tisdag 31 mars 2020

Tisdagstrion: Grannar

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat grannar. Här följer min trio:


En man som heter Ove av Fredrik Backman måste vara med när vi talar om grannar.
Det är en bok om en 59-årig man som kör Saab. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan, i det som Ove själv bara minns som "statskuppen", är han fortfarande kvarterets vresige ordningsman.
Tidigt varje morgon går han ut på sin inspektionsrunda och kontrollerar att alla dörrar är låsta, och Gud nåde den som kör in i området med bil. Det finns ju en skylt som klart och tydligt säger att det är förbjudet.
Från början trodde jag bara att det var en humoristisk bok om en "gôbbgrinig" man. Och visst är boken rolig. Men genom tillbakablickar får man alltmer förståelse för varför Ove är som han är, och läsarens sympati för den surmulne farbrorn ökar för varje kapitel.
Det är en mycket varm, och samtidigt humoristisk, skildring om en mycket rättskaffens man, som har svårt att leva i ett samhälle som styrs av män med vita skjortor och slipsar och som kör japanska bilar. Och som använder datorer och mobiltelefoner.
Hör Ove till kategorin goda eller mindre goda grannar? Det beror nog på vem av hans grannar man frågar ;)



Höjden av förändring av David Eriksson är en berättelse om vad som händer när man byter Huvudstadens 1000000 invånare till Vemforshöjdens 33. Vad som händer när man faktiskt vågar ta det där steget som innebär Stor Förändring. Som många pratar om, men väldigt få genomför.
Det här är en bok som jag tyckte om redan från första början. Det finns en ironi som jag bara älskar, när vi följer huvudperson (vars namn jag inte tror nämns) som lämnar Stockholm och istället flyttar till en pytteliten by i Norrlands inland.
Det har talats mycket om att människor kan bo kvar i glesbygden och arbeta hemifrån med hjälp av datorer och mobiltelefoner. Men här har vi en kille som går all in. Han tar varken med sig dator eller smartphone. Inga uppdateringar på FB och inga mejl eller sms. Under tiden han arbetat i Stockholm har han tjänat tillräckligt med pengar för att kunna bo i den här byn utan att ha något arbete. Levnadsomkostnaderna är små. Det hus på gränsen till ruckel som han valt som sitt hem betalar han kontant, vilket gör att han får låga boendekostnader.
Detta är en förändring som kan provocera omgivningen. Hans ytliga vänner i Huvudstaden skulle inte kunna förstå hur man frivilligt kan lämna storstadens stress. Och hans nya grannar och hans föräldrar kan inte förstå hur man kan låta bli att arbeta när man är i arbetsför ålder.



Mathias Alms debutroman Nytt land tar sin början i vårt grannland Finland, i en tid då landet löd under den ryske tsaren.
1874 är den finska landsbygden utarmad efter år av missväxt och svält. Aksel har sett många familjer försvinna eller gå under, och han vet att han har havet att tacka för att de ännu är vid liv. Hans älskade hustru och deras dotter. De har ingenting annat än fisket att leva av. Drömmen om ett drägligare liv åt familjen har fått honom att blicka långt bortom horisonten. Mot Sverige.
Aksel står inför ett livsavgörande val. Ett oåterkalleligt beslut måste fattas. Ett om kommer att sätta hans envishet, hustruns styrka och deras kärlek på prov. Han ser bara en möjlighet. Att ensam ge sig ut över havet och lämna dem han älskar bakom sig.
Detta är helt enkelt en riktigt bra bok! Alm beskriver på ett fullkomligt lysande sätt Aksels färd över havet från Finland till Sverige, så att man som läsare sitter och huttrar när vattnet stänker över honom och hela tiden oroas man med honom att något ska hända, för han är ju, för att tala med Erik Gustaf Geijer, ensam i bräcklig farkost.
Mathias Alm har inte suttit på sin kammare och plötsligt kommit på en berättelse. Den bygger på en sann historia som hans farmor berättat för honom om sin morfarsfar, som var den som i verkligheten gjorde den farofyllda resan. För oss nutidsmänniskor, som möjligen tar en tur över Östersjön med Cinderella eller någon av de andra färjorna, kan det vara svårt att förstå hur någon kan ha färdats med en roddbåt över Kvarken.
Aksel är givetvis bokens huvudperson, och ett av skälen till att detta är en så läsvärd roman är att författaren gör honom till en trovärdig karaktär. Han må kunna betraktas som en hjälte, som kunde företa den farofyllda färden och mödosamt skapa sig ett liv i ett nytt land, men författaren gör honom mänsklig genom att vi får ta del av Aksels tankar, där han ständigt frågar sig om han gjorde rätt i att lämna kvar familjen i väntan på att kunna fara tillbaka och hämta dem. En del i honom vet att han gjorde rätt eftersom han skulle ge dem ett så mycket bättre liv än det gamla, men en annan del av honom plågas av ovissheten hur hustrun och dottern klarar att få mat på bordet när han inte finns hos dem.

måndag 30 mars 2020

Ett bokpaket

Med posten idag kom ett paket från Bookmark Förlag. Det innehöll Den andra sömnen av Robert Harris. Tack för det!

Tänk snabbt! (vecka 14)

Linda med bloggen Enligt O har en utmaning, som hon kallar Tänk snabbt, där man får ett antal ordpar, där man berättar vilket som man föredrar.

Den här veckans snabba val är:

Sommartid eller vintertid?
Nyhetsfrossare eller inte?
Helgstudion eller Vinterstudion?
Lässvacka eller läsflyt?
Läsa ut eller ge upp?

Sommartid eller vintertid? Om jag får lov att vara en besserwisser, så finns det inget som heter vintertid. Den del av året då vi inte har sommartid, så är det normaltid. Jag gillar verkligen att vi går över till sommartid, för då kan man njuta av ljusare kvällar. Det lilla obehaget som det innebär att missa en timmes sömn vid omställningen är snabbt övergående. Däremot tycker jag att de som vill ha sommartid året om har missat något. På vintern är det bra att vi går tillbaka till normaltid. Det är inget roligt att gå upp en timme tidigare på morgonen när det är som mörkast och kallast.

Nyhetsfrossare eller inte? Jag är en nyhetsfrossare som håller koll på nättidningarna vad som händer. Jag borde lugna mig med det. Ingen blir lyckligare över att få läsa om dödsfall i corona, gängskjutningar, Trumps senaste tweet...

Helgstudion eller Vinterstudion? Det handlar tydligen om TV-program. Jag har inte sett något av dem.

Lässvacka eller läsflyt? Jag väljer läsflyt eftersom det låter trevligast, men egentligen har jag nog varken det ena eller det andra. Ligger alltid i sängen och läser några kapitel innan jag somnar, alldeles oavsett allt annat.

Läsa ut eller ge upp? Ja, vad ska man göra med en bok som man inte fastnar för? Jag brukar vara istadig och läsa klart boken. Det är ytterst få böcker som jag har gett upp. Hertha Müllers Kungen bugar och dör var en sådan bok som jag gav upp efter några kapitel.

Authors & Characters: George

Lyrans Noblesser har en utmaning, som  går ut på att hon väljer ett namn, och sedan är uppgiften att berätta om en författare och en litterär figur med det namnet. Det är tillåtet att välja andra former av namnet. Den här veckan är namnet George.


Jag väljer George Orwell som författare. Det är väl framför allt två av hans böcker som är kända av alla.
Den ena är 1984. En fruktansvärd diktatur där medborgarna ständigt är övervakade. Ledaren kallas Storebror och från den boken kommer uttrycket "Storebror ser dig!" Staten har paroller som "Krig är fred!", "Frihet är slaveri!" och "Okunnighet är styrka!" Orwell hade nog aldrig kunnat tänka sig att dagens människor själva skulle vara de som sätter in kameror i sina hem och är bekymrade över om ingen tittar.
Den andra boken är Djurfarmen. Djuren gör uppror och tar över makten på bondgården. Alla förväntar sig att de nu skulle bli fria, men när grisen Napoleon tar över ledningen, är det slut på friheten. Orwell skrev den som en satir över utvecklingen i Sovjetunionen, och Napoleon är Stalin.


Så får vi ta fram Femböckerna av Enid Blyton. De fem är syskonen Julian, Dick och Anne, samt deras kusin Georgina och hennes hund Tim. Georgina vill inte vara en flicka och därför måste alla kalla henne George.
Jag fullkomligt älskade Femböckerna när jag var barn, och även Enid Blytons Mysterieböcker och Äventyrsböcker.

söndag 29 mars 2020

En smakebit på söndag - Välkommen till Flanagans

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Välkommen till Flanagans och är skriven av Åsa Hellberg.

1960-talets jetsetare, aristokrater och affärsmän flockas på lyxhotellet Flanagans - att inte få en inbjudan till Linda Lansings mytomspunna fester är en katastrof.
Men ingen vet vilket högt pris Lind har tvingats betala för framgångarna. Många gånger har hon varit nära att ge upp. Hon är ensam kvinna i männens värld, och trots att hon ägt och drivit hotellet i tio år är hon fortfarande inte accepterad.
Det beror på Lindas kusiner Laurence och Sebastian. Ända sedan hon lämnade Fjällbacka för att axla ansvaret för faderns livsverk har de varit hennes bittra fiender. Kusinerna anser att hon borde sälja hotellet till dem och återvända till Sverige, och de skyr inga medel för att få sin vilja igenom.
Nu kulminerar maktkampen. Och Linda inser att hon måste vinna, för att rätta sig själv - och hotellet.

Smakbiten är hämtad från sidan 101:

När hon såg honom skyndade hon sig fram.
"Jag tror att du hörde något där ute som inte var menat för dina öron", sa hon.
Hans blick naglades fast i hennes. Och trots att hon försökte kunde hon inte titta bort. Det var som om han ordlöst förmedlade något. Ögonen, som hade varit så muntra vid middagsbordet, utstrålade nu något helt annat. Men hon ville inte fundera på vad hon såg i hans blick, bara säga att hon var ledsen över det hon sagt och med en kraftansträngning lyckades hon titta ned i golvet istället.
När hon lyfte huvudet för att säga att hon var ledsen över den han tvingats höra, ryckte Robert på axlarna. "Dansa med mig", sa han kort och utan att vänta på svar förde han ut henne på dansgolvet.

lördag 28 mars 2020

Boktuggs novelltävling 2020


Boktugg utlyser en novelltävling där förstapriset är 10000 kronor.

Novellen ska baseras på en bok eller berättelse som är public domain (författaren ska ha varit död i minst 70 år, vilket innebär alla författare som dog 1949 eller tidigare). Du kan exempelvis göra som många andra och utgå från en saga av HC Andersen eller Bröderna Grimm och förflytta den i tiden eller skriva den ur en annan karaktärs perspektiv. Men du kan också ta en hel bok som bas för fan fiction, som Djungelboken eller Stolthet och fördom. En fortsättning eller prolog. Endast fantasin sätter gränser.

Novellen ska vara på mellan 2500 och 12000 ord och vara skriven på svenska.

Deadline är den 30 september 2020, men Boktugg ser gärna att du skickar in ditt bidrag tidigare.

Läs mer om tävlingen HÄR!

Novelltävling med skandinaviska traditioner


Miramir förlag har en novelltävling där historien bygger på svenska (skandinaviska) traditioner. Midsommar, julgransplundring, kräftskiva, påskkärringar, ärtsoppa och punsch. Vad händer om dessa traditioner blir skräckfyllda?

Novellen måste vara inom temat svenska traditioner och vara inom genren skräck. Den ska inte vara längre än 6000 ord.

Deadline är den 30 juni 2020.

Ett antal noveller väljs ut att ingå i en antologi. Ingen ersättning utgår.

Läs mer om tävlingen HÄR!

Joelsgårdens novelltävling

Joelsgården Förlag har en novelltävling med temat "Det var inte jag!" Skriv en novell på max 18000 tecken inklusive mellanslag.

För att vara med i tävlingen måste den mejlas som worddokument till intejag@joelsgarden.se senast den 30 april 2020. Det är en fördel om den kan skickas in tidigare.

De bästa novellerna ges ut i en antologi.

Läs mer om tävlingen HÄR!

Veckans mening v. 13

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Välkommen till Flanagans av Åsa Hellberg.

De var enfaldiga och enögda men eftersom hon ville åt deras pengar fick hon helt enkelt strunta i det.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

torsdag 26 mars 2020

Helgfrågan v. 13

Helgfråga från Mias bokhörna. Och det är verkligen en fråga som jag har anledning att fundera över. (För övrigt funderar jag på vad Blogger har för sig. Det såg väldigt annorlunda ut när jag valde Utforma och sedan Inlägg.) Helgfrågan lyder:

Om du skulle skriva en roman, i vilken genre skulle det vara? Skulle du skriva i eget namn eller under pseudonym?

Bonusfråga: På söndag byter vi till sommartid. Längtar du till sommaren?

Egentligen vill jag publicera två romaner jag har skrivit, som bygger på ett par historier i Bibeln. Men vem skulle vilja ge ut dem? Istället har jag publicerat två kriminalhistorier i värmländsk 1800-talsmiljö och jag håller på med den tredje. Dessutom har jag gett ut en bok om en handikappads kvinnas liv där vi följer henne från barndomen till livets slut som gammal kvinna. Självklart skriver jag i eget namn. Har jag lagt ner en massa arbete med att skriva böckerna, så ska jag väl få njuta av att få se mitt namn på bokryggen :)

Sommaren är nog bra, men mest längtar jag till våren, och nu känns det som att den börjat komma igång på allvar. 

30000 ord

Takten har varit för låg igen. Först idag kom jag upp i 30000 tecken i tredje delen i serien om morden i Frykeboda. Arbetsnamnet är Skuld. Jag vet inte varför det har gått så segt. Kanske för att jag läser mycket, vilket givetvis tar tid från skrivandet. Jag borde verkligen se till att skriva varje dag, även om det bara blir lite.

onsdag 25 mars 2020

Farliga affärer

Titel: Farliga affärer
Författare: Ellinor Wessel
Förlag: Bookmark Förlag (2020)
Antal sidor: 301

Johan Wagner har utåt sett allt man kan önska sig: ett framgångsrikt bilhandelsföretag, ett lyxigt hus, en vacker fru och tre barn. När han en dag försvinner uppdagas även en älskarinna i den femton år yngre och drivna Emily Tranchell, anställd som regionchef på Porsche.
Intet tyder på att ett brott har begåtts, men poliskommissarien Thomas Stark blir alltmer övertygad om att något inte stämmer.
Emily och Thomas förenas i sitt sökande efter den försvunne bilhandlaren och beträder därmed en värld som står i bjärt kontrast till den svenska idyllen. Innan de vet ordet av har de alla förvandlats till brickor i ett farligt spel, orkestrerat av makt, pengar och internationella intressen.

Farliga affärer är Ellinor Wessels debutroman, och för att vara ett förstlingsverk är den klart godkänd. Romanen är spännande och det är intressant att följa trådarna som löper över Östersjön. De som fört bort Johan Wagner är farliga, mycket farliga, och det är mäktiga personer som ligger bakom.

Wessel skriver korta kapitel, som byter från en scen till en annan, och det gör att det blir driv i boken. Jag vill gärna läsa ett kapitel till och sedan ännu ett. Mot slutet knyts trådarna ihop, fast inte helt. Det avslutande kapitlet ger utrymme för spekulationer. Är det en cliff hanger? Ska vi förvänta oss en fortsättning? Det vet nog bara författaren och förlaget.

På minussidan vill jag sätta att det ibland blir lite för puttenuttigt emellanåt i en bok som väl ändå ska vara en spänningsroman. "En tår av tacksamhet rullade nerför hennes kind" är ett exempel. Avsnittet på fem sidor där Emily tänker tillbaka på dagen då hon träffade Johan hade kunnat kortas ner eller tagits bort. Slutligen vill jag påpeka att vi inte "arresterar" folk i Sverige. Sådant händer i amerikanska filmer.

Men med detta sagt vill jag än en gång säga att det är en bra debutroman, och jag är övertygad om att det kommer fler böcker av Ellinor Wessel. Gärna med lite skarpare profil.

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 23: Läs en debutbok utgiven 2020.

Omslagsonsdag vecka 13: Fjärran länder


Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är fjärran länder. Jag förstår ju att det inte i första hand handlar om att boken handlar om ett fjärran land, utan att omslaget ska spegla detta. Och jag tolkar "fjärran" som att det ska visa en bild från ett land utanför Europa. Här är mina fjärran omslag:








Dagens visdomsord 2020-03-25

När du tar en liten smakbit av något hos en vän, ät då inte så mycket att du fastnar i dörren. (Nalle Puh)

tisdag 24 mars 2020

Det här med att skriva "en" istället för "man".

Jag har märkt att det har spridit sig ett påfund att ersätta pronomenet "man" med "en". Tydligen av några feministiska skäl. Mig irriterar det, eftersom jag alltid använder "en" istället för "man" när jag TALAR, eftersom det hör till min värmländska dialekt. Men jag har lärt mig att skriva på ett grammatiskt korrekt sätt, och när några bestämmer sig för att vända på detta får jag svår klåda.

Därför tycker jag om den här artikeln, där en uttalad feminist på ett pedagogiskt sätt förklarar varför man inte ska ersätta pronomenet "man" med "en".

Tisdagstrion: Böcker som det känns som om alla har läst utom jag

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker som det känns som om alla har läst utom jag. Här följer min trio:


Vi kan väl börja med Harry Potter. Jo, jag läste faktiskt första delen när jag vikarierade som svensklärare för snart 20 år sen, eftersom jag ville veta vad det var eleverna läste. Det hade jag faktiskt nytta av, för när eleverna hade uppsatsskrivning, så fick jag in en uppsats som handlade om en som började på en magiskola och fick åka tåg från en perrong som egentligen inte fanns. Synd för henne att magistern hade läst Harry Potter ;)

Men sen blev det ingen mer Harry Potter för mig, och det känns som att jag är ganska ensam om att inte ha följt denne ynglings magiska strapatser.


Silvervägen av Stina Jackson har dykt upp på varenda bokblogg de senaste två åren. Och den tycks ha fått goda recensioner. Men jag har inte läst den! Är jag ensam?

Hur som helst så köpte jag den på årets bokrea, så nu ska jag bli en i kretsen som läst den, så det så ;)


Slutligen En halv gul sol av Chimamanda Ngozi Adichie. Även denna bok nämns titt som tätt på bokbloggarna, men jag har inte läst den.

I höstas läste jag Lila hibiskus av samma författare, och den tyckte jag om.

Jag har skrivit upp En halv gul sol på listan med böcker jag ska läsa i år, för den ska få vara med som svar på en av punkterna i Kaosutmaningen, så i år kommer det verkligen att bli av.

måndag 23 mars 2020

Tänk snabbt! (vecka 13)

Linda med bloggen Enligt O har en utmaning, som hon kallar Tänk snabbt, där man får ett antal ordpar, där man berättar vilket som man föredrar.

Den här veckans snabba val är:

Hemma eller på jobbet?
Moderna museet eller Kungliga Operan?
Våfflor eller pannkakor?
Feelgood eller dystopi?
Småkakor, mjuka kakor eller bullar?

Hemma eller på jobbet? Det handlar alltså om var man är i dessa coronatider, och för mig är situationen väldigt speciell. Jag arbetar, men det speciella är att jag i mitt arbete besöker folk i deras hem. Det förvånar mig att ingen har ifrågasatt att jag besöker dem, även i de fall besöken är oanmälda. Alla släpper inte in mig, men ingen har angett rädslan för coronaviruset som skäl. Kanske har det att göra med att jag valt att arbeta på landsbygden de senaste veckorna. Där har folk en mer avslappnad attityd. Det finns så mycket annat att oroa sig för, om man nu vill oroa sig. Höga bensinpriser (även om de gått ner nu), avsaknad av wifi, affären som lagts ner, tåget som inte längre stannar, vargar i närområdet, så corona blir bara ytterligare en grej.

Moderna museet eller Kungliga Operan? Tydligen ska båda dessa institutioner kunna nås på nätet. Jag skulle nog välja Moderna museet. Jag gillar museer. 

Våfflor eller pannkakor? Ja, jag vet att det är "Våffeldagen" på onsdag. Då är det våfflor här hemma, men jag jobbar på kvällen. Kanske blir lite smet över, så att jag kan få nån våffla till frukost dagen därpå. Men om jag får välja utan att behöva tänka på datum? Svårt, för jag gillar båda. Men våfflor känns lite lyxigare, fastän de är enkla att göra, så jag väljer dem den här gången.

Feelgood eller dystopi? Där vill jag faktiskt inte välja. Jag läser båda sorterna, plus deckare och spänningsromaner. Det finns en läshög (jag har den i datorn), och då blir det lite olika.

Småkakor, mjuka kakor eller bullar? Men snälla Linda, det behöver man väl inte välja mellan. Är det kalas så tar man grovdoppat först, det vill säga bullarna. Därefter mjuk kaka och sist småkakorna. Jag köper gärna hem toscabullar, men jag bakar sockerkaka och banankaka emellanåt, och de är SÅ goda! Jag brukar få beröm för min socker kaka :D Till jul bakas det småkakor här hemma. Det mesta av småkakorna bakas inte av mig. Det överlåter jag åt hustru och dotter. Jag nöjer mig med att göra negerbollar. Kladdigt, men enkelt och de är jättegoda!


Authors & Characters: Camilla

Lyrans Noblesser har en utmaning, som  går ut på att hon väljer ett namn, och sedan är uppgiften att berätta om en författare och en litterär figur med det namnet. Det är tillåtet att välja andra former av namnet. Den här veckan är namnet Camilla.


Författaren känns självklar. Det blir förstås Camilla Läckberg. Till en början skaffade jag alla hennes böcker i Fjällbackaserien. Men som jag nämnt flera gånger här på bloggen så blev den utstuderade grymheten mot barn till slut för mycket för mig. Efter Lejontämjaren, en fruktansvärd historia, sa jag tack och farväl. 

Sedan dess har det bara kommit en bok till i Fjällbackaserien. En bur av guld verkar intressant, så vi får väl se om jag ger fru Läckberg en ny chans.

Jag måste erkänna att jag inte kan påminna mig om att ha läst någon bok där det förekommer någon Camilla. För att inte behöva lämna walk over på den punkten fick jag googla.

Den franske författaren Pierre Lemaitre har skrivit en serie kriminalromaner om den mycket kortväxte parisiske kriminalkommissarien Camille Verhoeven. (Observera att denne Camille är en man!)

söndag 22 mars 2020

En smakebit på söndag - Farliga affärer

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser heter Farliga affärer och är skriven av Ellinor Wessel.

Johan Wagner har utåt sett allt man kan önska sig: ett framgångsrikt bilhandelsföretag, ett lyxigt hus, en vacker fru och tre barn. När han en dag försvinner uppdagas även en älskarinna i den femton år yngre och drivna Emily Tranchell, anställd som regionchef på Porsche.
Intet tyder på att ett brott har begåtts, men poliskommissarien Thomas Stark blir alltmer övertygad om att något inte stämmer.
Emily och Thomas förenas i sitt sökande efter den försvunne bilhandlaren och beträder därmed en värld som står i bjärt kontrast till den svenska idyllen. Innan de vet ordet av har de alla förvandlats till brickor i ett farligt spel, orkestrerat av makt, pengar och internationella intressen.

Smakbiten är hämtad från sidan 73:

Han var en ovanlig person, Johan. Han hade så många lager som han bara visade när han själv valde det. Nu hade han varit försvunnen i snart tre dagar. Det knöt sig i magen och det kändes som om hon inte fick någon luft. Var det så här det kändes att förlora någon man älskar?

lördag 21 mars 2020

Veckans mening v. 12

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från boken Farliga affärer av Ellinor Wessel.

Dagen hade börjat erbarmligt dåligt och Emily förstod av erfarenhet att den skulle fortsätta i samma anda.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet.

torsdag 19 mars 2020

Ljuset vi inte ser

Titel: Ljuset vi inte ser
Originalets titel: All the Light We Cannot See
Författare: Anthony Doerr
Förlag: Bookmark Förlag (2017)
Antal sidor: 596

Ljuset vi inte ser är skriven av den amerikanske författaren Anthony Doerr.
Den franska flickan Marie-Laure har nyligen blivit blind och kan bara tolka krigets fasor genom ljud, dofter och beröring.
I Tyskland drömmer barnhemspojken Werner om att bli radiotekniker, men kan bara undslippa ett hårt liv i kolgruvan genom Hitlerjugend.
När Marie-Laure flyr det ockuperade Paris och Werner skickas på ett hemligt uppdrag förenas deras öden i Saint-Malo - en stad som kommer att totalförstöras av kriget.

Detta är en roman jag såg nämnas många gånger för ett par år sedan, och alla verkade tycka mycket om den. Därför köpte jag den på bokrean 2018. Men av någon anledning glömde jag bort den, och det är först nu, två år senare, som jag plockat fram och läst den.

Det här är en riktigt bra roman. Vi följer den kvinnliga huvudpersonen Marie-Laure och Werner genom krigets grymheter. Hon, den blinda flickan, blir en del av den franska motståndsrörelsen, medan han är soldat och medverkar till att partisaner i öst och väst dödas. Men ju mer tiden går, desto svårare har Werner att känna att det han gör är rätt. Fast vad ska han göra? Det är krig och han har att välja mellan att lyda order och att skjutas. Det är alltid lättare att vara moralisk när man inget har att förlora.

Författaren har valt att i romanen skildra en legend kring en ädelsten. Denna ädelsten går som en röd tråd genom boken, vilket ger romanen en extra dimension. Det finns människor som är beredda att döda för att få ädelstenen, men det sägs också att stenen kan döda.

Det enda som möjligen är negativt med romanen är dess omfång. Det är tveksamt om det behövdes nästan 600 sidor för att berätta historien.

Jag har tidigare läst en roman av Anthony Doerr, nämligen Grace. Den boken var en stor besvikelse. Jag är därför glad att ha fått läsa denna roman, som är betydligt bättre.

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 23: Läs en bok med kvinnlig huvudperson.

onsdag 18 mars 2020

Omslagsonsdag vecka 12: Glädje


Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är glädje. Nu är det ju så här att människor på omslaget till skönlitterära böcker nästan aldrig ler. Tack och lov för Åsa Hellbergs böcker. Och choklad är glädje :D Här är mina glädjeomslag: