Helgfrågan v. 20

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången kollar vi in övriga familjemedlemmar. Helgfrågan lyder:

Har övriga i din familj bokintresse?   

Ja, min fru har det. Hon har nog alltid läst en hel del. Det har blivit mindre nu efter hjärnblödningen, men hon har köpt en läsplatta som hon kan ladda ner böcker på.

Den äldsta dottern, nu 23 år, läste mycket som barn. Det verkade försvinna under tonåren, men jag vet att det kan vända. Under en ganska lång följd av år läste jag själv väldigt lite, men sen kom läslusten tillbaka.

Veckans kulturfråga v. 20 2022

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Denna veckas fråga har inspirerats av den nyligen genomförda ESC. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken kultur från ett land som tävlade i Eurovision vill du lyfta fram?

Det känns som om hela världen är med nu för tiden. När jag växte upp var det högst 20 länder som var med och det behövdes inga semifinaler. Och vi sa inte "joråvision" om tävlingen utan Eurovisionsschlagerfestivalen (om jag inte missminner mig). Nåväl, nog om detta, annars kommer jag att ses som gôbbgrinig ;)

I Österrike levde kompositören Wolfgang Amadeus Mozart. En gigant bland Europas kompositörer, men han dog tydligen utfattig och begravdes i en fattiggrav. Ett av hans verk var Trollflöjten. Bilden är hämtad från Ingemar Bergmans filmatisering, där bland annat Håkan Hagegård medverkade.

Detta får mig att tänka på när yngsta dottern var liten och jag vid ett tillfälle utnyttjade möjligheten att som förälder vara med en dag i skolan. Detta var kanske i första klass. Fröken börjar berätta om en kompositör som hette Vivaldi och som hade tappat inspirationen. Men när han gick ut och hörde fåglarna kvittra fick han inspirationen åter och komponerade De fyra årstiderna, och nu skulle vi få höra ett stycke från det verket. Hon satte på skivan och vi fick höra någon sjunga: "Pap, pap, Papageno!"

Jag ville inte genera lärarinnan, utan jag väntade tills det blev rast. Då sa jag lite försiktigt att det vi hade hört påminde mycket om Mozarts Trollflöjten. Vi tittade på CD-skivans fodral och skivan hade ju två sidor. Melodi nummer 9 var Våren av Vivaldi på den ena sidan och på den andra sidan var det Mozarts Trollflöjten :)

Frankrike, Spanien och Italien är kända vinländer, men även Australien producerar vin. Jag tycker att Jacob's Creek är ett riktigt gott vin. (Hm, jag borde nog köpa hem ett par flaskor!)

Något som väl Spanien är känt för är tjurfäktningarna. Jag har aldrig besökt någon tjurfäktning (jag har överhuvudtaget aldrig varit i Spanien om man bortser från en vecka på Mallorca för längesen) och jag är väl egentligen inte speciellt trakterad av tanken på att en stackars tjur ska plågas ihjäl på en arena, men på bilden bredvid har i alla fall tjuren fått möjlighet att ge igen.

I Nederländerna har man odlat tulpaner i århundraden. Under en period på 1600-talet drabbades landet av tulpanmanin. Många spekulerade i tulpanlökar och priset på särskilt åtråvärda lökar kunde motsvara tio gånger en skicklig hantverkares årslön.

Men till slut kom man väl till insikt om hur galet det var att betala så mycket för tulpanlökar och priset störtdök. Det är den första kända "finansbubblan".

Dagens visdomsord 2022-05-18

Vinet är de gamlas mjölk. (Engelskt ordspråk) 

Tisdagstrion: Böcker med parallella berättelser/flera tidsplan

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker med parallella berättelser/flera tidsplan. Här är min trio:   

Vi kan väl börja med Skam. Första kapitlet inleds med ett mord, men andra kapitlet utspelar sig längre bak i tiden. Sedan alternerar kapitlen så att vartannat kapitel är bokets "nutid", medan vartannat kapitel berättar historien som leder fram till mordet.

(Även uppföljaren Synd är upplagd på det sättet.)

De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton måste vara med här. Boken är verkligen en roman utöver det vanliga. Jag kan inte påminna mig att jag har läst något liknande tidigare. Författaren marinerades i Agatha Christie-böcker som barn och därför har det varit en dröm i många år att skapa en pusseldeckare som utspelar sig i en avskild miljö. Alla är på plats, så den skyldige måste vara en av dem som befinner sig på lantgodset Blackheath. Men Stuart Turton har vittnat om hur svårt det är att komma på den rätta intrigen. Agatha Christie hade redan skrivit allt.
Men till slut har författaren ändå kommit på sin intrig. Och den är mycket speciell. Vi får veta att Aiden Bishop, historiens jag, ska försöka lösa mordgåtan, men, som framgår av baksidestexten, han vaknar upp i en ny kropp varje dag. Varje dag går i repris och han får se allt hända ur olika personers perspektiv. Han måste använda informationen han fått fram från var och en av dem och få ihop det till en hel bild. Men för att göra det ännu krångligare, så vet han ju delvis vad som kommer att hända och han själv blir ofta en del i att något verkligen sker. För vad skulle hända om han förhindrar något han upplevde dagen innan skulle hända?
Låter det krångligt? Det är det! Jag är himla glad att det i början av boken finns en lista över de personer som medverkar. Många gånger måste jag kolla där för att veta vem det är man talar om.
Det gör att jag under en stor del av läsandet är riktigt irriterad. Jag känner att jag inte hänger med. Men det är nog faktiskt meningen. Jag vet ju inte mer än vad Aiden Bishop dittills fått veta.
Men när boken närmar sig slutet och bilden äntligen börjar klarna, då är det hur bra som helst. Historien må vara helt otänkbar, men det hindrar inte att det är riktigt spännande. Och givetvis, som i alla sådana här historier, upptäcker man att inte alla karaktärer i boken är vad de utger sig för att vara. Jag vill dessutom tillägga att en del av behållningen är språket. Turton ger läsaren många roliga repliker att le åt.
De sju morden på Evelyn Hardcastle är en riktigt bra spänningsroman, en pusseldeckare helt annorlunda än andra som jag läst.

En man som heter Ove av Fredrik Backman är en bok om en 59-årig man som kör Saab. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan, i det som Ove själv bara minns som "statskuppen", är han fortfarande kvarterets vresige ordningsman.
Tidigt varje morgon går han ut på sin inspektionsrunda och kontrollerar att alla dörrar är låsta, och Gud nåde den som kör in i området med bil. Det finns ju en skylt som klart och tydligt säger att det är förbjudet.
Från början trodde jag bara att det var en humoristisk bok om en "gôbbgrinig" man. Och visst är boken rolig. Men genom tillbakablickar får man alltmer förståelse för varför Ove är som han är, och läsarens sympati för den surmulne farbrorn ökar för varje kapitel.
Det är en mycket varm, och samtidigt humoristisk, skildring om en mycket rättskaffens man, som har svårt att leva i ett samhälle som styrs av män med vita skjortor och slipsar och som kör japanska bilar. Och som använder datorer och mobiltelefoner.

Ett bokpaket

Dagens bokpaket innehöll Agatha Christies roman Mordet i prästgården. Det är Miss Marples första fall, som ges ut i en ny upplaga av Bookmark Förlag.

Veckans mening v. 19

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Lelo av Markus Grenholm eftersom den tagit längre tid att läsa än planerat. 

I en flytande sekund står Fjellstedska skolan tung i det vita diset med sin imposanta 1800-tals-närvaro för att sedan falla undan.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet! 

Fem en fredag: Trevlig

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat trevligt.

1. Vad är det trevligaste någon sagt till dig i veckan?
Jag kommer faktiskt inte på något. Det är ju rent förfärligt egentligen, men det är i alla fall ingen som sagt något otrevligt.

2. Hur gjorde du veckan lättare för någon?
Det får väl vara när jag ger hustrun hennes medicin, när jag lagar mat åt henne (och mig förstås), när jag tvättar osv.

3. Vad fick dig att le?
När FBK gjorde 1-0, 2-0 och 3-0 i den avgörande finalmatchen mot Luleå.

4. Vad är ett trevligt möte du haft från veckan?
Jag hade en kundmöte i Vadjetorp norr om Torsby. Jag sålde inte, men jag och kvinnan jag var hos hade riktigt trevligt.

5. Vad är en trevlig kväll för dig?
Att gå på frimurarlogen. En avkopplande kväll i trevligt sällskap. Tyvärr är jag där alltför sällan. Det känner jag att jag måste göra något åt. 

SM-guld 2022

Helgfråga v. 19

Helgfråga från Mias bokhörna. Idag ska vi vara ytliga, det vill säga välja böcker efter omslaget. Helgfrågan lyder:

Har du köpt någon bok för det vackra omslaget?  

Jag vet inte om jag har köpt någon bok just för att omslaget är vackert, men om jag får omformulera frågan till om jag köpt någon bok för omslaget så kan det väl ha hänt.

När jag var på bokmässan 2018 kom jag förbi Nilsson Förlags monter. Där fick jag syn på Izas ballad av Magda Szabó. Den ensamma stolen tyckte jag var fin och dessutom var boken så skön i handen. Jag tror det var danskt band och det var mjukt.

Jag minns inte när, var, hur jag köpte Tackar som frågar - Historien om några människor av Jennie Dielemans. Det bara måste ha berott på omslaget :D

Veckans kulturfråga v. 19 2022

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Nu har Linda börjat tänka på sommaren. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken bok, film, tv-serie eller sång får dig att tänka på sommaren?

Jag är nog väldigt gammaldags. Den sång som mer än någon annan får mig att tänka på sommaren är psalmen Den blomstertid nu kommer. Jag vet inte hur det är nu för tiden, men när jag gick i skolan var den självklar på skolavslutningen.