fredag 30 mars 2018

Olikhetsutmaningen: Gult och grönt

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången konstaterar hon emellertid att de två ord hon valt inte är varandras motsatser.

Denna vecka handlar det om gult och grönt.


Raps är gult, inte sant? Därför väljer jag Karin Brink Holmqvists bok Rapsbaggarna.
Alla bor inte i storstan och alla är inte så sofistikerade. Som de båda bröderna Henning och Albert, som bor tillsammans som de alltid har gjort, bara en liten bit från barndomshemmet.
Tiden har stått stilla. Allt de båda bröderna begär av livet är en korvbit att lägga på smörgåsen och så naturligtvis snus.
När det öppnas ett hem för kvinnliga missbrukare i barndomshemmet blir de förstås oroliga. Oron får dem att vanka oroligt i rapsfältet och spotta snus. Det blir upptakten till en invasion av både ufologer och malmletare.
De båda bröderna är helt omedvetna om att de själva är orsak till det mesta av alla konstiga saker som sker kring deras hem.
Boken är rolig och det bästa är att jag är övertygade om att det finns sådana här personer som de båda bröderna i verkliga livet. När storstadsborna twittrar, dricker latte och går på spa finns det alldeles riktiga människor kvar där ute.

Träd förknippar jag med grönska, och därför får det bli Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith.
Att läsa den här boken är att stiga in i en annan värld. Ett Brooklyn för över hundra år sedan. Inte en berättelse om de omåttligt rika, utan om en flicka från en mycket fattig miljö. De har inte många ägodelar och det är inte alltid lätt att sätta mat på bordet, men kärleken mellan familjemedlemmarna är påtaglig. Kärleken fördelas dock lite olika. Francies mamma älskar sonen mer än dottern. Men turligt nog finns pappan där, en slarver men en man med ett gott hjärta. Det är han som ser till att Francie får komma till en bättre skola, trots att det är emot reglerna. Men med en liten lögn här och där ordnar det sig.
Francie älskar att läsa och hennes dröm inför framtiden är att bli författare. En skjuts framåt får hon när en lärarinna kommer på henne med att ha ljugit. Lärarinnan är klok. Istället för att ge henne en anmärkning, säger hon att hon inte skulle vilja ta ifrån Francie hennes fantasi. Men hon ger henne rådet att när hon talar så ska hon försöka säga som det är. Sedan kan hon skriva hur det borde vara. Se där en författargärnings början.

Detta är en mycket bra bok, som får en att känna att man själv befinner sig i Brooklyn. Boken är lättläst och den är skriven med stor värme.

onsdag 28 mars 2018

Dagens visdomsord 2018-03-28

Vuxna förstår aldrig något av sig själva, och det är utmattande för barn att behöva tillhandahålla förklaringar om och om igen. (Ur Den lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry)

söndag 25 mars 2018

En smakebit på söndag - Don Quijote

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu är Don Quijote av la Mancha av Miguel de Cervantes Saavedra.

Jag blev förvånad när jag lånade denna klassiker på biblioteket och fick se att den var uppdelad på två böcker. Nu håller jag då på med del 1. Smakbiten är hämtad från sidan 72:

Härunder varsnade de trettio eller fyrtio väderkvarnar, som finns där på slätten, och när Don Quijote väl fick syn på dem, sade han till sin vapendragare: "Lyckan fogar våra saker bättre än vi kunde önska; ty där borta ser du, käre Sancho Panza, hur trettio om ej flera hiskeliga jättar kommer fram. Med dem tänker jag ge mig i strid och ta livet av dem alla, och med det byte vi får av dem skall vi grundlägga vår rikedom; ty det är ärlig kamp, och det sker Gud en stor tjänst om man från jordens anlete bortskaffar ett så ont yngel." - "Vilka jättar?" sade Sancho Panza. - "De som du ser där borta", svarade hans herre, "de där med de stora armarna, som hos somliga kan vara nära två mil långa." - "Ers Nåd skall se", svarade Sancho, "att de, som syns där borta, inga jättar är, utan väderkvarnar, och det som ser ut som armar är vingarna, vilka svängs omkring av vinden och sätter kvarnstenen i gång." - "Det syns nog"- svarade Don Quijote, "att du ej är hemmastadd i sådant som rör äventyr: det är jättar, och är du rädd, så laga dig undan och läs dina böner, ty jag skall inlåta mig med dem i en grym och farlig strid."

fredag 23 mars 2018

Träffande bild

Jag tycker att den här marknadsföringen av en nyöppnad mexikansk restaurang i Norge är så bra att jag bara måste lägga upp bilden här.


torsdag 22 mars 2018

En recension av Synd

En ny recension av Synd har poppat upp. Den här gången från Lotten som har Lottens Bokblogg.

Så här står det bland annat i recensionen:
Synd är en lättläst och välskriven historisk kriminalgåta. Den är också befriande kort med sina 241 sidor i dessa dagar där kriminalromanerna tycks bli allt längre och längre. Historiska kriminalromaner brukar som sagt var inte alltid fungera för mig – de ligger helt enkelt alldeles för nära ”true crime” för att jag ska känna mig riktigt bekväm med berättelsen. Men tydligen finns det undantag, för Synd passar mig.

Och lite längre ner:
Jag är speciellt förtjust i språket. Det lite gammaldags och lättläst, och dessutom ger det en extra känsla för tidsåldern. Invävt i berättelsen finns det små blinkningar till företeelser som med tiden blivit naturliga trots att man då såg det som en omöjlighet.

En kul avslutning:
Vid ett tillfälle så lockar boken till skratt, men det är av högst personliga skäl. Mot slutet så spelar biskopen J A Eklund en roll, vilket roar mig mycket eftersom han var min styvfars farfar 😉

Hela recensionen kan läsas HÄR.

Olikhetsutmaningen: Feg och modig

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden.

Denna vecka handlar det om feg och modig.

Nasse i Nalle Puh kan väl få säga något om att vara modig. Det är svårt att vara modig när du bara är ett mycket litet djur.

Ordet "feg" får mig att tänka på Fredrik Backmans bok Björnstad.
Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.
Men så händer något som inte går att hålla hemligt. Då sätts lojaliteten på spel. Är alla verkligen beredda att göra allt för laget, även om det innebär att skyla över ett svårt brott?
Jag tyckte verkligen om den här boken. Den grep tag om mig på ett sätt som få böcker kan göra. Kanske för att mycket i boken känns äkta. Visst finns det tillfällen när jag kan bli förvånad. Ibland säger femtonåringar saker som är så kloka att det är svårt att tänka sig att det skulle vara verkligt, men det gör inget. Det är en bok som bubblar av kärlek, hat, våld, kamratskap, lojalitet och svek.
Men den handlar också om feghet. Vem vågar stå upp för en högstadietjej när hela samhället är emot henne?

onsdag 21 mars 2018

Dagens visdomsord 2018-03-21

Man behöver inte ha läst Hesse för att vara intellektuell. Men det är bra om man vet att han inte åker slalom. (Okänd)

tisdag 20 mars 2018

Boken är min allerbästa vän

Artemis

Titel: Artemis
Författare: Andy Weir
Förlag: Bookmark Förlag (2018)
Antal sidor: 344

Artemis är en spänningsroman i rymdmiljö av Andy Weir, författaren till bästsäljaren Ensam på Mars.

Månstaden Artemis är paradiset i rymden - för rika turister och excentriska miljardärer alltså.
För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.
Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis - och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.

Mina förväntningar var höga efter att ha läst Ensam på Mars och jag vill säga direkt att jag inte blev besviken. I den här romanen, precis som i den tidigare, låter Weir oss följa händelseförloppet via huvudpersonen. Jazz är historiens jag. Allt som händer henne berättar hon själv om, och det händer en hel del.
Som sig bör i spänningsromaner är tempot högt, framför allt mot slutet. Givetvis kämpar Jazz mot klockan när hon ska rädda månstaden Artemis. De sista kapitlen kunde jag inte läsa snabbt nog.
Andy Weir är noggrann och beskriver genom Jazz vilka problem som kan finnas när man ska upprätthålla en livsduglig stad på en död himlakropp. Vi får även veta varför det kan bli katastrof om vissa gaser blandas. Där har jag svårt att hänga med ibland, men det spelar ingen roll. Jag köper allt eftersom det är nödvändigt för historien.Vi får inte veta något om hur livet på Jorden ser ut. Lite förvånad blir jag när det talas om Saudiarabiens drottning. Det har aldrig förekommit någon sådan, men det kanske har förändrats vid den här tiden.
Jag funderar mycket på när i tiden vi befinner oss. En stad på Månen kan inte ha blivit verklighet i brådrasket. Historien bör utspela sig ett antal decennier framåt i tiden. Kanske ett sekel.
Det jag speciellt uppskattar är den sarkasm som Weir ger utlopp för genom Jazz. Mitt i all spänning är det rolig och underhållande läsning.
Till sist vill jag gärna berömma Bookmark Förlag och Anders Timrén för ett riktigt snyggt omslag!

Så till dig som uppskattade Ensam på Mars har jag bara en sak att säga om Artemis: Läs den!

Några telefoner verkar inte finnas. Istället använder man något som kallas "mojäng". I kaosutmaningen får denna bok därför svara mot punkt 28: En bok vari det inte finns någon telefon.

fredag 16 mars 2018

Ett presentkort

Jag var lite småduktig i en säljtävling på jobbet och fick ett "superpresentkort" på 400 kronor. "Superpresentkort" är presentkort som gäller lite här och var. Jag gick in på inlösningssidan på nätet och där såg jag att jag kunde förvandla mitt "superpresentkort" till ett presentkort i någon favoritaffär. Så nu har jag ett presentkort på 400 kronor på Akademibokhandeln!


torsdag 15 mars 2018

Helgfrågan v. 11

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången handlar det om saker man tycker illa om eller rent av förvandlar en till en annan människa:

Vad ogillar du i böcker?

Bonusfråga: Dr Jekyll och Mr Hyde har väl alla hört talas om, förvandlas du någon gång till Mr Hyde?

När det gäller den första frågan, så vill jag först vända på steken. Vad gillar jag i böcker? Jag gillar dialoger som för berättelsen framåt. Det är jobbigare när det alltför mycket är "berättaren" som står för det mesta. Vackra miljöbeskrivningar kan jag väl uppskatta, men när de tar över och stoppar upp historien kan jag bli lite trött. Men det jag nog mest ogillar är när det är alltför många personer inblandade, så att jag måste bläddra tillbaka för att friska upp minnet och ta reda på vem den där Henry var.

Mr Hyde står ju för den inneboende ondskan i oss människor. Dr Jekylls drog släpper lös hans undermedvetna onda tvilling. Jag hoppas att ingen tycker att jag förvandlas till en lastbar, ondskefull niding.

Olikhetsutmaningen: Kropp och själ

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången tycks hon ha inspirerats av sin magsjuka (hmm) och insikten att det bästa är "en sund själ i en sund kropp".

Denna vecka handlar det om kropp och själ.

För kroppen väljer jag Färjan av Mats Strandberg.
Det här är en otäck bok, inte tu tal om den saken. Och det får man väl räkna med när man ser blodet på väggarna på omslaget. Det är så långt från en feel good-roman man kan tänka sig. Det finns något ombord, och snart vet du inte vem du kan lita på. Är din bästa vän också en av "dem"?
Men när jag säger att boken är otäck, så är detta inte något negativt omdöme. Det överensstämmer med genren och författaren har Stephen King som förebild, vilket väl säger det bästa.
Boken är riktigt bra, och det tror jag beror på att det inte är förfärligt hela tiden. Redan Alfred Hitchcock visste att man måste växla mellan det lugna, vardagliga och det skräckfyllda, och detta lyckas Strandberg med. Att ondskan finns mitt i vardagen gör den mer skräckfylld. Och är du på en färja, kan du inte ta dig därifrån. Du måste försvara dig och din kropp, för om "de" får tag i dig är du snart en av "dem". Din kropp lever vidare, men är det verkligen du?

P C Jersilds bok En levande själ har jag haft med i en tidigare olikhetsutmaning, men det passar så bra här, så jag använder den igen. 
Boken handlar om en hjärna som ligger i en behållare på en företagslaboratorium. Han (är det en han?) minns inte sitt tidigare liv och kallas här för Ypsilon. Hjärnan utsätts för allehanda olika experiment, och boken får ses som en kritik av oetisk forskning. Hur mycket kan vi tillåta oss att trampa på människovärdet för snöd vinnings skull.
Visst finns kroppen med i form av hjärnan, men själen är ändå skild från vad vi vanligtvis kallar kropp.

onsdag 14 mars 2018

Dagens visdomsord 2018-03-14

Det finns ingen starkare vänskap än mellan dem som älskar samma böcker. (Irving Stone)

tisdag 13 mars 2018

Tematrio - Valfritt landskap

Dags för Lyrans tematrio. Den här gången är temat valfritt landskap. Så här skriver Lyran: I söndags var familjen ute på road trip för att köpa en hästtransport. Vi åkte genom Värmland, Närke, Västergötland, Östergötland och Småland. Denna resa inspirerar till veckans tema, valfritt landskap.

Berätta om tre författare eller böcker från valfritt landskap!

I Värmland sägs halva befolkningen bestå av galningar och den andra halvan av poeter, så valet känns enkelt ;)

Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf bara måste komma med. Den var hennes genombrottsroman, även om den sågades av Carl David af Wirsén...
Här möter vi den försupne prästen Gösta Berling, som tvingas lämna sin tjänst och i stället bli kavaljer hos majorskan på Ekeby.
Den som inte har läst den får skämmas ;)
Svensklärare brukar älska att använda bokens inledning som ett exempel på in media res: Äntligen stod prästen i predikstolen!

Ett gammalt bergtroll är en dikt av Gustaf Fröding, som ingår i diktsamlingen Stänk och flikar.
En dikt om det stackars gamla trollet, som ingen tycker om. Utom den fagra prinsessan, som ser milt på honom. Han tycker hon är helt underbar och skulle helst vilja stoppa henne i en säck och äta upp henne som julmat.
Livet är inte så lätt när man är gammal och ond och dum, sägs det i dikten.

Göran Tunströms Prästungen är väl värd att läsas. Där skildrar författaren sin uppväxt i Sunne.
Göran Tunström var nämligen son till en präst. I boken följer man den unge pojken, som växer upp i den lilla köpingen. En varm och humoristisk skildring, men han berättar även hur allt blir förändrat när fadern dör.
I Sunne finns en gata som heter Tunströms väg. Då levde fortfarande författaren och man brukar inte uppkalla gator efter levande personer. Men kommunen visste på råd. Man sade att gatan var uppkallad efter prästen Tunström, alltså författarens far.
Göran Tunström var med när gatskylten avtäcktes, och det var faktiskt jag också. Jag arbetade då på lokaltidningen Fryksdals-Bygden.

söndag 11 mars 2018

En smakebit på söndag - Artemis

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu är Artemis av Andy Weir.

Månstaden Artemis är paradiset i rymden - för rika turister och excentriska miljardärer alltså.
För Jazz är det alger till frukost, ölsubstitut på kvällen och en brits under marken. Till den dag hon erbjuds en oemotståndlig summa för att begå det perfekta brottet.
Men givetvis är inget så enkelt som det framstår. Jazz upptäcker snart att hon hamnat mitt i en konspiration för kontrollen av hela Artemis - och att hennes enda chans att överleva hänger på en plan som är betydligt mer riskfylld än det brott hon lovat att utföra.

Smakbiten är hämtad från sidan 26:

Jin smuttade på kaffet och grimaserade. Jag har sett det förr. Jordingar avskyr vårt kaffe. Fysikens lagar leder till att det smakar som skit.
Jordens atmosfär består till tjugo procent av syre. Resten är saker om människokroppen behöver, som kväve och argon. Men luften i Artemis är rent syre men med bara tjugo procent av jordatmosfärens tryck. Det ger oss rätt mängd syre samtidigt som det minimerar trycket på skroven. Tanken är inte ny. Den går ända tillbaka till Apolloflygningarna. Grejen är att ju längre tryck, desto lägre blir vattnets kokpunkt. Här kokar vatten vid 61 grader, så varmare än så kan te eller kaffe aldrig bli. Och tydligen är det äckligt kallt för dem som aldrig har vant sig vid det.
Jin ställde diskret tillbaka koppen på bordet. Han skulle inte ta upp den igen.

fredag 9 mars 2018

Ett bokpaket

I brevlådan fanns ett bokpaket idag. Det är Henrik Johanssons roman Raya. Tidigare har jag läst Johanssons liv arbetsglädje och återuppståndelse av samme författare. Raya är utgiven på Rastlös förlag.

Djungelboken

Titel: Djungelboken
Originalets titel: The Junglebook och The Second Junglebook
Författare: Rudyard Kipling
Förlag: Almqvist & Wiksell Förlag (1978)
Antal sidor: 486

Djungelboken berättar om Mowgli, pojken som växte upp bland vargarna i djungeln och som lärde sig tyda skogens alla tecken. Det handlar om Baloo, björnen som lärde Mowgli djungelns lag, om den svarta pantern Baghera som lärde honom jaga, om ensamvargen Akela, om ormen Kaa och mungon Rikki-Tikki-Tavi, alla barns favorit. Det är både glada och vemodiga berättelser - om ömhet mellan djur och människor, om godhet och grymhet, spännande äventyr och kamp mot fiender i det vildas gröna rike. (Bilden är från en annan utgåva än den jag läst.)

Att boken Djungelboken är något helt annat en den tecknade Disneyfilmen visste jag, men jag visste inte på vilket sätt de skilde sig. I boken är Baloo en klok björn, som tar sig an Mowgli och lär honom djungelns lag. Och pytonormen Kaa är Mowglis vän, inte hans fiende.

Men det fanns även andra saker som överraskade mig. Boken är en novellsamling som gavs ut som två böcker på engelska och många av novellerna handlar inte alls om Mowgli, utan om andra av djungelns innevånare. Konstigast är att det finns en novell om eskimåer. Kändes inte att den hade så där väldigt stark djungelanknytning.

Men jag tyckte verkligen om boken. Den är fylld av spännande strider, men även av stark vänskap. Kipling ger rikliga och intressanta miljöbilder, så att jag nästan kan känna att jag befinner mig i djungeln. Det är en bok jag är glad att ha läst.

Vargnatt utmanade sig själv och andra att läsa en klassiker varje månad under årets första halvår (med möjlighet till förlängning.) Djungelboken är min februariklassiker, även om vi är inne i mars när jag nu läst färdigt den.

kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 6: En novellsamling.

torsdag 8 mars 2018

Helgfrågan v. 10

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången handlar det om de rysansvärda särskrivningarna, samt även en reflektion kring att Let's Dance börjar snart:

Vad tycker du om särskrivning i böcker?

Bonusfråga: Hur är det med dig, brukar du svänga de lurviga nån gång?

Om felaktig särskrivning tycker jag inte!!! Det gäller både i böcker och i annonser. Hur svårt kan det vara att låta bli att särskriva? Kan inte folk tänka orden högt? Det borde höras om det handlar om en sjuk sköterska eller en sjuksköterska!

När vi nu ändå är inne på språkliga rysligheter som kommer till oss via filmer från det stora landet i väster, så vill jag även säga något om felaktig användning av apostrofer. Det ska inte vara Bertil's grill eller Titti's hårsalong! På svenska bildar vi i de flesta fall (det finns undantag) genitiv genom att lägga till ett "s". Någon apostrof ska inte kladdas in i ordet. Hur kan man bara komma på tanken? Om något parti i höstens val driver frågan att språkpoliser borde få mer makt, så får partiet min röst ;)

Så var det detta med dansen. Nej, det var allt längesen. Först hade man barn som var små, så det blev inget dansande. Sen fick jag en stroke, vilket inte har förbättrat balansen. Men det vore kul med en stilla foxtrot nån gång.

Olikhetsutmaning: Frihet och förtryck

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången har hon inspirerats av det faktum att det är den internationella kvinnodagen idag, men hon framhåller att vi inte måste ge exempel som specifikt rör kvinnor.

Denna vecka handlar det om frihet och förtryck.

Britt-Marie var här av Fredrik Backman får bli frihetsboken.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.

Upprorets dagar av Sture Källberg är en roman om Ungernrevolten 1956. Några naiva ungdomar med kommunistiska ideal får uppleva hur Sovjetunionen med våld slår ned arbetarnas uppror. Intressant skildring av en författare som faktiskt var där när det hände.
Men jag kan inte låta bli att fundera över vad författaren Sture Källberg är för figur egentligen. Han arbetade under 1950-talet som kommunistisk ombudsman i Malmö och som journalist i Budapest, Östberlin och Peking. Det var en tid när det svenska kommunistpartiet (idag Vänsterpartiet) var synnerligen Moskvatroget. Förstod inte Källberg att det var kommunismen som det var fel på? Sådana frågor ställs alltför sällan. Man kan ju föreställa sig hur det hade varit om Källberg varit nazistisk ombudsman under kriget och arbetat som journalist i Berlin.

Bokpaket

Jag fick ett bokpaket igår, men öppnade det först idag. Det innehöll Mannen i Stockholm av Eric Marcus Andersson. Tack för den!

onsdag 7 mars 2018

Dagens visdomsord 2018-03-07

Böcker ger oss platser att resa till när vi måste stanna där vi är. (Mason Cooley)

tisdag 6 mars 2018

Människans illusoriska rationalitet

Titel: Människans illusoriska rationalitet
Författare: Claes Wallenius
Förlag: Norlén&Slottner (2014)
Antal sidor: 198

Människans illusoriska rationalitet är inte en skönlitterär bok.
Är vi människor rationella? Väljer vi det alternativ med den bästa balansen mellan kostnad och nytta när vi fattar beslut? Eller styrs vi mer av våra känslor och impulser? Claes Wallenius menar att det kan vara både och, men oftare än vi vill tro det senare. Våra känslor - och våra sätt att hantera dessa - är viktiga orsaker till att beslut inte får förväntat resultat, såväl som till fiendebilder, våld och ondska.

En intressant liten bok, där författaren bland annat ger exempel från sin tid som kommunalråd i Karlstad. Visserligen är det alltid svårt att objektivt studera något där man själv i högsta grad är delaktig, men den är icke förty en intressant skrift.


måndag 5 mars 2018

Tematrio - Sorg

Dags för Lyrans tematrio. Den här gången är temat sorg. Så här skriver Lyran: Idag är det två år sedan min mamma dog och trots att jag verkligen försökt kan jag inte komma på något annat tema än sorg. Sorgen förändras, tack och lov, över tid, men den finns ändå alltid där.

Berätta om tre texter som gestaltar sorg!

Jag väljer att undvika det nattsvarta i sorgen, och väljer istället texter som innehåller glädje trots att där finns en sorg.


Gustaf Fröding är min huspoet. En fantastisk diktare, men inte någon lycklig människa. Se förresten på bilden här bredvid. Hur gammal kan han vara? 75 år? 85? Sanningen är att han endast var 51 år när han dog!

Hans förhållande till kvinnor var komplicerat, minst sagt. Visst var han intresserad av kvinnor, men han fick oftast beundra dem på avstånd. Utom i de fall då han besökte prostituerade.

Här är en av hans dikter, som jag har valt:

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig fanns ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.


Fredrik Backmans bok Min mormor hälsar och säger förlåt är faktiskt en helt fantastisk bok. Den handlar om Elsa som är nästan åtta år och som har en sjuttiosjuårig mormor som är galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna. Till en värld där alla är annorlunda, och då behöver ingen vara normal.
När mormor dör efterlämnar hon en serie brev, med ursäkter till folk som hon gjort illa. Det gör att Elsa får lära känna alla dem som bor i huset.
Så den stora sorg Elsa upplever när mormor går bort vänds ändå till något positivt till slut.

Slutligen Jesu korsfästelse. Han korsfästs mellan två förbrytare. Lukas berättar om samtalet de förde:

Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss." Men då tillrättavisade honom den andre: "Är du inte ens rädd för Gud? Du som har fått samma straff. Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike." Jesus svarade: "Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset."

torsdag 1 mars 2018

Bokrean 2018

Idag lyckades jag komma iväg på bokrean. Jag hade halvt om halvt lovat mig själv att bara köpa EN bok, men... Jag kom hem med tre böcker. Har inte en aning om var jag ska placera dem när jag läst dem, men det får bli en senare fråga.
Böckerna jag köpte är Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou, Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr och Belgravia av Julian Fellowes.


Olikhetsutmaning: Kyla och värme

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om kyla och värme.

I romanen Snö av nobelpristagaren Orhan Pamuk kommer huvudpersonen Ka till staden Kars i östra Turkiet. Under besöket drabbas staden av ett våldsamt snöoväder och man skärs av från yttervärlden.
Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om boken var lättläst eller svårläst. Texten var inte svår och mycket av innehållet handlade om huvudpersonen Kas kärlek och vankelmod. Men samtidigt är det svårt att följa med och uppfatta den satir som finns i boken och som rör specifikt turkiska förhållanden.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.
Även om jag inte förstod allt när det gäller bokens mening, så är det i alla fall roligt att ha läst den :)

I Helvetet ska det väl vara tämligen varmt. Bilder av Helvetet har varit ett populärt motiv i konsten, speciellt under medeltiden.
En som målade många konstverk med Helvetet som motiv var Hieronymus Bosch (1450-1516). 
Bilden här visar ett av hans verk.