tisdag 4 augusti 2026

Tisdagstrion: Tidsresor

Dags för veckans tisdagstrio. Som pensionär är det lätt att bli dagvill. Hur skulle det då inte vara om man kunde förflytta sig i tiden? Denna tisdags tema är: Tidsresor.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Tidens död är en gammal goding från en mästare i SF-genren, nämligen Isaac Asimov.

I romanen finns en zon/organisation som kallas Evigheten. De som arbetar där står utanför den vanliga tiden och kan resa mellan olika tider. Detta gör de för att kunna göra små förändringar, så att allt ska bli så bra som möjligt. Men blir det verkligen det?

Det finns också ett hot mot "Evigheten". Den bygger nämligen på en tidsparadox.

Sen tar jag Resan tillbaka av Karina Johansson. 

Olga bodde hos familjen Björksjö på Carlsbergs gård i många år, fram till en natt sommaren 1980 då herrgården brann och familjen omkom. Polisen betraktade branden som en olycka. Olga däremot var övertygad om att någon tänt på. Nästa morgon hittade hon Aika Matka, en till synes oansenlig ört som besatt oanade krafter. Den kunde åstadkomma tidsresor.
Med dess hjälp skickar hon trettiosju år senare sitt barnbarn Ellinor tillbaka i tiden för att ta reda på vad som faktiskt hände.

Det här är en annorlunda bok jämfört med dem Karina Johansson tidigare publicerat. Då har det handlat om mera uttalade kriminalromaner. Förvisso begås det brott Resan tillbaka också, men den känns inte som en deckare. Här har författaren bytt genre och skapat en korsning mellan SF-berättelse och feelgood-roman. Kärleken är en viktig beståndsdel, samtidigt som vi färdas mellan 2017 och 1980.

Att skriva böcker med tidsresor är svårt. Det skapas lätt paradoxer. Tänk om man möter sig själv! Eller man kanske av misstag råkar ta livet av sin farfar då denne fortfarande är ett litet barn. Då kan man inte själv existera. Men om man inte existerar, så kan man ju inte heller ta livet av farfadern. Och så vidare. Ni fattar va?

Karina Johansson lyckas skapa en trovärdig tidsresebok utan störande paradoxer. Ja, trovärdig om man accepterar att det finns tidsresor och att de kan genomföras med hjälp av en ört. Och varför inte? Det skrivs ju böcker om spöken och vampyrer och om varelser från andra planeter. 

Så till en barnbok. Prinsessan Ja! av Patrik Stigsson.

Detta är en bok som är avsedd för barn just före tonåren. Den handlar om fruktgrybbingen Davvad, som måste försöka hjälpa Prinsessan Ja! att komma ifrån ruinen till vad som en gång för länge sedan var hennes föräldrars slott.

I boken har författaren givit prov på en ymnig fantasi. Där är fruktgrybbingar, mångrybbingar, knösgrybbingar, trollkarlar, prinsessor, spöken och troll om vartannat. Och han lyckas dessutom få in en tidsresa.

lördag 1 augusti 2026

Veckans mening v. 31 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Sovande jättar av Sylvain Leuvel.

Hon är trassligare än en hörlurssladd, och jag är lika charmig som en rotfyllning, och ändå fann vi varandra.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!


tisdag 28 juli 2026

Tisdagstrion: Riddjur

Dags för veckans tisdagstrio. Dags att hoppa upp i sadeln. Denna tisdags tema är: Riddjur.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

I boken Snöstorm av Vladimir Sorokin är det avsaknaden av hästar som är ett problem. Läkaren som är i stort behov av sådana träffar dock en man som har en "självgångare". I huven på detta fordon placerar Harkel sina femti småhästar. Hästarna är så små att han bara behöver ha med sig en liten påse med havregryn för att kunna utfodra dem.

Svensk soldat är skriven av Jan Fridegård. Jag kan inte påstå att det är ett boktips till er, för jag tyckte ärligt talat att boken var tråkig, inte minst på grund av de många upprepningarna.

Men vi får i alla fall reda på att Gustaf III hade hundrasextioåtta hästar. Intresseklubben antecknar...





Så kan vi ta fram Bibeln, för där berättas hur Jesus red in i Jerusalem på en åsna. Alla fyra evangelierna berättar om detta.

måndag 27 juli 2026

Tisdagstrion drar igång igen

Jag tänkte bara nämna att höstens upplaga av Tisdagstrion startar imorgon. Klicka på den här symbolen i högermarginalen så ser du vilka temata jag har valt.

lördag 20 juni 2026

Veckans mening v. 25 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Författarmorden av Erika Rockborn.

Att Birgit, hans lagvigda, skulle ta morgonpasset och gå ut med den nödiga hunden var lika otippat som att vinna hundratusen på en skraplott.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

(Nu tänkte jag att det kunde vara dags för ett litet sommaruppehåll för Veckans mening. Vi ses igen vecka 31, den 1 augusti.)

tisdag 16 juni 2026

Tisdagstrion: Pensionärer/Seniorer

Dags för veckans tisdagstrio. För ett par år sedan när jag klev på bussen till Karlstad frågade chauffören om jag skulle ha en vuxenbiljett. Jag tänkte att han inte kunde vara riktigt klok. Inte ser då jag ut att vara någon ungdom. Det var först senare som jag insåg att han ville veta om jag skulle ha en vanlig vuxenbiljett eller en seniorbiljett. Så nu säger jag alltid till att jag är senior. Då kostar resan 66 kronor istället för 71. Denna tisdags tema är: Pensionärer/Seniorer.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

(Nu tänkte jag att det kunde vara dags för ett litet sommaruppehåll för Tisdagstrion. Vi ses igen vecka 31, den 28 juli. Då har jag fyllt på med höstens teman.)

Kaffe med Rån av Catharina Ingelman-Sundberg har jag haft som svar tidigare, men den passar in den här gången också. Boken handlar om ett gäng gamlingar på ett vinstdrivande äldreboende, som tröttnar på att bli illa behandlade. Det måste vara bättre att sitta i fängelse än att bo på äldreboendet Diamanten. Därför börjar de planera brott, som ska få in dem i fängelset.

Detta lyckas de med, men fängelsetillvaron är inte lika bra som de föreställt sig. Därför börjar de snart att planera nya brott, som ska ge mycket pengar, men utan att de åker fast. De ska utföra "det ultimata brottet."

Denna bok är väl kanske inte någon "bladvändare" som man längtar hem till, men den är ändå småmysig. Det är roligt att följa Märtha, "Snillet", "Krattan" och de andra i pensionärsligan.

Ämnet var svårare än jag trodde, så jag fick kolla bland böcker jag varken äger eller har läst. Äntligen pensionär! En bok full av lysande och roliga citat för det nya fria livet låter som en bok jag gärna skulle vilja läsa.

Bland citaten i boken finns ett av Groucho Marx: Det finns en sak jag alltid velat göra innan jag säger upp mig. Gå i pension.

Till sist får det bli en bok där huvudpersonen är en äldre dam, som jag utgår från är pensionär. Senior är hon i vart fall.

Mordet i prästgården av Agatha Christie är den första av böckerna med Miss Marple som den som löser mordfallen. En gammal ungmö med ett skarpt intellekt, även om de som känner henne kan tro att hon är lite velig när hon alltid drar upp någon parallell till något som tidigare hänt.

Berättare är kyrkoherden Leonard Clement, som är den som finner den mördade överste Protheroe. Den döde sitter i stolen vid skrivbordet i kyrkoherdens arbetsrum i prästgården. Det dröjer inte länge förrän någon erkänner att han begått mordet, men är han verkligen skyldig?

Det visar sig snart att flera personer skulle kunna ha anledning att avsky den allt annat än älskvärde översten. Och i klassisk Christiestil finns många "red herrings", det vill säga falska ledtrådar. 

Kommissarien som leder utredningen av mordfallet är en inbilsk fårskalle. Istället är det Miss Marple som, med benäget bistånd av kyrkoherde Clement, löser gåtan.

lördag 13 juni 2026

Veckans mening v. 24 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Jag hade anledning kolla en sak i Bibeln, och där fann jag en mening som jag ville dela med mig av, med tanke på diskussionerna om huruvida muslimska kvinnors slöjor ska förbjudas. Veckans mening är hämtad från Första Korintierbrevet.

Men var kvinna som beder eller profeterar med ohöljt huvud. hon vanärar sitt huvud, ty det är då alldeles som om hon hade sitt hår avrakat.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

tisdag 9 juni 2026

Tisdagstrion: Brott

Dags för veckans tisdagstrio. Ju äldre man blir, desto mer kan man oroa sig för att utsättas för oprovocerad misshandel på stan. Men egentligen är det inte så farligt för oss seniorer. Det finns undersökningar som visar att de som är mest oroliga att gå över torget (eller annan centrummiljö) på kvällen är äldre kvinnor. De som är mest utsatta för detta våld är unga män. Denna tisdags tema är: Brott.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Mitt liv som råtta av Joyce Carol Oates. Den handlar om Violet Rue, som gör det oförlåtliga när hon är bara tolv år. Hon berättar för utomstående att hennes bröder begått ett fruktansvärt brott. Inom familjen blir det hon och inte bröderna som ses som värd att fördömas. Hon tvingas lämna sin familj, för ingen vill ha med henne att göra. Hon är en råtta, en tjallare.

Violet är bokens huvudperson och även den som berättar historien. Vi följer hennes uppväxt och förstår hennes längtan efter att föräldrarna ska höra av sig och säga att de saknar henne. Men de vill inte veta av henne. Hennes tonårstid och tiden som ung kvinna är tragisk. Hon vågar inte börja leva eftersom rädslan att någon av bröderna ska leta rätt på henne hänger som ett damoklessvärd över henne. Det blir ett ryckigt liv där hon försöker skaffa sig en utbildning, men har svårt att fullfölja. Samtidigt utnyttjas hon sexuellt av äldre män.

Oates har valt ett annorlunda berättarperspektiv. I mer än halva boken talar berättaren (Violet) i jagform, men plötsligt ändras detta och hon skriver "du" när vi följer vad som händer henne. Det finns säkert en anledning till detta, men den är förborgad för mig. Intressant i författarens text är också att hon ofta använder parenteser och kursivstil. Det är orden som gömmer sig mellan parenteserna och i den kursiva stilen som ofta berättar mest.

Sammantaget är det en intressant men samtidigt sorglig berättelse om en flicka som av familjen döms att leva i exil, när hennes enda "brott" är att hon berättat sanningen för människor utanför sin familj.

Klubben av Matilda Gustavsson handlar om hur Matilda arbetade för att kunna skriva det stora avslöjande reportaget om hur Jean-Claude Arnault genom sin och hustrun Katarina Frostenssons kulturlokal Forum kunde förgripa sig på kvinnor. En skakande läsning. Inte bara detta att Arnault begick dessa skändligheter, utan att ingen ville ingripa trots att tecknen fanns på att något inte stod rätt till.

Avslöjandena kom också att skaka Svenska Akademien. Akademien hade stöttat Forum i många år. När dåvarande ständige sekreteraren Sture Allén på 1990-talet fick ett brev som berättade vad som försiggick valde han att inte göra någonting.

Ett gigantiskt problem för Svenska Akademien var att Katarina Frostensson var en av De Aderton. Genom att vara gift med henne kunde Arnault hota unga kvinnliga författare och konstnärer att han skulle se till att blockera dem från alla stipendier om de inte gjorde som han sade.

Det gamla riket av Vilhelm Moberg är en gammal goding. Den kom ut 1952 och är en samhällssatir där Moberg gisslar det han upplevde som rättsröta i det svenska samhället.

Handlingen är dock förlagd i det fiktiva kungadömet Idyllien, där konung Alexander XVI regerar. Landet har en ofantlig byråkrati, som bara växer. Men det som oroar samhällets toppskikt är något annat, nämligen att Den Stora Statshemligheten ska läcka ut. Denna hemlighet är att kungen har homosexuella böjelser. Därför är hovet utsatt för utpressning och man betalar pengar från kontot För nådigt känt ändamål.

Där finns även kyrkoledare, som anmäls för brott, men ingenting händer. Allt avskrivs.

Det är inte så svårt att förstå att det är Haijbyaffären och Kejneaffären, som Moberg skriver om. Även kyrkoledares snaskiga affärer hade verklighetsbakgrund i Sverige.

En rolig idé att utgå från ett fiktivt land för att egentligen skriva om missförhållanden i Sverige. Ofta går väl satiren till överdrift, men trots detta är det en bok som utgör en viktig del av vår samhällshistoria. Jag misstänker att den inte togs emot alltför väl när den gavs ut.

lördag 6 juni 2026

Veckans mening v. 23 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Den dövstumme av Peter Kihlgård. 

Hur mång hännä hatjer man träfft på i sin dar? Ja, jä bar fråg, jä...

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

En speciell dag

Idag är en speciell dag, för det är Sveriges Nationaldag. Innan den officiellt blev nationaldag kallades den 6 juni för Svenska flaggans dag.

Något särskilt nationaldagsfirande ägnar jag mig inte åt. Men dagen är ändå speciell för mig. Idag är det fem år sedan min mamma somnade in. Hon bodde de sista åren på ett gruppboende för dementa och det var nog lite osäkert om hon visste vem jag var. Inte varje gång i alla fall. Men mamma är ändå alltid mamma. Så idag blir det ett besök på kyrkogården.