Dagens visdomsord 2018-08-15

Det räcker inte att vara strängt upptagen - det är myrorna också. Det avgörande är: Vad är det man är strängt upptagen av? (Henry David Thoreau)

Tematrio - Lila

Höststart för Lyrans tematrio. Den här gången är temat lila. Så här skriver Lyran: Ni kan välja att tolka det bokstavligt genom att välja böcker med lila omslag eller ordet lila i titeln eller så kan ni göra mer långsökta associationer. Bara ni förklarar hur ni tänkte.

Berätta således om tre bra böcker på temat lila!

Först väljer jag Inferno av Dan Brown.
Jag blir aldrig riktigt besviken när jag läser Dan Browns böcker. De är spännande, fantasirika och underhållande. Däremot är språket undermåligt. Det är kiosklitteraturspråk med människor som "flämtar" när något händer eller "visslar till." Har någon av er träffat någon i verkliga livet som avger en visselsignal när något speciellt händer? När jag läser meningar som "Han granskade Langdon med ett väl inövat lugn, men Langdon uppfattade ändå faran som låg på lur djupt inne i ögonen", då stönar jag bara.
En liten detalj förvånade mig förresten. Brown är väldigt noga med detaljbeskrivningar och berättar mängder av trivia från de katedraler och museer hans romanfigurer besöker. Men när en bil rullar fram med ett rött kors på vit botten, då tror Langdon av förklarliga skäl att bilen kommer från Röda Korset. Dock kommer han på att bilen kommer från schweiziska konsulatet, som använder samma symbol. Men det tror jag inte alls. Schweiz har ett vitt kors på röd botten. När Henri Dunant grundade Röda Korset tog han sitt lands flagga och vände på färgerna. Det borde Brown ha vetat.
Sammanfattningsvis är detta en bok för alla som gillar Dan Brown. Men jag tycker definitivt inte att den når upp i samma klass som Da Vinci-koden och Änglar och demoner.

Äventyrliga hjärtan är sista delen i Europatrilogin av Jakob Sverker. De tidigare är Berättelsens ängel och Heidenstams misstag.

Baksidestexten lyder:
"Hur kan en vanlig tjej på väg mot en lysande karriär inom marknadsföring förvandlas till en kallblodig krigare? Finns det en hemlig och mäktig nazistisk organisation som utnyttjar kriserna för att skapa ett auktoritärt och intolerant Europa?
Ett sms får Carl-Henrik att i all hast resa till Berlin. Madeleine får hjälp från oväntat håll på sin färd genom Europa. Organisationen FEF är henne hack i häl i jakten på hemligheten och planerar dessutom attentat för att skapa kaos och tillintetgöra demokratin. Kommer någon att kunna stoppa dem?"

Det finns böcker som är bra, men som sedan följs av fler, vilket gör att det blir en allt tunnare soppa. Så är inte fallet med Europatrilogin. Jag hade lite svårt att ta mig igenom början av den första delen, men när jag kom till den tredje delen möttes jag av ett crescendo. Spänningen stegras hela tiden, och de relativt korta kapitlen kastar en mellan olika personers perspektiv utan att den röda tråden tappas bort. (Precis som i de tidigare böckerna är författaren generös med hänvisningar till berömd litteratur, och där känner jag mig lite utanför, men det är inte författaren som ska lastas för mina tillkortakommanden.)
Här får en del av bokens karaktärer utsättas för fruktansvärd tortyr, men författaren gottar sig inte åt grymheterna. Det kraftiga våld som finns i delar av boken, är skapade av en anledning. Vi möter den mänskliga ondskan när den är som värst.
När jag når slutet av boken inser jag att jag inte fått svar på alla frågor. Jag tror dock inte att avsikten är att hålla öppet för en fjärde del, utan min tolkning av detta är att det är vi alla som har att skapa fortsättningen. Vilket Europa vill vi ha i framtiden? (Jag önskar författaren ett långt liv så inte David Lagercrantz kommer med en fortsättning...)
Jag vill med glädje rekommendera den här trilogin, som känns mycket aktuell. Det enda som är tråkigt är att böckerna är egenutgivna. Jag skulle önska att något av de större förlagen tog sig an dem, så att de kan nå en större läsekrets.

Till slut en barnboksklassiker. Elsa Beskows böcker om tant Grön, tant Brun och tant Gredelin.
Borde vi inte sluta säga lilla och istället använda det vackra gamla ordet gredelin? Fast jag har alltid tänkt mig gredelin som ljuslila. Detta därför att tant Gredelin har en ljus nyans.

Skogsliv vid Walden

Titel: Skogsliv vid Walden
Originalets tidel: Walden; or, Life in the woods
Författare: Henry David Thoreau
Förlag: Wahlström & Widstrand
Antal sidor: 426 (varav ca 50 utgörs av översättaren Frans G. Bengtssons förord)

Så har jag då läst Skogsliv vid Walden av Henry David Thoreau. En bok som inte saknar poänger och intressanta tankar, men som sannerligen inte är någon bladvändare.

Nog har han funderat en hel del, den gode Thoreau. Och bildad är karln också. Där finns många hänvisningar till olika filosofer och till hinduismens Vedaböcker. Han vet allt, kan allt och vill oerhört gärna förtälja detta. Och då blir han bitvis outhärdlig.

Jag har även lite svårt med att han gräver ner sig i detaljer som jag tror att han är ensam om att fundera på. I något kapitel funderar han ut någon formel som ska kunna användas för att beräkna en sjös djup. Om jag förstod saken rätt, skulle formeln inte fungera om sjön hade öar. Vattnets karaktär och färg ägnar han också många sidor åt. För att nu inte tala om isens konsistens.

Men jag ska ändå erkänna att det fanns avsnitt som var intressanta. Framför allt hans funderingar kring vad som egentligen borde vara viktigt för en människa. Problemet för mig är att när jag har läst klart ett kapitel, så minns jag nästan inget av innehållet. Dock kanske inte hela skulden ska läggas på Thoreau. Det kan ju vara jag, som inte är tillräckligt djup.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 21: En bok som som inte utspelar sig i en stad.

Vargnatt utmanade sig själv och andra att läsa en klassiker varje månad under årets första halvår och den har sedan förlängts till att gälla hela året. Skogsliv vid Walden är min juliklassiker.

En smakebit på söndag - 1968

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag ska börja läsa är 1968 av Jan Guillou.

1968 är ett av 1900-talets mest mytomspunna årtal. Protesterna mot Vietnamkriget i både USA och Västeuropa skapade en vänstervåg som dominerade både politiken och kulturen. Eric Letang är färdigutbildad jurist och brinnande aktiv i politiken. Som ung notarie på den beryktade advokatfirman Henning Sjöstrand tvingas han gång på gång ta ställning till hur juridiken kan användas till både gott och ont. Hans första stora mål för honom ut i Europa den heta sommar när de röda fanorna dominerar gatorna i Paris och när socialism med mänskligt ansikte går under i Prag. Men den vänsterradikala vågen kommer att än mer splittra familjen Lauritzen mellan de yngre som anser att det är rätt att göra uppror och de äldre som vidhåller att äganderätten står över allt annat.

Smakbiten är hämtad från bokens inledning:

Det var tillsagt att man måste gå sex i bredd. För detta som för nästan allt annat i tillvaron fanns ett klart politiskt skäl. Det var för att kamraterna som räknade demonstranterna skulle få det lättare. Polisens sedvanliga uppskattningar var alltid förunderlig snålt tilltagna. Var vi tretusen eller fler, som den här försommardagen, meddelade polisen den borgerliga pressen att vi var tvåtusen, vilket journalisterna rundade av nedåt så att tretusen på gatorna blev några hundra i spalterna.
Erics enda uppgift bortanför skrivbordet den här dagen var alltså att traska Strandvägen fram mot den amerikanska ambassaden, gå sex i bredd och bli räknad. Det var ett blygsamt bidrag i kampen mot USA-imperialismen men bättre än att inte göra något alls.

Helgfrågan v. 32

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här veckan tittar hon på den sommar som varit och som är.

Hur har läsningen gått i sommar?

Bonusfråga: Hur har sommaren varit?

Läsningen har väl gått så där. Läst har jag nog gjort varje kväll, och ibland på dagen, men sedan en tid tillbaka läser jag en bok som tar så förfärligt lång tid att läsa. Det är Henry David Thoreaus Skogsliv vid Walden. Det som gör att det tar tid för mig är att boken helt saknar dialoger, vilka annars kan föra handlingen framåt. Men här är det Thoreau som genom hela boken filosoferar över civilisationen. Ibland kommer jag på mig själv att jag läst ett helt stycke, men hjärnan har inte registrerat vad det handlade om. Men jag ska ta mig igenom den!

Sommaren har varit VARM! Eftersom jag har sen semester i år, så har jag jobbat när det har varit som varmast och det har inte varit kul. Jag är utomhus en hel del när jag arbetar och svetten har lackat kan jag säga. 30-33 grader är alldeles för mycket för en nordbo som jag!

Dagens visdomsord 2018-08-08

Hur i helvete ska en människa kunna njuta av att väckas 6.30 på morgonen av en alarmklocka, hoppa upp ur sängen, tvinga i sig mat, borsta tänder och hår, och kämpa sig genom trafiken för att ta sig till en plats där man i all väsentlighet tjänar massor av pengar åt någon annan och samtidigt förväntas vara tacksam över möjligheten? (Charles Bukowski)

Bloggar/bloggare som försvinner

Till vänster på den här bloggen finns en lista på bloggar som jag tycker är intressanta. Jag har gjort så att den blogg som senast har fått ett nytt inlägg kommer överst. Någon gång emellanåt kollar jag hur listan ser ut i botten. Där finns bloggar, vars ägare (heter det ägare?) inte har lagt in något nytt på länge. Kanske inte på ett år. Ibland rensar jag bort några i botten. Den här gången var det bloggarna Annikas litteratur- och kulturblogg och Bokmalen.nu som plockades bort. Men när jag kollade lite mera upptäckte jag att Bokmalen.nu återfinns på ny plats. Annika har varit sjuk en längre tid har jag förstått.

Men det kan inte hjälpas att jag ibland undrar vad som har hänt där en blogg utan förvarning "dör". Man följer vissa bloggare och blir nästan bekant med dem och så är de plötsligt borta. Och jag saknar dem.

Ja ja, det var min lilla fundering sent på söndagskvällen.

Bok på gång!

Nu börjar det bli verklighet. Min roman Ingenting att se är klar, även omslaget, och nu har förlaget skickat tryckfilerna till tryckeriet. Jag bör kunna hålla boken i min hand någon gång i början av september. Framsidan på boken ser ni här bredvid. Hoppas ni gillar den. Fotograf är Sophie Karlsson.

Jag började på den i maj 2013 så det är skönt att äntligen få ge ut den.

Boken släpps den 30 september i samband med en aktivitet i Värmlandsmontern på Bokmässan i Göteborg.

Dagens visdomsord 2018-08-01

Jag har länge haft åsikten att om arbete var en så fantastisk företeelse så skulle de rika ha försökt att behålla mer av den varan för sig själva. (Bruce Brucott)

Ett bokpaket

Ett bokpaket har landat i min brevlåda. Inte oväntat, för författaren hade frågat om jag ville ha ett recensionsexemplar, och det ville jag, för den här boken tror jag att jag kommer att gilla. Det är Monika Selahns Brytning vilken beskrivs som en politisk spänningsroman.