyllt sju skulle han ta över årorna för att hålla båten stilla medan fadern drog upp de tunga näten. Åtminstone i blidväder eller inomskärs, där den stora ekan inte blev alltför tung att hålla från att driva med strömmen.

lördag 10 augusti 2019

Veckans mening v. 32

Varje lördag presenterar jag en mening ur någon bok jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Veckans mening kommer från Robinson Crusoe av Daniel Defoe:

Han hade ett mycket trevligt utseende och såg varken vild eller grym ut.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

torsdag 8 augusti 2019

Helgfrågan v. 32

Helgfråga från Mias bokhörna. Helgfrågan lyder:

Vilken bok ser ni framemot att läsa i höst?

Bonusfråga: Vad ska ni göra i helgen?


Jag har väldigt dålig koll på vilka böcker som släpps i höst. En bra bok är en bra bok, oavsett när den skrevs. Jag ser fram mot att läsa Klockan klämtar för dig av Ernest Hemingway. Jag har lagt in den i Klassikerutmaningen.

Jag har inga som helst planer för helgen. I morgon ska jag veckohandla. Mer spännande är inte mitt liv ;)

onsdag 7 augusti 2019

Ett bokpaket

Idag kom det ett bokpaket. Det är Mathias Alms debutroman Nytt land, som jag har fått som recensionsex. Tack för det!

Omslagsonsdag vecka 32: Smycken


Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat den här gången är smycken. Jag hittade inga böcker där smycket är i förgrunden. Istället fick jag leta efter smycken på kvinnornas händer eller runt deras halsar, och det var inte helt lätt. Här är mina smyckesböcker:



Dagens visdomsord 2019-08-07

Då och då snubblar människorna över en sanning, men de flesta reser sig upp och skyndar vidare som om ingenting hade hänt. (Winston Churchill)

tisdag 6 augusti 2019

Toni Morrison död

Den amerikanska författarinnan Toni Morrison avled igår. 1993 blev hon den första svarta kvinnan att erhålla Nobelpriset i litteratur. 1997 fick hon Pulitzerpriset för romanen Älskade.

Jag har bara läst en av hennes romaner. Det var En välsignelse, som jag läste i fjol.