Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat böcker av författare från land/länder som börjar på bokstaven S. Här är min S-trio:
Hönan som drömde om att flyga av den koreanske författaren Sun-Mi Hwang är en riktigt fin berättelse. Den är översatt från engelska av Ninni Holmqvist. Historien får väl ses som en fabel. Alla betydande karaktärer är djur, även om bonden och hans fru finns med lite i bakgrunden. Framför allt handlar det om hönan Knopp, som inte vill lägga fler ägg som hon inte får behålla. Hon vill få ruva ett ägg.
När hon lämnat gården hittar hon ett ägg som hon ruvar. Men det är inte ett hönsägg. När ägget kläckts kommer oförutsedda problem då andra djur har synpunkter på det som hänt. Kan en höna ta hand om en unge som inte tillhör hennes art? Borde hon inte lämna ifrån sig ungen? Men Knopp anser att hon är mamman eftersom hon ruvat ägget, även om hon inte lagt det. Och hon uppvisar en styrka som ingen, inte heller hon själv, visste att hon besatt.
Det är en fin och tänkvärd historia, som jag är glad att jag läst. Det är roligt att ibland få läsa böcker från en annan kulturkrets.
SYDAFRIKALäsaren får inte veta så mycket om hur striderna går, men det finns anledning anta att regimen är på väg att falla och att de svarta med stöd av bland andra ryssar och kubaner kommer att gå segrande ur kriget.
En vit familj har flytt från sitt hem tillsammans med sin svarte tjänare. Tjänaren July tar med dem till sin egen hemby. Hur ska en vit familj klara sig i den lilla byn, när det inte bara är att gå till en affär och köpa allt vad de kan tänkas behöva? Steg för steg märker de också hur maktförhållandena förändras. I de svartas by är den vita familjen inte längre herrar.
Ett mycket intressant perspektiv tycker jag. De vita i Sydafrika bör nog vara tacksamma över att övergången från apartheidsystemet till demokrati gick fredligt tillväga och att den kloke Nelson Mandela inte försökte hämnas på de forna herrarna.
Det enda som stör mig i boken är att den på något vis saknar början och slut. Den vita familjen och July har redan kommit till den byn när boken börjar och när texten är slut på sista sidan vänder jag förvånat blad för att få veta hur det går, men Gordimer låter mig sväva i ovisshet. Icke förty är det en bra bok, om än dramaturgiskt annorlunda uppbyggd än vad jag är van vid.
bra trio, läst dina författare, gillade Överlevaren av Bethany Clift
SvaraRaderaDen är bra!
RaderaJag har för mig du haft med dig "Hönboken2 innan och jag vill fortfarande läsa den. Överlevaren finns i hyllan.
SvaraRaderaDet har jag säkert haft :)
RaderaTack för intressanta tips! Jag blir särskilt nyfiken på Nadine Gordimers, skriver upp den på min TBR.
SvaraRaderaIntressant med ett annorlunda perspektiv.
RaderaNinni Holmqvist är en duktig översättare. läser gärna om den lilla hönan. Gordimers bok verkar intressant, men jag har inte varit så förtjust i henne tidigare. Clift vill jag inte läsa, helt enkelt.
SvaraRaderaMan vill inte läsa allt.
RaderaHar inte läst någon av dem, men har läst en annan av Gordimer. Tack för tipsen!
SvaraRaderaVarsågod!
RaderaBoken om hönan tycker jag mycket om. Julmys folk återstår fortfarande för mig att läsa så tack för påminnelsen!
SvaraRaderaJag tycker att "Julmys" var en bedårande felskrivning ;)
RaderaÖverlevaren läste jag förra året och den var otroligt bra. De andra två vill jag gärna läsa.
SvaraRaderaJag tror att de flesta som läst Överlevaren har tyckt väldigt bra om den.
RaderaBlir jättenyfiken på den koreanska.
SvaraRaderaDen är så fin.
RaderaJag gillade Överlevaren väldigt mycket!
SvaraRaderaEn makalös berättelse!
RaderaGordimer har jag inte läst. Tack för tips!
SvaraRaderaVäl bekomme!
RaderaÖverlevaren har jag läst och jag håller med dig.
SvaraRaderaAlla verkar som sagt vara väldigt förtjusta i den, vilket är ovanligt.
RaderaNadine Gordimer vill jag läsa mer av! Tror bara jag läst ett par noveller.
SvaraRaderaDet borde jag också göra.
Radera