onsdag 18 oktober 2017

tisdag 17 oktober 2017

En hårresande utmaning

Tisdag och dags för en utmaning från Kulturkollo. Viktoria konstaterar att hår förekommer i litteratur och film och formulerar därför följande utmaning:

Vi vill veta vad ni tänker på när ni tänker hår. Är det Oksanens Norma, om en flicka vars hår växer så snabbt att det blir big business? Kanske tänker någon på varulvar. Eller musikalen Hair? 

Jag kommer att tänka på en berättelse i Domarboken. Simson var nasir, en man som avskilts åt Gud. Hans styrka satt i hans långa hår.
Han fick kämpa mot filistéerna. Vid ett tillfälle dödade han tusen filistéer med en åsnekäke.
Men så träffade han Delila som han blev förälskad i. Hon arbetade för fienden och försökte locka ur honom hemligheten bakom hans styrka. Flera gånger gav Simson fel svar till henne, men till slut avslöjade han att hans enorma styrka satt i håret. Då klippte hon av honom hans hårflätor.
Nu kunde filistéerna gripa Simson. De stack ut ögonen på honom och satte honom att sköta en sädeskvarn.
Filistéerna anordnade en stor fest till guden Dagons ära. Tusentals människor samlades. Då bad Simson Gud att få tillbaka sin styrka en enda gång. Därefter kunde han rasera ett par pelare. Hela byggnaden föll samman över filistéerna och även Simson dödades.

måndag 16 oktober 2017

Tematrio - New York

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat New York. Så här skriver Lyran: Just nu läser jag andra delen av Det växte ett träd i Brooklyn och veckans tema får därför bli New York.

Berätta om tre romaner, filmer, TV-serier som utspelar sig i New York!

Jaha, då var det kört med att nämna Det växte ett träd i Brooklyn. Jag får ta några andra romaner. Jag bestämmer självsvåldigt att det räcker att romanen till en del utspelar sig i New York. Den kan få utspela sig någon annanstans också.


Den första kan väl få bli Irwin Shaws Nattarbete.
Boken handlar om en Douglas Grime, som arbetar som nattportier på ett tämligen sjaskigt hotell i New York. En natt hittar han en död man i en korridor. Bredvid den döde ligger ett papprör med 100000 dollar i sedlar.
Han åker till Europa, där han slår sig ihop med den inte helt igenom hederlige Miles Fabian, som börjar göra en mängd olika affärer med Grimes pengar, vilket berikar dem båda.
Jag tror att Irwin Shaw tröttnade på att skriva boken, för på slutet rafsas det till ordentligt för att alla trådar ska knytas ihop. Ingen dålig bok, men heller inte en bok som man behöver ha läst ;)


Så tar jag Vilhelm Mobergs Invandrarna. Bönderna från Ljuders socken har kommit fram till Amerika och New York. 
Robert och hans kamrat Arvid går storögda omkring på den stora gatan som heter Broadway. Robert har ju varit övertygad om att alla i Amerika är rika, och han blir förvånad över att se att det tycks finnas fattiga där också. Så här beskrivs i boken Roberts funderingar om det han ser:
Men Robert förundrade sig över den stora skillnaden i klädseln. Där spatserade män i fina, välborstade, dyra kläder, med rent, blänkande vitt linne kring halsen och blanka stövlar på fötterna. Men han mötte också män i utslitna, trasiga kläder och usla, lortiga skjortor och som var illa skodda om fötterna bara med några omvirade trasor - och här kom folk som gick barfota. De måste bränna sina fötter på gatstenarna i den här hettan. Här mötte de folk i alla slags gångkläder. Han tänkte: De som gick illa klädda hade så nyligen kommit till landet, att de inte hunnit bli rika ännu.
Alla negrer han såg gick lösa och lediga omkring. Han hade föreställt sig att de svarta slavarna var belagda med kedjor och leddes av vaktare som hundar i koppel, när de gick utomhus. Han lade märke till negrer som skrattade brett så att deras tänder skimrade emot de svarta läpparna, men andra såg så bedrövade och skygga och betryckta ut, att det gjorde ont i hans hjärta vid synen. Han gissade att de som skrattade hade snällare husbönder än de andra.


Till sist Håkan Tendells Själarna på 86:e.
Det är två personer som under sin korta vistelse i New York lyckas strula till det för sig, tillsammans och var och en för sig.
Boken är lättläst och jag ville inte lägga den ifrån mig. Det är bra flyt i Tendells skrivande, och jag vill veta vad som händer i nästa kapitel.
Formuleringarna är ibland riktigt roliga. Som när Dragan får syn på en skönhet i en bar, men tvekar om han ska våga närma sig henne eller inte:
Så tog han en klunk öl till, tittade bort, tittade mot henne, tittade bort, tittade mot henne, kämpade mot sin blyghet, och när hans flaska var tom insåg han att redan då var hennes åtrå lika död som Kalmarunionen.

torsdag 12 oktober 2017

Olikhetsutmaningen: Studentliv och arbetsliv

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Idag har hon valt ett par som hon är medveten om inte är ett riktigt motsatspar.

Denna vecka handlar det om studentliv och arbetsliv.


Jag kom att tänka på en roman som jag läste för en fruktansvärd massa år sedan. Fritiof Nilsson Piratens Tre terminer.
Den handlar om Herman Lange som studerar i Lund, men som även finner tid till ett aktivt nöjesliv med punsch och cigarrer.
Han träffar Anne, som han blir mycket förälskad i. Det finns dock ett problem. Anne är gift.


Så en betydligt modernare bok för att symbolisera arbetslivet.
Johanssons liv arbetsglädje och återuppståndelse är Henrik Johanssons andra bok efter debutromanen Av kött och blod. Denna bok består av noveller och några dikter.
En mjölbagge vaknar upp och är förvandlad till bagare. En kock grävs upp ur sin grav för att arbeta av sina skulder. En förtvivlad djurrättsaktivist tappar tron på sitt eget engagemang. Människor kämpar på jobbet, ger upp, sugs ut, svettas, vinner och skrattar.
Det är en trevlig och underhållande bok. Med vass ironi berättar författaren en historia om maktlösa arbetares liv. Underifrånperspektivet går som en röd tråd genom boken.
Den avslutande novellen, Dödskampens skönhet, är betydligt längre än de övriga och den har ett annat innehåll. En idealistisk svensk aktivist åker till det asiatiska landet Asmarita där en journalist och samvetsfånge, Takeshi Awati, sitter fängslad. Men han återvänder desillusionerad. Var Awati verkligen en demokratikämpe eller endast en simpel brottsling? Han vet inte, och ingen bryr sig om detta när han återvänder. Awati behövs som symbol i den svenska mediedebatten. Vad som är sant eller inte är av underordnad betydelse.
Trots att boken präglas av en viss svartsyn är den underhållande på ett stillsamt sätt. Den är väl värd att läsas.

onsdag 11 oktober 2017

Onsdagens visdomsord 2017-10-11

Det enda viktiga i en bok är den betydelse den har för dig. (William Somerset Maugham)

tisdag 10 oktober 2017

Veckoutmaning - Rymden

Tisdag och dags för en utmaning från Kulturkollo. Så här skriver Helena: Veckans tema, Rymden, har både lockat och skrämt i alla tider. Vi skriver i ämnet hela veckan men jag vill gärna veta mer om era rymderfarenheter.

Hur ser ditt förhållande till rymden ut och vilket är ditt bästa rymdäventyr ut? Har du kanske en favoritfilm eller en bok som fått dig att betrakta stjärnorna på ett nytt sätt? Kanske är det en tavla eller ett stycke musik. Kanske bryr du dig inte det minsta lilla om det som finns eller inte finns därute. Berätta!

Som barn älskade jag science fiction. Jag lånade många böcker på biblioteket på det ämnet. Givetvis har jag sett Star Trek och några av Stjärnornas krig-filmerna. När jag var barn gick det en TV-serie om rymdskeppet Orion. Hela familjen såg på den. Jag minns att när jag såg första avsnittet, så satt jag på golvet, medan övriga familjen satt i sofforna. Avsnittet var otäckt och jag blev rädd, men ville inte att någon skulle förstå det, för då kanske jag inte skulle få se serien i fortsättningen. När det blev dags för episod 2 satte jag mig i soffan jag också ;)

I nutid vill jag gärna lyfta fram boken Ensam på Mars. En överraskande bra bok.

Men ska jag lyfta fram en riktig favorit, så blir det en trilogi jag läste som barn/tonåring. Stiftelsetrilogin av Isaac Asimov. Den utspelar sig i en avlägsen framtid, där människan har koloniserat hela galaxen. Men Imperiet är hotat. Riktigt spännande böcker, som inte bara handlar om rymden utan mycket mer. Jag vet inte om jag skulle uppskatta böckerna lika mycket idag, så det kanske är bäst att inte läsa om dem.

måndag 9 oktober 2017

Ett skyltfönster

Jag gick förbi Lars Hjalmars Bokhandel i Karlstad idag. Så här såg det ut i skyltskåpet. Jag tycker på något vis att Synd sticker ut mellan de andra böckerna. Hoppas bokköparna också tycker det.

Tematrio - Pappor

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat pappor. Så här skriver Lyran: Idag är det 30 år sedan min pappa dog och hur jag än funderar kan jag inte komma på något annat tema som passar. Jag vill minnas min pappa sådan han var och tänka på pappor i litteraturen. Bra och mindre bra.

Berätta om tre böcker som handlar om pappor!

Om några veckor är det faktiskt 30 år sedan min pappa dog. Det är bara fyra år tills jag är i samma ålder som han var när han dog. Något att tänka på...

Den förste pappan jag kommer att tänka på är Alfons Åbergs pappa. Har han något namn? Jag tror inte det.
Jag vet inte om mamman någonsin har nämnts. Kanske är hon död. Pappan är i alla fall genomsnäll och gör sitt bästa för att ta hand om sin son, även om han ofta verkar sitta försjunken i fåtöljen med sin tidning. Men han ropar små råd till Alfons ibland: "Du rör väl inte sågen!"

Jag älskade verkligen Det växte ett träd i Brooklyn, som kom i nyutgåva i år.
Boken utspelar sig i Brooklyn på 1910-talet. Den unga Francie klättrar ut på brandstegen för att få vara ifred med sin bok. Inne i lägenhetens mörker skrapar hennes mamma ihop matrester till middag medan lillebrodern leker. Ingen vet var pappan sover ruset av sig.
Pappan Johnny Nolan är en slarver på många sätt. Man kan väl inte beskylla honom för att vara en riktig familjeförsörjare. Men säga vad man vill om honom, han älskar verkligen sin dotter.
Det är han som ser till att Francie får komma till en bättre skola, trots att det är emot reglerna. Men med en liten lögn här och där ordnar det sig.

Markurells i Wadköping är en klassiker skriven av Hjalmar Bergman.
Värdshusvärden H H Markurell är en underbart obehaglig person, som aldrig nämner sin hustru eller sin son vid namn, utan kallar dem "hon" respektive "gossen".
H H Markurell har absolut inga skrupler, vad det än gäller. Han drar sig inte ens för att muta skolans ledning, när Gossen riskerar att kuggas i studentexamen.
På slutet går dock det mesta honom emot, och han förbannar Gud och världen. Hans vänner (om de nu kan kallas vänner) söker upp honom och försöker få honom att se saker och ting ur ett annat perspektiv.
Temat i denna slutuppgörelse är välkänt, om man har läst Jobs bok i Bibeln.

söndag 8 oktober 2017

Vi mot er

Titel: Vi mot er
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum (2017)
Antal sidor: 517

Vi mot er är uppföljaren till Björnstad. Det står på baksidan att det är en fristående uppföljare. Det håller jag nog inte med om. Jag rekommenderar alla som vill läsa Vi mot er att först läsa Björnstad. En tredje del är planerad.
I den här delen är vi tillbaka i det lilla samhället Björnstad. Ett samhälle där ishockeyn betyder allt. Eller nästan allt. Egentligen är det väl så att ishockeylaget blir det som håller människor samman på en ort där rädslan för arbetslöshet hänger över dem.
I den första boken fick vi se hur ett förfärligt brott delar samhället. Kan man ställa sig på ett ungt brottsoffers sida, om det innebär att ishockeylagets framtid hotas? Svaret borde vara ett tveklöst ja, men så enkelt är nu inte livet och världen.
I Vi mot er dyker nya motsättningar upp. En ung spelares innersta hemlighet avslöjas, och gamla lojaliteter utmanas.
Precis som den första boken, är detta en riktigt bra roman. Fredrik Backman avbryter ibland berättandet och börjar filosofera kring hur människor reagerar, och då blir han riktigt bra.
Hans språk tycker jag lämnar en del övrigt att önska, men jag kan ha överseende med det när berättelsen är så bra. Läs Björnstad om ni inte har gjort det. Och läs därefter Vi mot er!

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 21: En tegelsten (på över 500 sidor).

lördag 7 oktober 2017

Kvinnorna i Svenska Akademien

Med anledning av att Ishiguro blir den 100:e mannen att tilldelas Nobelpriset i litteratur, medan endast 14 kvinnor förärats priset, så kan vi meditera över följande faktum om Svenska Akademien.

Av den kvinnor som invalts i Akademien är de flesta fortfarande ledamöter.