söndag 20 maj 2018

En smakebit på söndag - Vit krysantemum

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag börjar läsa nu är Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht.

Två systrar - ett krig. Korea, 1943. Hana arbetar som fridykare i en tradition av starka, självständiga kvinnor. Landet är ockuperat av Japan, men de har lärt sig att undvika de grymma och hänsynslösa soldaterna. Tills en dag då hon ertappas på stranden. För att skydda sin lillasyster Emi låter Hana sig tillfångatas och föras bort från ön - till ett liv som sexslav på en militärbordell.
Sydkorea, 2011. Emi har under mer än sextio år försökt förtränga sin syster och den uppoffring hon gjorde. Nu står hon inför ett val - att konfrontera det förflutna, eller att aldrig få möta systern igen.

Smakbiten kommer från sidan 13:

Hon är sexton och har levt hela sitt liv under ockupation. Japan annekterade Korea 1910 och Hana talar flytande japanska, har läst japansk historia och kultur i skolan och får varken tala, läsa eller skriva på sitt modermål koreanska. Hon är en andra klassens medborgare, med andra klassens rättigheter i sitt eget land. Men det gör henne inte mindre stolt över sitt koreanska arv. Hana och hennes mor är haenyeo, havets kvinnor, och de arbetar åt sig själva. De bor i en liten by på ön Chejudos sydkust och dyker i en vik som ligger dold från den stora vägen in till staden. Hanas far är fiskare. Han styr sin båt på Söderhavet med de andra männen i byn, i skymundan för de kejserliga fiskebåtarna som plundrar vattnen utanför Koreas kust på fångster som de sedan tar med sig hem till Japan.

lördag 19 maj 2018

Äkta amerikanska jeans

Titel: Äkta amerikanska jeans
Författare: Jan Guillou
Förlag: Piratförlaget (2016)
Antal sidor: 417

Jaha, så har jag då läst Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou. Det är sjätte delen i hans romansvit Det stora århundradet. Jag har flera gånger lyft fram dessa romaner. Det är en bra idé att skildra 1900-talet genom att följa en släkts öden och äventyr. Tyvärr blev dock denna del en besvikelse.

Första delen, Brobyggarna, och andra delen, Dandy, var riktigt bra. Jag har därför riktigt sett fram mot den här sjätte delen. Men här har Guillou valt ett helt annat sätt att skildra epoken. Istället för att låta en opersonlig berättarröst föra historien framåt är det en i släkten Lauritzen som får vara berättelsens jag. Det är Erik Letang som tydligen 1968 skriver om sin familjs liv under 1950-talet och han skickar texten till sin släkting Johanne, som tydligen är kulturchef på Dagens Nyheter. När jag läser vad Erik Letang berättar om en styvfar som slår honom dagligen och om hur han blir relegerad från realskolan och därför måste börja på internatskolan Stjärnsberg, då får jag en déjà vu-känsla. Var det inte i Ondskan som Jan Guillous alter ego Erik Ponti får stryk av sin far och blir relegerad och hamnar på Stjärnsberg? Joviss var det så. Erik Letang har för övrigt franskt påbrå, vilket även gäller Jan Guillou.

Länge får jag för mig att Guillou placerat in sig själv i släkten Lauritzen, men på slutet blir det så att Erik Letang berättar om hur Erik Ponti börjar på skolan och vi får då veta hur denne Ponti sätter sig upp mot skolans regler.

Kanske har Jan Guillou nu delat upp sig i två alter egon - både Erik Letang och Erik Ponti. (I Det stora århundradet förekommer för övrigt bröderna Oscar och Sverre Lauritzen. Jan Guillou har flera mellannamn, bland annat Oscar och Sverre.) Räckte det inte med Ondskan? Jan Guillou är 74 år. Jag kan väl tycka att han vid det här laget borde ha kommit över sin traumatiska uppväxt.

Så Äkta amerikanska jeans var en besvikelse. Sjunde delen, 1968, finns bland mina olästa böcker. Jag hoppas att den är bättre och att Erik Ponti håller sig borta.

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 25: En bok av en författare som skrivit över 20 verk.

torsdag 17 maj 2018

Helgfrågan v. 20

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här veckan grunnar hon på hur länge vi haft våra bloggar och så lite om vädret.

Hur länge har du haft bloggen?

Bonusfråga: Vad gillar du det vackra vädret?

Jag har faktiskt haft bloggen i nästan tio år. Det får nog bli en liten utlottning för att fira detta.

Man ska inte klaga på det vackra vädret, men det svänger lite väl mycket. Det känns som om jag alldeles nyss har hängt undan vinterkläderna, och så fick jag svettas igår när det var bortemot 30 grader i Dals Rostock där jag arbetade. Idag hade väl temperaturen sjunkit med tio grader och det var skönt.

onsdag 16 maj 2018

Dagens visdomsord 2018-05-16

Att veta när man vet något och att veta när man inte vet något - det är kunskap. (Konfucius)

tisdag 15 maj 2018

Veckoutmaning: En kunglig personlighet

Tisdag och dags för en utmaning från Kulturkollo. Den här gången är det Ulrica som formulerar frågan och det handlar om kungliga personligheter:

I veckans utmaning vill jag att du berättar om en kunglig personlighet - någon du gillar, någon du avskyr eller kanske någon du vill veta mer om. Det kan vara en verklig person - nu levande eller historisk - eller en fiktiv kunglighet från en bok, film eller TV-serie.

Det här känns verkligen som mitt ämne. Jag är en die hard-rojalist och vet mer än genomsnittet om både svenska och utländska kungligheter. Därför minns det hur många som helst att välja mellan. Ett tag tänkte jag välja prinsessan Lilian, som verkar ha varit en fantastisk person på många sätt, men till slut bestämde jag mig för att ta en historisk kunglighet som betytt oerhört mycket för vårt land.

Vi har haft så kallade hjältekonungar, såsom Gustaf II Adolf och Karl XII. Hjältekonungar därför att de gick ut i krig och tog livet av en massa människor och plundrade och stod i. Men det är inte en sådan jag har valt. Istället har jag valt Gustaf III.

På två områden har han betytt oerhört mycket för Sverige. Det ena är statskuppen har utförde 1772, året efter trontillträdet. Han tog makten från riksdagen och gjorde sig mer eller mindre enväldig. Ser vi det med moderna ögon, så verkar det alldeles förfärligt, men vi måste betrakta det utifrån den samtid han levde i. Riksdagen var splittrad och korrupt. Halva riksdagen tog mutor från Frankrike och den andra från Ryssland. Grannländerna var mycket nöjda med Sveriges svaga statsledning, eftersom det innebar att Sverige inte utgjorde något hot mot dem. Det fanns en hemlig överenskommelse mellan Ryssland, Preussen och Danmark att anfalla Sverige och dela landet, så som skedde med Polen, ett annat land med svag statsledning, om Sverige fick en stabilare ledning. De i riksdagen som motsatte sig statskuppen var framför allt adeln, medan bönderna stödde den helhjärtat. Det var inte så konstigt. Bönderna hade hellre en konung som beskattade dem än hundratals adelsmän som förtryckte dem. Genom statskuppen räddades Sverige från undergång.

Det andra området där Gustaf III hade stor betydelse var kulturen. Han grundade flera akademier (bland annat Svenska akademien) och gynnade på olika sätt kulturlivet.

Som bekant mördades Gustaf III 1792. Han sköts av Anckarström på maskeradbalen på Operan. Kungen var inte populär, och hade han avlidit omedelbart kanske Anckarström hade blivit betraktad som en hjälte. Men kungens dödskamp varade i två veckor, och då vände opinionen. Sympatierna kom att ligga hos kungen. Adelsmannen Anckarström piskades i tre dagar på tre av Stockholms torg och avrättades genom halshuggning och stegling. Eftersom hans familj inte ville förknippas med honom tilläts de att byta namn på ätten till Löwenström.

måndag 14 maj 2018

Tematrio - Hetta

Dags för Lyrans tematrio. Den här gången är temat hetta. Så här skriver Lyran: Ja jag erkänner, jag tillhör de där som gnäller så fort det blir varmt. Jag trivs inte!

Temat för denna vecka blir därför hetta, ni kan ju roa er med att tolka detta precis hur ni vill.


Här har vi en bok där det är heta dagar, men där det även finns nattliga, heta passioner.
Katherine Webbs roman Italienska nätter utspelar sig för snart hundra år sedan. Unga, osäkra Clare Kingsley reser mot sin vilja genom södra Italiens brända landskap. Här ska hon tillbringa sommaren med sin make Boyd, som arbetar för den nyrike markägaren Leandro Cardetta.
Det här är en riktigt bra bok. Vi befinner oss i Apulien i södra Italien i början av 1920-talet. Klassmotsättningarna är stora och de fattiga som försöker organisera sig för att kunna få godsägarna att betala en anständig lön blir misshandlade av flåbusar i svarta skjortor - det är de italienska fascisterna som har vuxit fram som politisk rörelse.
Den historien berättar Katherine Webb, men samtidigt handlar boken om en omöjlig kärlekshistoria mellan den gifta engelska unga kvinnan Clare och den fattige lantarbetaren Ettore. Boken är uppbyggd så att vartannat kapitel utgår från Clare och vartannat från Ettore. I början har de inga beröringspunkter, men snart nog träffas de och historierna vävs samman.
Det är het passion under italienska nätter, men båda vet nog innerst inne att de inte kan få varandra. Men vem vill lyssna till förnuftet när hjärtat brinner?
Romanen Italienska nätter är politik, passion och tragik. Där finns kärlek, hat, ondska och ren galenskap. Det är mångfalden av mänskliga egenskaper, goda som dåliga, som gör Italienska nätter till en riktigt läsvärd roman.


Så en bok där det är vreden som hettar!
Fiona är arton när hennes inre väggar spricker och tjäran rinner ut. Alltför många ofrivilliga möten har nått sin kulmen. År efter år, svin efter svin - det måste få ett slut. De som tagit hennes själ medan de roat sig med hennes kropp måste betala priset. Det högsta priset.
Samtidigt lockar ett annat liv. Det hela och rena livet där kärleken till litteraturen, konsten och musiken sakta läker ständigt blödande sår genom det vackra som mästarna förmedlar bortom tid och rum.
Frustration och ångest blir förödande i kombination med vrede och handlingskraft. Hon blir Fiona som dödar.
Jag är Fiona som dödar fick jag som recensionsex av författaren. Då vet man inte om det är vin eller vatten som serveras. Nu när jag har läst den kan jag säga att det definitivt är ett gott vin i karaffen.
Ämnet i boken är tungt. Barn som utsätts för sexuella övergrepp av dem som borde skydda dem är ett ämne som inte borgar för någon feel good-roman och det är det naturligtvis inte heller. Men Urban Johansson lyckas arbeta med frågorna på ett sätt att det är en kittlande spänningsroman som han har framfött. Jag bara måste läsa ett kapitel till. Och sedan ännu ett. Visserligen är slutet av boken något av Deus ex machina, men jag förlåter författaren för detta. Det jag saknar ibland är pratminus så att man lättare kan följa vem det är som säger något.
Det som jag framför allt uppskattar i boken är Urban Johanssons bildspråk. Även om inte språket alltid är perfekt (det är lite språkfel här och där) så blir jag ändå förtjust.
Ett exempel: "Den hud som var garvad av hugg och av slag, den jag tyckte var sköld och beskydd, blev så skör av det ljuvligas hand. En själ kan nog tröstas av möten och ord. Men om det gått hål, som hos mig, och om hålen är många, blåser år av studier rakt igenom. Skönhet däremot, via pensel på duk och prosa på pränt, fyller snabbt och effektiv alla djuphålor."



Hur tänkte jag med den sista? Jo, jag tänkte att soppor väl ofta serveras rykande heta.
Kafkas soppa - Världens litteraturhistoria i 14 recept är en minst sagt annorlunda bok. Och underhållande.
Författaren Mark Crick har valt att presentera 14 recept, men det är rösten av 14 olika författare som får berätta. Varje kapitel inleds med ingredienserna. Därefter berättar Homeros, Franz Kafka, Virginia Woolf eller någon av de andra om tillagningen, fast de gör det inuti en historia. Vi serveras sålunda en pastisch, där Crick använder sig av de berömda författarnas stil.

Jag ger här ett exempel från receptet på Löktårta à la Geoffrey Chaucer:
På mjölad Bräda må en Pajdeg kavlas ut,
lägg så Timjan därtill i en Form som är djup.
Trimma Kanterna väl med Köksmästarens Kniv
och grädda den samman till Lågornas Liv.
Smält Ditt Smör med Din Olja i Pannan därtill
under Lock som de kunniga Kockarna vill.
Tillsätt sedan den Lök som Du skurit så tunt
jämte Socker och Salt efter Smak, Pannan runt.

torsdag 10 maj 2018

Ett par böcker följde med mig hem

Jag fick ett presentkort från jobbet. Det var ett "superpresentkort" där jag själv kunde bestämma vilken butikskedja jag ville ha presentkortet till. Det blev Akademibokhandeln. Nu har jag använt de 400 kronorna. Det blev 1793 av Niklas Natt och Dag, som är en bok jag bland annat läst om på Vargnatts bokhylla. Recensionen gjorde mig nyfiken, och nu är jag alltså ägare av boken. Den andra boken jag köpte heter Hur man gör succé på dårhus av Emmy Abrahamson. Den boken var mer av ett spontanköp när jag skulle använda resten av pengarna på presentkortet, men jag fick för mig att jag läst om den på någon eller några bokbloggar. Den är säkert rolig att läsa.


onsdag 9 maj 2018

Veckoutmaning: Bra och dåliga grannar

Tisdag och dags för en utmaning från Kulturkollo. Den här gången är det Linda som formulerar frågan och det handlar om bra och dåliga grannar:

Vem är din favoritgranne? Vem slipper du helst småprata med vid brevlådan?

Om jag ska välja en fiktiv favoritgranne så kanske det kunde bli Majorskan på Ekeby. Ett rekorderligt fruntimmer med åtskilligt skinn på näsan. Jag vill väl kanske inte vara en av hennes kavaljerer i kavaljersflygeln, men om jag fick bo i en herrgård bredvid Ekeby så kunde vi nog ha ett trevligt umgänge.

När det gäller dåliga grannar behöver man inte välja någon fiktiv sådan. Det finns så många i verkliga livet. För sisådär 25 år sen bodde jag och hustrun (vi var i och för sig inte gifta då) i ett hyreshus. Det var inte grannarna i det huset som var problemet, utan en granne i huset mittemot. Han ställde sig gärna på balkongen, harklade sig och loskade sedan rätt ut. Han älskade operamusik, inget fel i det, men han satte på musiken på högsta volym och öppnade balkongdörren. Vid något tillfälle när några arbetare jobbade utanför gick han ut och kastade äpplen på dem. Plus en massa andra saker som jag har förträngt. Vi flyttade...

måndag 7 maj 2018

Tematrio - Margaret, Meg, Maggie m m

Dags för Lyrans tematrio. Den här gången är temat Margaret, Meg, Maggie m m. Så här skriver Lyran: Den här veckan fastnade jag för ett namntema.

Berätta om en bok som är skriven av eller som handlar om en person som heter någon variant av namnet Margaret (Maggie, Meg, Margareta o s v)!

Jag väljer att tolka uppgiften som att vi ska ta fram tre böcker, inte bara en.


Mordet på Margaret Thatcher är en novellsamling av Hilary Mantel. Den innehåller elva fristående berättelser. Namnet på den sista berättelsen är också bokens titel.
Efter att ha läst hela boken vet jag faktiskt inte vad jag ska tycka. Författaren formulerar sig väl och hon har en torr humor mitt i det elände hon beskriver, vilket jag uppskattar. Men trots att detta borde tilltala mig, inser jag att berättelserna har fallit ur mitt minne i samma stund som jag läst färdigt dem. Inte ens den gruvligaste tortyr skulle kunna få mig att återge innehållet i "Lång QT-tid" eller någon av de andra berättelserna.
Jag inser att det mycket väl kan vara mitt fel mer än författarens, men det har var tyvärr en bok som jag lade ifrån mig med en lätt uppgivenhet.



En annan form av namnet Margareta är Marit.
I romanen Liten Ida berättar Marit Paulsen om en liten flicka i det tyskockuperade Norge. Idas mor arbetar för tyskarna och har dessutom fått ihop det med en SS-soldat. Modern kallas i det lilla samhället för Tyskhoran och Ida kallas följaktligen för Tyskhorans unge.
De så kallade tyskerbarnen utsattes ofta för mobbning och misshandel och det är detta som Marit Paulsen tar upp i boken. Att Paulsen har tysk morfar har nog inspirerat henne till att skriva boken.


Så får det bli Åsa Hellbergs bok Sonjas hemlighet. Det är uppföljaren till Sonjas sista vilja.
I boken får man följa väninnorna Susanne, Rebecka och Maggan, men även några fler personer dyker upp och mycket kretsar kring Julie och hennes familj. Julie far från London till Paris, vilket gör hennes mor Edith mycket upprörd. Edith vill inte tala om sina ungdomsår i Paris.
Susanne, Rebecka och Maggan upptäcker märkliga saker när de går igenom Sonjas kvarlämnade saker, och de förstår att Sonja burit på en hemlighet som hon inte delat med dem.

söndag 6 maj 2018

En smakebit på söndag - Äkta amerikanska jeans

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu är Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou. Den är den sjätte delen i hans romansvit Det stora århundradet.

Eric, den tredje generationen Lauritzen, växer upp på 1950-talet. Det är en tid när grunden för det svenska folkhemmet och välståndet läggs. Ett sönderbombat Europa skriker efter svenska råvaror. Samtidigt präglas tiden av skräcken för kärnvapenkriget. Men för Eric finns orosmolnen på närmare håll. Hans skyddade tillvaro i Saltsjöbaden är på väg att slås i spillror.

Smakbiten är hämtad från sidan 35:

Jag fick ledigt de sista dagarna före skolavslutningen för att vi skulle resa till begravningen i Norge. Det var morfar Oscars och onkel Sverres mamma som hade dött, alltså mammas farmor Och i så fall min egen morfarsmor, om det ordet fanns på svenska. På norska hette det oldemor.
Jag hade varit i Norge förut, men det var några år sen och jag kom inte ihåg så mycket mer än att vattnet var mycket saltare och att man kunde fiska småkrabbor nära stranden eller från bryggorna med blåmusslor som bete på ett snöre.