Det där med boktitlar

Jag hoppade över bokrean i år, för jag tyckte inte jag hade råd att köpa några böcker. Men så såg jag på nätet att Akademibokhandeln hade en liten bok av Fredrik Backman med titeln "Och varje morgon blir vägen hem allt längre och längre" och den skulle finnas på en av deras butiker inte så långt ifrån där jag bor och den kostade 69 kronor.

Sagt och gjort, jag åkte in till butiken idag, gick fram till kassan och sade till expediten:

- Och varje morgon blir vägen hem allt längre och längre.

- Det är inte dina ben som blivit kortare? frågade hon.

- Det kan så vara, svarade jag.

- Kan jag hjälpa dig med något? frågade hon då.

- Och varje morgon blir vägen hem allt längre och längre, blev mitt svar.

På nytt sade hon något om benen, varför jag till slut fick säga att Fredrik Backman har skrivit en bok med den titeln. Tyvärr fanns boken inte kvar. Jag gick in på nätet och beställde boken där. För att slippa frakt var jag tvungen att handla för minst 99 kronor, så jag köpte "Hundraettåringen som tänkte att han tänkte för mycket".

Sedan kollade jag tyvärr på Bokus och såg att de sålde Backmans bok för 49 kronor. Ja ja, sånt är livet.

Helgfrågan v. 12

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia funderar den här gången över om det blivit svårare att få recensionsexemplar. Helgfrågan lyder:

Hur upplever du att det är? Något förlag som det är svårare att få recensionsexemplar ifrån?

Jag har inte funderat så jättemycket på detta. Det är sällan jag skriver till ett förlag och ber om böcker. Bookmarks förlag brukar ha vänligheten att skriva till mig och fråga om jag vill ha ett rec.ex av en viss bok. Oftast tackar jag ja, för de har många riktigt bra böcker. Ett tag upphörde förfrågningarna från dem och då skrev jag till dem och frågade om jag blivit bortplockad från deras lista. De blev jätteglada över att jag frågade dem om detta och såg genast till att jag fick nya erbjudanden.

Inget av de riktigt stora förlagen har någonsin frågat mig om jag vill ha ett rec.ex. Däremot kommer det förfrågningar från små förlag och ibland direkt från författaren. Verkar boken intressant tackar jag ja. Om jag från början känner att boken absolut inte passar mig, så avböjer jag vänligt. Det är inte rätt mot författaren/förlaget att ta emot en bok som jag redan från börjar känner att jag är helt ointresserad av, tycker jag.

Omslagsonsdag vecka 12: Huvudbonad

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Kul tema. Hoppas rymdhjälmarna räknas. Mitt favoritomslag är Doktor Glas. Här är mina huvudbonader:

Dagens visdomsord 2019-03-20

Cigarren sysselsätter både händer och mun. Därigenom har jag många gånger undgått frestelsen att antingen strypa eller bita folk som har irriterat mig. (Winston Churchill)

En smakebit på söndag - Soldat med brutet gevär

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Den här gången är det en bok av en av Sveriges främsta 1900-talsförfattare. Boken jag läser nu heter Soldat med brutet gevär och är skriven av Vilhelm Moberg.

I Soldat med brutet gevär från 1944 får vi möta soldatsonen Valter Sträng, den av Mobergs romanpersoner som är mest lik sin egen författare. Vi får följa Valters liv som glasbruksarbetare, ungsocialist, pacifist och landsortsjournalist under 1900-talets första årtionden. Romanen är både en berättelse om hur en ung man försöker forma sitt eget liv och en hyllning till landsbygdens fattiga, "träskofolket".

Smakbiten är hämtad från sidan 66:
Om söndagarna strövade pojkarna från soldatstugan omkring i markerna, letade grävlingsbon, kastade sten efter ekorrar, metade fisk i tjärnarna. Då kom de fram till undangömda gläntor långt inne i skogen, där de häpna stannade till. Där växte krusbärsbuskar som stod fulla med röda, fullmogna bär. Ingen människa plockade dessa stickelbär längre. Buskarna här var bortglömda.
Här hade det legat ett ställe. Nu var det så längesedan stugan revs, att endast gamla personer mindes namnet på dem, som hade bott där. Den sista barnkullen som hade uppfötts på stället var i Amerika. De som en gång planterat stickelbärsbuskarna var glömda och gömda i kyrkogården. Här satt bären och mognade i solglöden över gläntan, och ingen hand plockade dem. Gunnar och Valter kom till stället och åt sig mätta.

Helgfrågan v. 11

Helgfråga från Mias bokhörna. Mia funderar över eventuella skillnader mellan mäns och kvinnors läsande. Helgfrågan lyder:

Ser mäns och kvinnors läsande olika ut?

Bonusfråga: Hur motionerar du?

Det är ju egentligen en hopplös fråga. Jag har aldrig varit kvinna. Möjligen är skillnaden att kvinnor läser betydligt fler böcker än män. Titta på kunderna i bokhandeln. Många kvinnor är det. För att få en man att läsa ska det väl vara en bok om Zlatan ;) Givetvis är undertecknad ett undantag :D

Så var det detta med motion. Två gånger i veckan är jag på en timmes motion i regi av Friskvården i Värmland. Det är egentligen hjärtmotion, och det är inget fel på mitt hjärta, men det fanns ingen annan grupp som passade mig. Jag tror att det är bra att gå på de passen, just därför att det är schemalagt och jag går dit. Det finns inte en chans att jag skulle ta på mig löparskor och springa längs gatorna. Den bästa motionen är den som blir av. Sedan blir det en del långpromenader, eftersom jag arbetar som dörrförsäljare.

Omslagsonsdag vecka 11: Ögon

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Den här veckan är temat ögon. Det är bäst att jag säger att jag inte har Mein Kampf hemma, men jag tyckte den passade in på dagens tema. Här är lite blandade ögon:

Dagens visdomsord 2019-03-13

Det finns tre perioder i livet: Ungdomen, medelåldern och "vad du ser pigg ut". (Nelson Rockefeller)

Mein Bruder ist immer noch mein Bruder

Titel: Mein Bruder ist immer noch mein Bruder
Originalets titel: Bland fimpar och rosor
Förlag: Oetinger (1995)
Antal sidor: 64

Mein Bruder is immer noch mein Bruder är en bok som jag lånade på bibliotekets barn- och ungdomsavdelning. Skälet var att jag hade en punkt i Kaosutmaningen där jag skulle läsa en bok på ett annat språk än svenska eller engelska, och då fick det bli att damma av den gamla skoltyskan. Men eftersom kunskaperna i språket är bristfälliga, fick det bli en bok med en språk på barnnivå. Trots detta blev jag tvungen att slå upp orden ibland.

Boken är tydligen skriven på svenska från början. Den handlar om en flicka, som är berättelsens "jag", och hennes lillebror Jimmy. Han är solen i hennes liv, men han dör efter en tids sjukdom. Hon bär med sig sorgen av att ha förlorat honom, men en del av honom finns ändå kvar. Han finns i hennes minne. Mein Bruder ist immer noch mein Bruder (Min bror är fortfarande min bror).

Jag tror detta kan vara en bra bok för barn som förlorat ett syskon när de ska bearbeta sorgen.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 31: Läs en bok på ett annat språk än svenska eller engelska.

En smakebit på söndag - Mein Bruder ist immer noch mein Bruder

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet den här veckan är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter Mein Bruder ist immer noch mein Bruder och är skriven av Viveca Sundvall. Jag tänkte läsa en bok på tyska som en del av Kaosutmaningen, och har valt en barn- och ungdomsbok för att jag med min gamla skoltyska ska klara av att läsa den.

Baksidestexten:
Popstar wollte er werden. Mein Bruder, der wie die Sonne war. Der mich gewärmt och glücklich gemacht hat. Dann kam die heimtückische Krankheit. Sie kam schleichend, und sie ließ seine fröhliche Stimme für immer verstummen. Ein Jahr is das her, und ich fühle mich immer noch ganz leer. Wo mag Jimmy jetzt sein? Er ist nur zehn kurze Jahre alt geworden, aber in meinem Herzen wird er weiterleben. Men Bruder ist immer noch mein Bruder.

Smakbiten är hämtad från sidan 5:
Wenn die Sonne besonders strahlt, denke ich an meinen Bruder. Er ist gestorben. Mein Bruder, der wie eine Sonne war. Er hat mich gewärmt und fröhlich gemach. Was für ein Glück, daß ich in Göteborg wohne. Da regnet es fast immer.