fredag 27 september 2019

Klockan klämtar för dig

Titel: Klockan klämtar för dig
Originalets titel: For Whom The Bell Tolls
Författare: Ernest Hemingway
Förlag: Forum
Antal sidor: 492

Klockan klämtar för dig är en roman av nobelpristagaren Ernest Hemingway. Den kom ut 1941 och handlar om det spanska inbördeskriget, som Hemingway följt som reporter på regeringstruppernas sida. Romanens titel är hämtad från den engelske 1600-talsförfattaren John Donne.
En handfull män är gömda uppe i bergen. Till den ansluter sig Robert Jordan, en ung amerikansk frivillig, vars uppgift är att spränga en bro. Under kyliga spanska bergsnätter, vid hastiga måltider och i långa samtal, där skräcken och desperationen växlar med kärv och grovkornig humor, svetsas Robert Jordan samman med den lilla gruppen. Och han upplever en het och overklig kärlekssaga med den unga spanjorskan Maria, som har varit i fascisternas våld.

Det här är en bok som jag hade fruktansvärt svårt för de första två- trehundra sidorna. Oerhört pratig. Robert Jordan tragglar i tankarna saker som han upplevt och ställen han besökt om och om igen. Dialogen är märklig. Personerna använder skällsord som åtminstone för mig är obegripliga. På många ställen säger de "otryckbart". Jag blir inte klok på om Hemingway skrivit så eller om förlaget, det amerikanska eller det svenska, har censurerat texten. På andra ställen drämmer de till med: "Jag förorenar mjölken!" Och på ytterligare andra ställen: "Din moder!"

Det är inte förrän i den sista halvan av boken som romanen tar sig. De långa förberedelserna inför sprängningen av bron leder äntligen till handling och Jordans tankar blir vettiga och intressanta. Övriga människor slutar vara ointressanta pappfigurer när man märker deras rädsla och ångest inför ett uppdrag som kan kosta dem livet.

Något jag inte tycker om är att man har med en man som heter Rafael och är zigenare. Hela tiden får man läsa hur fullkomligt oduglig han är. Ingen omnämner honom som Rafael, utan man säger bara zigenaren med ett tydligt förakt. Men kanske speglar det spanjorernas syn på zigenarna, eller också är det författarens inställning som tränger igenom. Jag vet inte vilket.

Robert Jordan och de andra slåss på den republikanska regeringssidan. Motståndarna är en samling av grupper. Där finns fascister och carlister. Motståndarna får stöd av Tyskland och Italien. Den fascistiska sidan beskrivs i mycket negativa termer, och vi får många exempel på deras grymhet. Men det som är bra är att Hemingway inte tvekar att även beskriva de illdåd som utförs av dem som kämpar för republiken. Inbördeskrig är sällsynt vidriga, för då ställs forna grannar, arbetskamrater och vänner mot varandra. Att Hemingway har en balanserad syn och inte faller i fällan att dela upp de stridande i goda och onda är en av de saker som gör romanen läsvärd. Och faktiskt är Roberts och Marias kärlekshistoria, där de på tre dygn försöker leva ett helt liv, något som ger liv åt boken. Kanske därför att författaren inte har för avsikt att skapa en kärlekssaga där alla lever lyckliga i alla sina dagar.

Boken ingår i Vargnatts klassikerutmaning att läsa en klassiker per månad. Klockan klämtar för dig är min septemberklassiker.

6 kommentarer:

  1. Jag minns den inte som pratig, däremot att jag inte var så hejans förtjust i början, men blev det under läsningens gång.
    "Otryckbart" speglar väl bara spanjorernas svordomar. De sydeuropeiska länderna har ju ofta sexualiserade svordomar som vi uppfattar som väldigt obscena, medan vi har svordomar kopplade till religionen, som de uppfattar som oerhört grova. Jag tror egentligen inte att det är värre än att vi slänger in ett 'fan' lite här och där. Jag tror att du ska se det mer som diskurspartiklar än (obscena) kraftuttryck.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är möjligt att de ska ses som diskurspartiklar, men icke desto mindre irriterande. Fast jag retar mig förstås på diskurspartikeln "typ" också ;)

      Radera
    2. Ha ha, jag gillar 'typ', men använder det i princip bara i skrift, konstigt nog. 'Ba' använder jag däremot aldrig.

      Radera
    3. Ännu värre är "typish", vilket är en kontaminasammanblandning...

      Radera
  2. Jag har aldrig läst något av Hemingway och vet inte om det är något jag längtar efter heller :)

    SvaraRadera