Stayin' Alive

Titel: Stayin' Alive
Författare: Torbjörn Löwendahl
Förlag: Lionvalley Publishing (2019)
Antal sidor: 282

Baksidestexten:
Före katastrofen var verkligheten en social cirkus, en ständig förnedring i konsumtionshetsens namn. Hade jag haft en pistol skulle jag satt den mot tinningen. Nu slåss jag istället mot smittade och plundrare medan domedagsklockan slår tolv. Ett liv värt att kämpa för. Bara att få uppleva gryningen är en gåva. Mina nya vänner tror att jag är värd deras respekt. Ibland håller jag med dem.

Stayin' Alive av Torbjörn Löwendahl var en bok som jag kunde känna en viss tveksamhet inför innan jag började läsa den. En dystopi med engelsk titel, utgiven på eget förlag  och där titel och kapitelrubriker hämtas från olika kända låtar. Det kunde väl aldrig bli väl?

Min tveksamhet gav dock vika när jag började läsa romanen. När hela civilisationen brakar samman som en följd av ett virus som dödar de flesta och gör en stor del av de överlevande galna, får de som är kvar och är någorlunda vid sina sinnens fulla bruk kämpa för att förbli vid liv. Normala sociala spärrar är borta och den som saknar vapen kan inte räkna med att finna mat, utan löper risk att bli rånmördad.

I boken följer vi huvudpersonen Jonathan och en synnerligen heterogen grupp på sammanlagt tio personer, som försöker att hålla sig på "den goda sidan", men som ändå tvingas döda andra för att leva. Hur definierar vi gott och ont i ett samhälle där lag, ordning och religion inte längre har någon makt?

Romanen utspelar sig i Linköping, och den som känner till staden kan nog orientera sig ganska väl när gruppen flyttar på sig i sökandet efter en lugn plats där det finns mat och vatten. Att jag inte har en susning om hur det ser ut i Linköping spelar dock ingen roll. Jag har läst romaner som utspelar sig i Stockholm, New York, Sunne eller Fjällbacka och lokalkännedomen är inte nödvändig för att få behållning av boken.

Kapitelrubrikerna är som sagt hämtade från olika kända låtar, och allt som oftast finns kursiva rader och strofer inlagda i brödtexten. Det fungerar faktiskt riktigt bra, eftersom de är valda med stor omsorg och har ett budskap som speglas i bokens händelser.

Det är en spännande dystopi där det mesta är oförutsägbart, för vem kan veta något om framtiden när gatorna är fyllda av lik, som kråkor och kajor får kalasa på. Det är äta eller ätas som gäller.

Jag är särskilt förtjust i den cyniska humor som ibland kommer fram. En sådan svart humor är nog nödvändig om man ska överleva apokalypsen.

Det finns några detaljer som skaver när jag läser. Nigerianen Jamal, som tillsammans med somaliern Mahmud har anslutit till gruppen, talar engelska rakt igenom hela boken. Det må så vara, men om jag inte tar helt fel så talar han språket som en infödd amerikan. Vid ett tillfälle talar han dock arabiska med Mahmud. Men Jamal är kristen. Varför skulle en kristen nigerian kunna arabiska? 

Slutet gjorde mig arg. Så där kan det väl inte sluta! Men så läser jag på förlagets sida att detta är första delen i en trilogi, och då kommer saken i ett annat läge. För det finns alldeles för många lösa trådar för att boken bara ska ta slut där den gör.

Stayin' Alive är en riktigt bra dystopi och jag ser fram mot nästa del, som planeras att ges ut i år.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 40: Läs en bok som innehåller ett verb i titeln.

Authors & Characters - Marianne

Lyrans Noblesser har en utmaning, som  går ut på att hon väljer ett namn, och sedan är uppgiften att berätta om en författare och en litterär figur med det namnet. Det är tillåtet att välja andra former av namnet. Den här veckan är namnet Marianne.

Valet av författare blir lätt. Marianne Fredriksson tillhör mina favoriter. Evas bok, Kains bok, Noreas saga, Simon och ekarna, Syndafloden, enligt Maria Magdalena och många fler.

Jag gillar oftast böcker där ett bibliskt motiv vävs in, och Marianne Fredriksson skrev många sådana böcker.

Den litterära figuren får bli Marianne Dashwood från Jane Austens roman Förnuft och känsla (vars engelska original har den välfunna titeln Sense and Sensibility). Marianne representerar känslan, medan hennes syster Elinor får stå för förnuftet.

Jag har inte läst boken, men jag har sett filmen, så det så! :)

En smakebit på söndag - Lappin och Lapinova

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Den här gången läser jag en novell, som heter Lappin och Lapinova och är skriven av Virginia Woolf.

Från baksidestexten:
Och innan de gick till sängs den natten var allting utrett. Han var kung Lappin; hon var drottning Lapinova. De var varandras motsatser: han var oförskräckt och målmedveten, hon försiktig och opålitlig. Han regerade över kaninernas hektiska värld; hennes värld var en ödslig och mystisk plats där hon oftast rörde sig i månljuset. Och ändå gränsade deras territorier till varandra; de var kung och drottning.

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 3:

Så var de gifta. Brudmarschen ebbade ut. Duvorna flaxade upp. Småpojkar i Etonkavajer kastade ris, en foxterrier strosade över gången och Ernest Thorburn följde sin brud till bilen genom den lilla skara nyfikna främlingar som i London alltid samlas kring andra människors framgång och motgång. Var han inte stilig och såg hon inte blyg ut. Mera ris kastades, och så for bilen iväg.

Veckans mening v. 3

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Torbjörn Löwendahls bok Stayin' Alive.

Vi packade in oss i den rymliga bilen som lätt härbärgerade fyra personer, ett barn, ett lik och proviant för en månad.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

Ett novellpaket

Det har dumpit ner ett paket med tre noveller. Jag vann dem i en utlottning hos Ugglan & Boken.

De tre novellerna är:

• Till havet av Stefan Lindberg
• Lappin och Lapinova av Virginia Woolf
• Hägring av Oline Stig

Det ska bli riktigt roligt att få läsa den. Jag tror inte jag har läst något tidigare av någon av de tre författarna.

Helgfrågan v. 3

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här helgen funderar Mia kring headern på våra bloggar. Helgfrågan lyder:

Är du nöjd med din header? Hur skapade du den?

Jag ville ju ha något som header, men jag är förfärligt dålig på sånt där. Helst ville jag ha en header som gick hela vägen, men det lyckades jag inte med. Jag hittade en bild som jag tyckte passade - den med skrivmaskinen - och den är jag nöjd med. Jag tycker den passar bra till bloggens namn - Mina skrivna ord. (Även om det i och för sig är längesen jag skrev på en skrivmaskin, men i alla fall...) Men jag är INTE nöjd med att det till höger om bilden är ett stort fält i en gräslig färg.

Hur jag skapade den? Ja, säg det. Jag fipplade med de verktyg som Blogger har. Det finns grejer på bloggen som jag är osäker på hur jag skapade, så dem vågar jag aldrig röra :)

Omslagsonsdag vecka 3: Religiöst

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är religiöst. Jag har tagit med böcker med en ängel på framsidan, även om bokens innehåll kanske inte är religiöst. Kains bok får vara med, eftersom jag inbillar mig att mannen på bilden ska föreställa den bibliske Kain. Å andra sidan har jag hoppat över böcker som är knutna till religionen, om omslaget inte har något med religion att göra, exempelvis Torgny Lindgrens Batseba. Här är mina religiösa omslag:

Dagens visdomsord 2020-01-15

Lycklig den som funnit vishet, den som nått fram till insikt. Ty visheten är mer värd än silver, den vinst hon ger är bättre än guld. Hon är dyrbarare än pärlor, inga skatter går upp mot henne. I sin högra hand har hon långt liv, i sin vänstra rikedom och ära. Hennes vägar är ljuvliga att gå, alla hennes stigar är trygga. För den som håller sig till henne är hon ett livets träd - lycklig den som håller fast vid henne. (Ords. 3:13-18)

Tisdagstrion: Böcker jag inte hann med under 2019

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker jag inte hann med under 2019. Här följer min trio:

Stayin' alive är Thorbjörn Löwendahls debutroman. Jag fick den som recensionsex och har lovat att läsa den under januari, så den ligger högt upp i läsehögen. Jag fick den i början av december och jag prioriterar alltid att läsa recensionsex som jag har tackat ja till.

Pengabrevet av Sunneförfattarinnan Karin Johansson fick jag av henne i samband med Mariebergsskogens julmarknad ifjol. I hennes bibliografi finner vi böckerna Bara en pärla, Utan egen vinning, Ett felsteg eller två, Resan tillbaka och nu alltså Pengabrevet.

Anthony Doerrs roman Ljuset vi inte ser köpte jag på bokrean 2018. I Tisdagstrion den 13 augusti ifjol hade jag med boken som ett exempel på en bok som jag såg fram emot att få läsa. Trots det har det fortfarande inte blivit av, men i år ska jag läsa den!

Jag har hört mycket positivt om boken. Den roman av Doerr som jag faktiskt har läst, Grace, tyckte jag inte alls om, men Ljuset vi inte ser tror jag är mycket bättre.

Authors & Characters - Johannes

Lyrans Noblesser har en utmaning, som  går ut på att hon väljer ett namn, och sedan är uppgiften att berätta om en författare och en litterär figur med det namnet. Det är tillåtet att välja andra former av namnet. Den här veckan är namnet Johannes.

Författaren kan väl då få bli evangelisten Johannes. Han ska ha levat år 6-100. Enligt kristen tradition är han författare till fem av Nya Testamentets böcker, nämligen Johannesevangeliet, Första Johannesbrevet, Andra Johannesbrevet, Tredje Johannesbrevet och Uppenbarelseboken.

Han var en av Jesu lärjungar, och omnämns som den lärjunge Jesus älskade.

Jag vet inte om det är rätt att kalla personer som förekommer i Bibeln litterära karaktärer. Men eftersom de förekommer i böcker, får de vara med här ändå.

Vid den tid då Jesus predikade var Herodes kung. (Inte samme Herodes som när Jesus föddes.) Denne hade ihop det med sin brors hustru Herodias. 

Herodias var ett otäckt fruntimmer ska ni veta.
Deras förhållande stred mot Mose lag och Johannes Döparen fördömde det. Detta irriterade Herodias och hon ville att kungen skulle döda Johannes. Kungen ville dock inte det, men lät ändå fängsla honom.

Då såg Herodias till att hennes dotter Salome dansade för Herodes. Kungen blev så till sig i trasorna att han sade till Salome att vad hon än begärde av honom, skulle hon få. Salome frågade sin mor Herodias vad hon borde be om, och då sade modern att hon skulle be om Johannes Döparens huvud på ett fat. Kungen kunde inte ta tillbaka sitt löfte, och tvingades därför att halshugga Johannes Döparen.